”Forskning är ett underbart sätt att spendera sitt liv”

Nyss hemkommen från ännu en fältstudie, denna gång i nordligaste Sverige, är Anne Bjorkman full av intryck. I Latnjajaure, 20 mil norr om polcirkeln, har hennes forskarteam påbörjat ännu ett projekt som granskar följderna av den globala uppvärmningen.

– Att få komma ut på fältarbete efter en stressig arbetsperiod på universitetet… det är som att bli född på nytt! Vi befinner oss i så otroligt vackra miljöer, och upplever ekosystemen på ett helt annat sätt när vi är ute i fält. Jag observerar saker jag inte har tänkt på förut, och att se landskapet och dess förändringar väcker ofta många nya frågor, säger hon.

Anne Bjorkman är universitetslektor i växtekologi vid Göteborgs universitet, och forskar om hur växter och ekosystem i Arktis påverkas av de pågående klimatförändringarna. Att studera miljöer i det omfattande havs- och landområdet runt jordens norra pol är särskilt intressant, eftersom klimatuppvärmningen här sker tre gånger snabbare än i övriga världen. Det som pågår i Arktis kan därför visa vad resten av världen har att vänta.

Att få komma ut på fältarbete efter en stressig arbetsperiod på universitetet ... det är som att bli född på nytt!

– Även om vi idag skulle sluta helt med att släppa ut koldioxid så har en påverkan redan skett. Växtligheten har ändrats och anpassat sig, och vi vet inte vad som går att vända tillbaka, förklarar Anne Bjorkman.

Hennes team arbetar för att ta fram mer kunskap om växters betydelse för ekosystemen, och konsekvenserna av hur de reagerar på den globala uppvärmningen.

– Förhoppningsvis kan den kunskapen bidra till en tydligare väg mot mindre mänsklig påverkan på våra ekosystem.

Växters anpassning påverkar ekosystemen

Växter kan svara på klimatförändringarna på flera sätt, och hur de reagerar får i sin tur betydelse för de omgivande ekosystemen. Vissa växter anpassar sig relativt snabbt till det varmare klimatet, exempelvis genom att växa sig större och högre.

Det sker också förflyttningar av växtligheten i den globala uppvärmningens spår, så att växter på vårt halvklot drar sig längre och längre norrut. Vissa klarar en flytt bättre än andra, men även om växterna överlever i det nya området är flytten långt ifrån okomplicerad.

– När växterna förflyttar sig hamnar de i miljöer med nya förutsättningar. Jorden där de växer kan vara annorlunda, det kanske inte finns lika många pollinerande insekter och mängden dagsljus påverkar växternas blomning.

Anne Bjorkman och hennes team försöker ta reda på om det finns särskilda egenskaper hos växterna som har betydelse för hur bra de svarar på klimatförändringarna. På så vis hoppas de få en bild av vilka arter som kommer att minska eller öka i antal när temperaturen stiger. Till sin hjälp har de bland annat tusentals små tak- och bottenlösa växthus som har placerats ut i olika arktiska miljöer, där luften blir några grader varmare än i miljön utanför.

– På det sättet kan vi ge växterna sitt framtida klimat och följa vad som sker och hur de klarar sig.

Engagerad redan som barn

Anne Bjorkman har alltid haft en kärlek till naturen och visste tidigt att hon ville jobba med något kopplat till biologi och miljö. Hon är uppväxt på en gård i Virginia, USA, och hennes naturintresserade pappa tog ofta med henne på utflykter i omgivningarna.

Jag har fortfarande svårt för att besöka mina barndomstrakter, eftersom landskapet är så förändrat.

Men landskapet förändrades gradvis, något som gjorde ett starkt intryck på Anne Bjorkman. Eftersom barndomshemmet låg i närheten av Washington, D.C. – ett område som hade en av landets största befolkningsökningar vid denna tid – förtätades bebyggelsen alltmer. Många av grannarnas gårdar såldes för att ersättas med nybyggnadsprojekt.

– Vackra hus och gårdar försvann, och fälten fylldes med fler och fler nya bostäder. Som barn blev det så tydligt för mig att vi måste bevara och vara rädda om de miljöer vi har, annars kan de försvinna. Jag har fortfarande svårt för att besöka mina barndomstrakter, eftersom landskapet är så förändrat. Så mycket skog och öppna landskap är borta.

Slingrig väg mot växtekologi

Även om Anne Björkmans naturintresse styrde hennes tankar om framtiden tog det tid innan hon landade där hon är idag. Under grundutbildningen i USA insåg hon snabbt att vissa delar av biologistudierna, som biokemi, inte passade henne. Men när hon en sommar fick möjlighet att delta i ett fältarbete om våtmarker fastnade hon totalt.

– Jag insåg att jag älskar att vara ute på fältet, samla data, göra analyser och försöka få svar på frågor. Så efter den sommaren blev jag helt fast. Det var ingen tvekan om att jag ville forska, det jag nu sökte var svaret på vad jag ville forska om.

