Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Långtradare på motorväg i skymningen

En orsak till att företagen satsar alltmer på grundforskning kan vara det stora teknikskifte som bland annat klimatomställningen kräver. Foto: Caleb Ruiter /Unsplash

NYHET

Företagen satsar alltmer på grundforskning

Mellan 2013 och 2019 växte forskningens andel av industrins FoU från 14 till 25 procent. Allra mest ökar satsningarna på grundforskning. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet.

Sverige är ett av de länder i världen som satsar allra mest på forskning och utveckling. År 2019 uppgick satsningarna till 3,4 procent av BNP (171 miljarder kronor), en andel som bara Israel, Sydkorea och Taiwan slår. Den största delen av forsknings- och utvecklingsarbetet görs inom de svenska företagen – och de satsar allt mer. Mellan 2013 och 2019 ökade deras investeringar från 86 till 123 miljarder kronor.

porträttbild Magnus Lagerholm

Magnus Lagerholm

Nu visar en rapport från Vetenskapsrådet att det främst är satsningarna på forskning som blir större. Mellan 2013 och 2019 växte den delen från omkring 14 till 25 procent av de totala investeringarna, vilket innebär att företagen år 2019 satsade drygt 30 miljarder på forskning. Allra mest ökar grundforskningen – i kronor räknat från 1,6 till 7,5 miljarder kronor.

– Det är intressant att det är grundforskningen som ökar – och väldigt stort. Utifrån vad vi som forskningsfinansiärer lägger så är det mycket pengar i systemet. Vetenskapsrådet delade 2019 ut 6,6 miljarder kronor till forskning, säger Magnus Lagerholm vid Vetenskapsrådet, som är en av rapportens författare.

Teknikskiften ökar behovet av grundforskning

Emil Görnerup, som är policyansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor vid Svenskt Näringsliv, tycker att siffrorna är intressanta. Han kopplar de ökade satsningarna till bland annat den snabba samhällsutvecklingen.

porträttbild Emil Görnerup

Emil Görnerup. Foto: Ulf Börjesson Ernst Henry Photography

– Jag tror det speglar att vi står inför ett stort teknikskifte. Klimatomställning, digitalisering och it kräver radikala innovationer vilket ökar behovet av grundläggande forskning inom områden som inte är så beforskade tidigare. Det ska bli intressant att följa upp för att se om ökningen håller i sig.

Han tillägger att det också kan spegla att många företag tycker att universiteten inte alltid kan matcha deras behov – något som har kommit fram i Svenskt Näringslivs egna undersökningar. Hela samhället skulle tjäna på mer samverkan inom forskningen, säger han.

– Den långsiktiga, nyfikenhetsdrivna forskningen kan på sikt ha enorma spridningseffekter. Och i den typen av forskning finns stor kompetens på universitet och högskolor, så samarbeten blir viktigare. Det är också logiskt för företag att samverka inom behovsmotiverad grundforskning, även med andra företag och institut, eftersom det ofta är prekommersiellt och inte samma konkurrenssituation.

Kluster där företag och lärosäten samarbetar

Rapporten bygger på statistik från bland annat SCB, OECD och publikationsdatabaser för åren 2013, 2015, 2017 och 2019. Syftet är bland annat att skapa en större förståelse för forskningssystemet och företagens roll i detta. För att synliggöra samverkan mellan akademiska forskare och företag har man kopplat ihop vetenskapliga publiceringar med olika branscher.

– Vi kan dock inte se den direkta kopplingen till grundforskning i vår undersökning, när vi tittar på samverkan. Men i och med att den forskningen ökar så mycket vore det spännande att fördjupa sig i det, säger Magnus Lagerholm.

Klimatomställning, digitalisering och it kräver radikala innovationer vilket ökar behovet av grundläggande forskning inom områden som inte är så beforskade tidigare.

Mest vetenskaplig publicering görs inom läkemedelssektorn, informations- och kommunikationsteknik samt transportindustrin. Kring dessa finns kluster med företag och lärosäten som samarbetar. Det finns exempelvis en tydlig koppling mellan läkemedelssektorn och KI, Sahlgrenska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala.

