Jenny Madestam forskar i statsvetenskap och deltar gärna i den offentliga debatten.
NYHET
Forskare är väl rustade för debatt
Jenny Madestam är en forskare som inte är rädd för att tycka till i medierna. Som statsvetare ser hon det som sin uppgift att göra politiska processer lättbegripliga och att dela med sig av sina analyser av politiken.
Hon önskar att alla forskare vågade ta för sig mer i medierna.
– Vi har forskarutbildning och det betyder att vi är skickliga analytiker och uttolkare och det kan vi använda i andra sammanhang än i forskning. Vår utbildning är en tillgång, säger Jenny Madestam vid Stockholms universitet.
Hon började figurera i medierna vid tiden för riksdagsvalet 2002. Hon forskar om ledarskap i politiken och ämnet var naturligtvis mycket tacksamt. Jenny Madestam menar också att hon var rätt som person.
– Det fanns ett sug efter en statsvetare och forskare som var kvinna och förhållandevis ung som kunde kommentera politik. Men jag tycker också själv att det är kul och viktigt. Och jag tror att jag är rätt duktig på att förklara komplexa saker på ett enkelt sätt.
Kan uttala sig
För att kunna göra det blir det ofta nödvändigt att röra sig utanför det som är det egna forskningsområdet. ‑Jag anser att man kan uttala sig om sådant som man inte forskat på om man har kunskap om det. Jag kan till exempel inte uttala mig om EU men jag skulle kunna uttala mig om de svenska partierna i något avseende, trots att jag inte forskat om just den aktuella frågan. Jag har djupa kunskaper om dem likväl.
På sätt och vis finns det en konflikt mellan å ena sidan forskning som är oberoende, opartisk och kritisk och å andra sidan debatt som bygger på ställningstagande. Men kombinationen fungerar utmärkt så länge just kunskap är grunden för den, menar hon.
Som exempel nämner Jenny Madestam att hon skulle kunna skriva en debattartikel om strategin för ledarskapet inom ett visst parti. Hon skulle då kunna föra fram en åsikt, men den skulle vara baserad på kunskap.
–Jag påverkar svensk politik, det förstår jag, men jag är ingen makthavare. Man får lov att påverka som forskare men man måste göra det på ett reflekterande sätt.
Hennes institution uppmuntrar att hon syns utåt och hon tycker det är påtagligt att universitetet intagit en mer öppen attityd till omvärlden de senaste åren.
Sätter agendan
Efter att ha ställt upp på mediernas inbjudningar och kontakter under några år ville Jenny Madestam själv ta initiativ och sätta agendan för diskussionerna. Hon kände ett behov av att få uttrycka sig i längre stycken och att få tala till punkt och startade därför en blogg. Men tyvärr var bloggandet så tidskrävande att det har blivit vilande. Istället använder hon mikrobloggen Twitter, oftast flera gånger om dagen. Hon har lärt sig styra sina inlägg för att få uppmärksamhet kring de ämnen hon själv väljer.
Men det fungerar också åt andra hållet. Kontakter med och i medierna berikar forskningen med kunskap, insikt och frågeställningar.
Ställ upp
Jenny Madestam blir numera så flitigt anlitad att hon ibland nästan får en känsla av exploatering. Hon försöker att lyfta fram andra forskare och tackar nej till många inbjudningar. Och nuförtiden har hon lättare för att avgöra i vilka situationer hon vill vara med. ‑ Men att jag nu blir inbjuden till så många sammanhang beror ju å andra sidan på att jag har synts på många olika håll tidigare. Och rådet jag ger till andra forskare som vill delta i offentligheten är att man inte kan vara så kräsen att man säger nej till vissa saker för att de inte passar perfekt. Ställ upp, säger jag till dem.
Fotnot: Jenny Madestam medverkar i början av juli vid SAMspråk i Almedalen, där forskare och politiker möts för samtal. Arrangemanget anordnas av Vetenskapsrådet tillsammans med Fas, Formas och Riksbankens Jubileumsfond.
Läs också i Curie:
Du kanske också vill läsa
Nyhet 5 november 2024
Hot och angrepp. Dubbla yrkesroller. Ett växande berg av administration och akademiskt hushållsarbete som inte ger meriter. Vilka möjligheter har egentligen dagens forskare att ägn...
Debatt 4 november 2024
Dramatiskt skärpta straff och anonyma vittnen. Så vill regeringen minska brottsligheten och motverka de kriminella gängen, trots att det saknas belägg för att åtgärderna har någon ...