Växter är vackra, otroligt mångfaldiga och har en fantastisk evolutionär historia ...

Hon hittade till slut till växtekologin, och efter att ha doktorerat inom arktisk växtekologi vid University of British Colombia i Kanada insåg hon att hon hamnat helt rätt.

– Växter är vackra, otroligt mångfaldiga och har en fantastisk evolutionär historia. De är oumbärliga för koldioxidens kretslopp och för maten vi äter, och de är en vital del av nästan alla ekosystem. Att studera hur våra växter påverkas av människans handlingar känns både viktigt och oerhört intressant.

Anne Bjorkman föredrar kyla framför de heta, fuktiga somrarna i sitt barndoms Virginia. Därför är de kalla temperaturerna under fältarbetena i Arktis inget problem för henne.

– Jag älskar midnattssolen, och den klara, rena luften i norr.

Ett mer jämställt akademiskt system

Under doktorandtiden i Kanada träffade Anne Bjorkman sin blivande make, en doktorandkollega från Tyskland. Efter doktorsexamen flyttade paret till Tyskland, och efter några år sökte hon en fast tjänst vid Göteborgs universitet. Här kände sig Anne Bjorkman, som har svenska anor genom sin farfars far som utvandrade till Amerika, hemma direkt.

– Jag har alltid haft en dragning till Sverige genom mitt arv, och gillar att landskapet i Göteborg liknar kusten i Maine där mina föräldrar bor. Dessutom kändes det bra att Sverige har ett starkt stödsystem för barn och familjer.

Jag oroas över att den nuvarande trenden inom svensk migrationspolitik gör det svårt att attrahera internationella talanger.

Många saker med det akademiska systemet i Sverige tilltalar henne.

– Akademin är mer jämställd här, och inte lika hierarkisk som i vissa andra länder. Jag älskar att doktoranderna och postdoktorerna är väl respekterade, och att doktoranderna får en anställning och har samma förmåner som alla andra. Det tror jag skapar en hälsosam akademisk miljö.

Men det finns också saker som skaver.

– Jag oroas över att den nuvarande trenden inom svensk migrationspolitik gör det svårt att attrahera internationella talanger. Jag hade själv en doktorand som tackade nej till en tjänst efter att ha insett komplikationerna med att få förnyat arbetstillstånd för att söka arbete efter examen. Det är också svårt att få tag i bra fältassistenter eftersom det tar så lång tid för dem att få arbetstillstånd att fältsäsongen kan hinna starta innan allt är klart.

Tog med familjen ut i fält

Att kombinera familjeliv och fältarbete är inte lätt, men 2019, när Anne Bjorkmans son var åtta månader, var hennes man föräldraledig och hela familjen åkte till Grönland tillsammans.

– Det var fantastiskt att ha familjen nära under ett fältarbete i en underbar arktisk miljö. Vi hade ett tält som vi bar ut på fältet under dagen, så att min son – och make – kunde ta en tupplur.

Anne Bjorkman poängterar att långt ifrån alla har möjlighet att ta med familjen ut i fält, eftersom det kan innebära stora kostnader. Resekostnaderna för hennes son och make fick familjen betala själv, och eftersom forskningsstationen inte tillät barn fick de bekosta ett privat boende.

– Naturligtvis är det många familjer som inte har råd med sådana utlägg, och jag tycker situationen är frustrerande. Jag tror det är en stor barriär för kvinnor inom vetenskapen när de känner att de behöver välja mellan sina små barn och sin forskning.

En möjlighet att göra skillnad

Att forska om konsekvenserna av klimatförändringarna innebär att arbeta med en ständigt aktuell och omdebatterad fråga. Anne Bjorkman har hittills enbart mött positiv respons från kolleger och media på sin forskning. Samtidigt kan samhällsdebatten och rösterna från klimatförnekare påverka henne på ett personligt plan.

Det verkar betydligt enklare att finansiera klimatforskning än att verkligen agera för att stoppa klimatförändringarna.

– Jag har stött på personer som förnekar att människan ligger bakom klimatförändringarna och anklagar mig för att forska om något som enbart gynnar mig själv. Jag kan känna frustration över att samhällets förändringar för att bromsa utvecklingen går så långsamt. Det verkar betydligt enklare att finansiera klimatforskning än att verkligen agera för att stoppa klimatförändringarna.

En del av hennes drivkraft ligger i att kunna göra skillnad, och bidra med kunskap för att mildra klimatförändringarnas konsekvenser. Anne Bjorkman är övertygad om att hon kommer att fortsätta att forska så länge hon kan, och får. Även om forskarbanan kan vara tuff, innebära mycket arbete och i vissa delar vara utmattande – som administration och krångel utanför själva forskningen.

– Jag har ett arbete där jag får utlopp för min nyfikenhet, samtidigt som jag har möjlighet att göra något bra för planeten. Och förutom att själva forskningen är rolig och spännande är det så givande att vara omgiven av fantastiska kolleger och passionerade, nyfikna och idérika studenter. Jag tycker att det är ett underbart sätt att spendera sitt liv, säger hon.