Forskningsetiken är inte statisk

Professor emeritus Göran Hermerén vid Lunds universitet undersöker bland annat de etiska aspekterna av stamcellsforskning. Han konstaterar att forskningsetiken inte är statisk. När det vetenskapliga landskapet förändras blir också vedertagna normer ifrågasatta.

– Vi måste vara vakna för nya metoder. Det regelsystem som finns är inte hugget i sten. Det förändras, säger Göran Hermerén, som också är ordförande i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik och sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd.

Forskningen tar också intryck av det som sker i omvärlden. Av andra synsätt och värderingar.

Inget heltäckande ramverk

Stamcellsforskningen ställer frågor, som har skakat om hela samhället.

Idag påverkas också allt och alla av en ström av banbrytande tekniska lösningar inom internet och telefoni. Vi har hittat nya sätt att kommunicera. Det påverkar också vår uppfattning om gränsen mellan privat och offentligt, vilket även utmanar forskningsetiken.

Göran Hermerén anser inte att det behöver betyda att riktlinjerna ska bytas ut.

– Man kan inte förvänta sig att varje tänkbar situation ska finnas beskriven i ett etiskt ramverk. Det skulle bli för omfattande, påpekar han.

Det ligger i sakens natur att riktlinjer inte är för detaljerade.

– Man kan inte tillämpa dem på ett mekaniskt sätt. Situationerna kan vara så olika. Forskaren måste använda sitt eget omdöme, säger Göran Hermerén.

Tanken på ett heltäckande ramverk tycker han verkar skrämmande. I sämsta fall kan det förvandla forskaren till en osjälvständig paragrafryttare.

”Jag lyder order, jag gjorde som reglerna sade”.

Värnar informanten

I en annan artikel Länk till annan webbplats. i Curie undrar doktoranden Eva I Svedmark om hon bör kontakta de anhöriga innan hon citerar det som en avliden person skrev på sin blogg.

– Om man bloggar får man finna sig i att bli studerad. Själva vitsen med att blogga är att andra ska ta del av det man skriver, konstaterar Göran Hermerén.

Samtidigt måste forskaren tänka på att värna individen. Dagens regelverk skyddar inte forskaren utan informanten eller forskningspersonen.

– Där har forskare samma ansvar som journalister. De måste ibland skydda personen mot sig själv, påpekar Göran Hermerén.

För egen del skulle han nog begära tillstånd hos de anhöriga för att publicera det som en avliden person har skrivit.

– Man ska inte underskatta risken för att den som är intresserad kan matcha studien med bloggen och identifiera personen. Publiceringen av den avlidnas blogg kan också väcka trauman hos de anhöriga. Jag skulle kontakta dem och tala om varför jag vill använda texten i en forskningsrapport, säger Göran Hermerén.

Spännande förslag

Som sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd, Smer, och ordförande i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik stöter han på nya problem och förslag till förändringar.

– Självklart uppskattar vi förfrågningar. Det får vi inför nästan varje möte, berättar han.

Göran Hermerén tycker att Eva I Svedmarks förslag om en processorienterad etikprövning låter spännande.

– Men vad innebär det rent konkret? Och vad händer med den forskare som får avslag på en etikprövning efter att studien har påbörjats? Han eller hon har investerat tid och pengar i forskning som kanske måste stoppas, säger Göran Hermerén.

Även dagens ramverk förutsätter att den etiska diskussionen fortsätter efter att etikprövningen lämnat positivt besked.

– Det kan uppstå mer eller mindre oförutsedda problem efter vägen. Då får man som forskare ta ansvar för hur man hanterar det.

Forskaren är inte heller ensam.

– Det finns handledare och kolleger som kan ge stöd.

Samma regler överallt

I olika sammanhang arbetar Göran Hermerén för att Sverige ska jämka ihop sig med andra länder.

– Sverige ingår i olika europeiska och internationella nätverk som diskuterar och jämför bästa praxis när det gäller etikprövning. Det skapar problem om reglerna skiljer sig åt. Vi har inte fria händer att omedelbart ändra om det kommer en ny idé, säger han.

Läs också i Curie:

Studie av bloggar väcker etiska frågor (Curie)

Svårt att studera makten (Curie)