Förslag: Ny lag ska underlätta registerforskning

– Det skapar långsiktiga förutsättningar för registerforskning och en stabil rättslig grund för forskningsdatabaser, säger Cecilia Magnusson Sjöberg som är professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet och som har lett utredningen.

Förslaget ska göra det möjligt att samla in och använda personuppgifter i forskningsdatabaser. Samtidigt föreslår utredningen flera åtgärder som ska skydda den enskildes integritet.

– Själva databasen ska etikprövas, liksom varje projekt som vill använda uppgifter i databasen. Någon ska vara ytterst ansvarig. En organisatorisk enhet ska säkerställa informationssäkerheten, skyddet för den personliga integriteten och vetenskaplig kompetens.

Forskarsamhället ska välja

Sverige har många och på flera sätt unika register med personbundna uppgifter. De finns hos en rad myndigheter, varav Statistiska Centralbyrån har mest data. Även inom till exempel hälso- och sjukvården finns många register, som nationella kvalitetsregister. Tanken är att dessa kan användas mer effektivt om uppgifter från dem kan samlas i databaser.

Vilka forskningsdatabaser som byggs ska lärosäten och forskande myndigheter kunna föreslå. Databaserna ska sedan kunna användas av forskare i hela landet, förutsatt att krav på bland annat säkerhet uppfylls.

– Det är ett väldigt bra förslag. Det säkerställer processen och att skyddet för den personliga integriteten bevaras. Vi har väntat på detta, säger Anders Brändström som är professor i historisk demografi vid Umeå universitet och ledamot i Registerdatarådet som ger råd till Vetenskapsrådet i frågor som rör registerforskning.

Underlättar registerforskning

Hans forskning handlar om den åldrande befolkningen, bland annat de äldsta bland de äldre. I sitt arbete använder han flera olika register, bland annat från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen.

– Humsamforskningen kännetecknas ofta av att en frågeställning ger upphov till nya fördjupade frågeställningar. Då behöver man göra nya registeruttag. Det är dyrt och tar tid. Det är ekonomiskt sunt och forskningsmässigt effektivt att bygga mer generella databaser.

Enligt förslaget ska såväl forskande lärosäten som andra forskande myndigheter få ansvara för forskningsdatabaser. Ett problem är dock att alla inte har samma sekretessbestämmelser. Utredningen förslår därför att man inför en forskningssekretess.

– Idag ser sekretessbestämmelserna olika ut beroende på forskningshuvudman och det är inte självklart vilken som är tillämplig. Sekretessen är viktig för att individers tillit till forskning inte ska skadas, säger Cecilia Magnusson Sjöberg.

Remissförfarande

Det nya lagförslaget är anpassat till och kompletterar EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Det är tänkt att träda i kraft 1 juli 2019.

– Nu ska ett politiskt-juridiskt maskineri ta vid. Departementet ska bereda förslaget. Det ska ut på remiss och sedan förhoppningsvis tas vidare i lagstiftningsprocessen.

Hon hoppas nu på att också förfarandet för etikprövning ska undersökas vidare, något som forskningsdatautredningen föreslog i ett delbetänkande i fjol.

– Inom samhällsvetenskaplig forskning finns frustration över att krav på etikprövning ibland är oproportionerligt omfattande. Exempelvis krävs samma typ av prövning för att få ta del av rättsfall publicerade på Högsta domstolens webbplats som för en enskild forskningsdatabas med känsligare uppgifter. Jag hoppas personligen att etikprövningsförfarandet får fortsätta vara föremål för utveckling, säger Cecilia Magnusson Sjöberg.

Läs på regeringens webbplats om forskningsdatautredningens förslag Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:
Ny registerlag kan bli försenad
Ny förordning om registerforskning