Forskare följer musikfiler på nätet

Tillgången till strömmad musik på internet har på bara några år förändrat konsumtionsmönstret. Den svenska musiktjänsten Spotify har till exempel 40 miljoner användare i världen, varav tio miljoner betalande abonnenter. Kundernas beteenden på sajten ger företaget stora mängder data, som dock inte är tillgängliga för forskare.

Professor Pelle Snickars vid Umeå universitet och ett par forskarkolleger vid olika lärosäten fick idén att starta ett digitalt skivbolag för att ansluta det till Spotify. Som skivbolagsdirektörer hoppas de få tillgång till distributionsplattformar som till exempel Spotify analytics och kan undersöka trafiken på sajten. Vilka som lyssnar och vilken information de lämnar efter sig – sociala spellistor, delningar och upprepningar av filer samt antal klick i olika sammanhang.

– Vi vill dokumentera filernas färd genom det digitala eko-systemet, kommenterar Pelle Snickars.

Forskningsprojektets skivbolag är icke-kommersiellt. Det kommer främst att erbjuda verk från klassiska kompositörer, där rättigheterna har löpt ut.

Strömmande arkiv

Spotify har avtal med både små och stora skivbolag och kan i dagsläget erbjuda omkring 20 miljoner låtar. Företaget nöjer sig inte med att samla och lagra nyskriven musik utan satsar också på att återupptäcka äldre musik. Det gör Spotify till en aktör av samma dignitet som ett nationalarkiv.

Pelle Snickars ser stora likheter mellan Spotify och sin tidigare arbetsplats Kungliga Biblioteket, KB, i Stockholm. Det är landets nationalbibliotek samtidigt som det hyser nationalarkivet för audiovisuella medier. Här lagras all utgiven musik.

– För KB utgör Spotify en betydande utmaning, inte minst genom den nya form av access till musikarvet som tjänsten levererar. Det är lätt att få tillgång till Spotify, som är ett strömmande arkiv, medan upphovsrättslagen gör att material på KB måste studeras på plats, förklarar han.

Digital humaniora

Pelle Snickars har på olika sätt intresserat sig för mediearkivering. Han är filmvetare och var forskningschef vid Statens ljud- och filmarkiv samt för en nyinrättad forskningsavdelning vid KB innan han vid årsskiftet 2014 blev professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.

Hans professur har en inriktning mot digital humaniora. Pelle Snickars definierar ämnet som en kombination av kritiska perspektiv och digitala metoder, där innovation, presentation och visualisering är centrala forskningskomponenter.

– Det handlar i högsta grad om en laborativ verksamhet, att experimentera med hjälp av nya hjälpmedel. Digital humaniora angränsar till konstnärlig forskning, vilket inte behöver innebära att den är mindre akademisk. Det är en annan kunskapsproduktion, ett annat sätt att bedriva akademiska studier.

Digital humaniora förutsätter dock infrastruktur – från uppdaterad programvara till uppbackning av kunniga tekniker.

– Ingen ifrågasätter att naturvetenskaplig forskning behöver laboratorier. På samma sätt borde man inte ifrågasätta att digital humaniora behöver resurser.

Experimentverkstad

Själv har han tillgång till Humlab, en trappa ned från universitetsbiblioteket i Umeå. Det är en digital experimentverkstad för humaniora och nya medier, där det alltid finns programmerare som kan hjälpa till.

Pelle Snickars trivs i den öppna miljön, som inbjuder till informella samtal mellan olika discipliner.

– Jag har mitt kontor på institutionen, men kan också ta min dator och slå mig ned i en soffa på Humlab.

Skivbolagsprojektet är tvärvetenskapligt med deltagare från flera olika lärosäten i landet. Förutom Pelle Snickars ingår ytterligare en filmvetare samt en historiker och en etnolog. En doktorand som ska undersöka teknikens möjligheter och begränsningar för musikskapare har nyligen rekryterats.

Studien skiljer sig från liknande projekt inom informatik, där tekniska lösningar står i centrum.

– Vårt perspektiv är humanistiskt. Vi vill undersöka hur människor använder tekniken och hur teknikumgänget formar oss.

Kritisk blick på Spotify

Pelle Snickars hoppas få till stånd en dialog med Spotify men tycker samtidigt att det behövs en kritisk blick på företaget. Till exempel är det inte möjligt för användarna att ladda upp egen musik.

Det kan också finnas anledning att reflektera över företagets monopolställning. Den globala lanseringen av musiktjänsten väcker samtidigt frågor om kulturella skillnader.

– Spotify håller på att lansera sig i Afrika. Det ska bli intressant att se om det kommer att påverka utseendet på gränssnitten.

Läs mer:

Streamingheritage.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.