Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Anna Gavanas.

– Man är mer ute i blåsväder om man sticker ut hakan och jobbar på det här sättet, men det känns också mer värdefullt att forskningen kommer människor till godo, säger Anna Gavanas. Foto: Anna Nilsen

NYHET

Forskarrön som reportage om spaniensvenskar

Forskaren och författaren Anna Gavanas är aktuell med boken Pensionärsplaneten – om svenska pensionärer på den spanska solkusten och Kanarieöarna. I arbetet med boken valde hon att ta den populärvetenskapliga uppgiften på allvar och lärde sig det journalistiska hantverket från grunden.

Det blev en rejäl omskolning för Anna Gavanas när hon skulle sätta sig in i journalistyrket. Hon gick kurser, läste böcker och tidningar om reportageskrivande.

– Att nå fram med populärvetenskapligt skrivande är en utmaning och det finns mycket att lära sig från journalistiken. Jag rekommenderar verkligen andra forskare att ta uppgiften på allvar, även om man kanske inte kan kräva att alla ska lära sig två yrken.

Anna Gavanas har tidigare skrivit flera populärvetenskapliga böcker, men kände att hon behövde göra mer för att nå ut till allmänheten. Hon samarbetade därför med redaktören Olav Fumarola Unsgaard redan från början.

– Det var en stor hjälp i hela processen att ha Olav till hands så att jag riktade in mig på rätt typ av text redan från början.

Utgick från berättelsen

Berättartekniskt valde hon, utifrån handledning av Unsgaard, att utforma boken som ett resereportage där miljöbeskrivningar, persongalleri och dialoger vävs samman med analysen i de vetenskapliga artiklarna.

– Tidigare har jag använt samma uppbyggnad och text som i de vetenskapliga artiklarna, utgått från analysen, petat in korta citat för att illustrera och sedan förenklat och bytt ut några ord och trott att folk ska läsa. Den här gången utgick jag istället från berättelsen om människorna.

Anna Gavanas har förut arbetat med flera svåra områden som svartarbete, papperslösa och prostitution, där många av de tilltänkta intervjupersonerna velat undvika insyn. Även Spanienpensionärerna var i vissa fall svåra att komma in på livet.

– Det kanske kan framstå som lätt när jag kryssar runt där. Men det ligger väldigt mycket arbete bakom vissa av intervjuerna. Det krävdes kanske 20 försök att få tag på en fattigpensionär.

Hängde på gator och torg

Hon jobbade utifrån en slags gatu-approach, körde runt i bil, hängde på gator och torg och besökte caféer och boule-turneringar. I boken beskriver Anna Gavanas hur hon uppfattades på fältet, ibland som en utomstående inkräktare.

– Det kunde stundtals vara lite svårjobbat. Många var väldigt avvaktande. Det var mycket motfrågor och ifrågasättande. Folk bråkade med en. Men det var just dem som jag ville prata med, skrattar hon.

Att inte söka sig till dem som var enklast att ha att göra med, var Anna Gavanas sätt att skapa förtroende.

– Det var inte bara jag som skulle komma hit och studera dem, de studerade mig minst lika mycket tillbaka. Det lät de mig få veta.

Hon utsattes för en ganska hård granskning.

– Och det var väl inte mer än rätt. Det är klart att det gick åt båda hållen. Jag svarade och försökte motivera för dem varför det kunde vara viktigt att deras erfarenheter fanns med.

Ändå var det relativt lätt att vinna deras förtroende eftersom hon pratar flytande svenska.

– Jag vet spanska forskare som haft jättesvårt att få kontakt med svenska pensionärer.

Skydda deras identiteter

Anna Gavanas anonymiserar alltid sina intervjupersoner för att skydda deras identiteter. I boken har namn på både personer och platser ändrats, intervjuer slagits ihop och händelseförlopp rekonstruerats. Ofta arbetar hon tvärvetenskapligt och ser ett värde i att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder.

– Fördelen med kvalitativa studier är att du låter fältet leda dig närmare det som är väsentligt och aktuellt. Det går att jobba mer dynamiskt och förfina frågorna i flera varv. I arbetet med pensionsmigranterna var det en förutsättning att jobba kvalitativt eftersom de flesta inte registreras.

Anna Gavanas håller fortfarande kontakten med många intervjupersoner och har en hemsida där hon informerar om projektet.

– Jag märker att de verkligen läser boken till skillnad från de vetenskapliga texterna.

Väcka mycket känslor

Hon tror att boken kommer att väcka mycket känslor och diskussioner bland pensionärerna.

– Den tar upp väldigt tunga frågor om hur man vill leva och avsluta sitt liv, åldrandet och döden.

Anna Gavanas hoppas även att boken ska ge ett bidrag till den svenska migrationsdebatten.

– Vi svenskar är ganska ovana att se oss som invandrare, speciellt invandrare som är en belastning för samhället.

Spanienpensionärerna är ofta välkomna i destinationslandet och ses av lokala aktörer som en önskvärd typ av migrant, till skillnad från exempelvis flyktingar och vissa arbetsmigranter. De konsumerar och skapar arbetstillfällen.

Alla är inte önskvärda

Men alla är inte önskvärda. Anna Gavanas berättar om mötet med en hemlös svensk som försörjde sig på att tigga. Hon firade jul med honom och såg den svenska gemenskapen ur hans perspektiv.

– Det slutade med att vi på julafton stod utanför svenska kyrkan, dörren stängdes och vi fick inte komma in. Det var slutet sällskap den kvällen.

Anna Gavanas betonar vikten av att inte bara ta in de lyckade 40-talisterna och utgå ifrån att pensionsmigration bara handlar om privilegierad migration.

– Det är viktigt att som svensk se sig själv i ett större sammanhang i globaliseringens och migrationens tidsålder och reflektera över sin egen självbild. Jag hoppas en sådan här bok kan hjälpa till med det.

Anna Gavanas hemsida Länk till annan webbplats.
Boken Pensionärsplaneten Länk till annan webbplats.

Anna Gavanas

Anna Gavanas är doktor i socialantropoplogi, universitetslektor och docent i genusvetenskap vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet

Hon är aktuell med boken Pensionärsplaneten: spaniensvenskar och pensionsmigration i en globaliserad värld som kom ut i december 2016 på Makadam förlag med fotografier av Jessica Arneback och efterord av redaktör Olav Fumarola Unsgaard.

Under våren 2016 gav hon även ut boken DJ-liv: historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm tillsammans med Anna Öström.

Projekt i Spanien

I ett fyraårigt forskningsprojekt har antropologen Anna Gavanas studerat svenska pensionärer i Spanien och personer som på olika sätt arbetar med de svenska pensionärerna. Hon har intervjuat drygt 200 personer på 24 orter på Kanarieöarna och Solkusten i Spanien under två vintrar mellan 2013 och 2015. I projektet har hon samarbetat med den spanska sociologen Ines Calzada. Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet och forskningsrådet Forte.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...