Anna Bergström känner sig hemma i Uganda, där hon vistats mycket redan innan hon började forska om nyföddas hälsa. Bilden på den nyfödda är från St. Mary's Hospital i Uganda. Foto: SPL/IBL
NYHET
Forskare kan behöva kulturmäklare
Att skaffa sig koll på vad man ska ha på sig när man träffar en rektor, hur man hälsar och äter är viktigt för den som forskar i ett land där man inte är förtrogen med kulturen. Det understryker Anna Bergström från Uppsala universitet, i den andra av tre artiklar om forskning i och om låginkomstländer.
Anna Bergström, forskare vid Uppsala universitets institution för kvinnors och barns hälsa, disputerade vid KI 2012 med en avhandling baserad på forskning ifrån flera låginkomstländer.
– Mina föräldrar arbetade internationellt under hela min uppväxt, och jag har själv alltid varit intresserad av att följa det spåret, säger hon. Jag är född i Mocambique och hade varit i Uganda till och från under många år innan jag kom dit som doktorand 2009.
Vietnam och Bangladesh, som hon också gjort fältstudier i, hade hon däremot ingen tidigare erfarenhet av.
– Det var väldigt roligt och väldigt annorlunda än mina andra erfarenheter. När jag kommer till Uganda tar jag på mig mitt ugandiska sätt. Något motsvarande ”sätt” hade jag ju inte i Bangladesh och Vietnam. Då gäller det att ha bra kolleger i sin omgivning som kan förklara hur man ska bete sig. Mina kulturmäklare, brukar jag säga – de som kan berätta vad man ska ha på sig när man träffar en rektor, hur man hälsar, hur man äter. All sådan hjälp är otroligt värdefull.
På frågan om hur forskningsmiljöer skiljer sig mellan de länder Anna Bergströms forskning utförts i och Sverige betonar hon att hon egentligen aldrig forskat i Sverige. Men vissa jämförelser med den svenska forskningsapparaten går ändå att göra.
En gemensam nämnare för de länder hon forskat i är att andelen seniora forskare är liten, eftersom länderna håller på att bygga upp sina akademiska infrastrukturer. De mest erfarna och framstående forskarna får därför en tung arbetsbörda då deras deltagande efterfrågas i väldigt många olika sammanhang.
När Curie talar med Anna Bergström har hon just skickat in en ansökan till Vetenskapsrådet om U-forskbidrag. Hon vill gärna fortsätta med forskning om hur man kan främja nyföddas hälsa i låginkomstländer, men konstaterar precis som Hannah Akuffo (se artikel Många vill forska i och om låginkomstländer) att det inte är helt lätt för unga forskare att etablera sig på området.
– Återväxten ser inte helt självklar ut. Dels för att det inte finns så många möjligheter till finansiering och dels för att en hög andel av dem som doktorerar i global hälsa i Sverige själva kommer från låginkomstländer och reser hem efter disputation för att hjälpa till att bygga upp forskningen i sina hemländer. Det är förstås i grunden bra, men innebär att det blir få unga forskare inom global hälsa kvar i Sverige.
Läs mer:
Läs också i Curie:
Du kanske också vill läsa
Nyhet 9 september 2024
Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...