Incitament som underlättar samverkan behövs

Astra Zeneca är involverade i en rad sådana samarbeten. En av företagets tre forsknings- och utvecklingssajter finns i Göteborg, med 3 000 anställda, varav 600 är disputerade forskare. Anna Sandström är Europaansvarig för forskningspolitik och för att katalysera forskningssamarbeten.

porträttbild Anna Sandström

Anna Sandström

– Globalt har forskningsbudgeten de tre senaste åren ökat från runt 6 miljarder dollar 2019 till 9,7 miljarder dollar 2021. Det innebär en ökning också i Sverige. Det svenska bolaget investerade nästan 19 miljarder kronor i forskning 2021, säger hon.

Forskningen sker i stor utsträckning i samverkan med akademin. Företaget samarbetar exempelvis med forskare vid KI för att ta fram en cellterapi som har potential att reparera skadad hjärtmuskelvävnad efter en infarkt.

Det har också varit med och skapat ett nytt nationellt forskningsnätverk kring en helt ny typ av läkemedel – så kallade oligonukleotider – tillsammans med Göteborgs universitet. Med bland annat Chalmers och Uppsala universitet forskar man om metoder för att leverera läkemedel till rätt ställe i kroppen och med KTH samarbetar företaget inom genterapi, proteomik och bioteknisk produktion.

... men det är klart att tröskeln för akademin att samarbeta med industrin är högre än för inom-akademiskt samarbete.

– Vi är duktiga på att rekrytera men har inte alla svar själva. Vi behöver bra samarbeten, men det är klart att tröskeln för akademin att samarbeta med industrin är högre än för inom-akademiskt samarbete. Det kräver en del extra arbete, särskilt i början, när man inte är van. Även om det leder till framstående forskning och publikationer i högt rankade tidskrifter, behövs incitament som sänker dessa trösklar för samverkan, säger Anna Sandström.

Hon tycker att det skulle behövas mer statliga medel som är öronmärkta för forskning i samverkan.

– Sverige är ett litet, exportberoende, land. Stärkta incitament för samverkansforskning skulle bana väg för fler innovationer som möter globala samhällsutmaningar och bidrar till svensk ekonomi. Enbart läkemedel står för mer än 7 procent av svensk varuexport, varav vi på Astra Zeneca står för över 6 procent, och vi är frågande inför varför det inte finns ett långsiktigt nationellt program för forskning i samverkan inom life science.

Företagen viktiga som utförare och arbetsgivare

Data i Vetenskapsrådets rapport sträcker sig fram till 2019. Därefter har företagens investeringar fortsatt att öka. År 2021 satsade de 131 miljarder i egen forskning och utveckling, enligt siffror från Svenskt Näringsliv.

– I och med att företagen gör så stora investeringar spelar de en viktig roll både för svensk utveckling och tillväxt och även för de forskningsframsteg som vi gör. De är viktiga som utförare, satsar mycket i plattformar och är en stor arbetsgivare för forskare, säger Magnus Lagerholm.

Emil Görnerup tycker perspektivet när vi diskuterar företagens roll i forskningssystemet är fel. Fokus är ofta på universiteten, samtidigt som företagen är den största utövaren.

– Jag skulle vilja se mer av perspektivet hur den offentligt finansierade forskningen kan komplettera företagen, säger han.

Detta visar rapporten

Forsknings- och utvecklingssatsningarna i Sverige uppgick 2019 till 3,4 procent av BNP. Av det stod företagen för 2,4 procent, lärosätena för 0,8 procent och offentlig sektor – vilket med SCB:s indelning är sjukhus, vård, regioner, övriga myndigheter som bedriver forskning – för 0,2 procent.

Flest vetenskapliga publikationer finns inom näringsgrenen farmaceutiska produkter och läkemedel, följt av datorer, elektronikvaror och optik och på tredje plats transportmedelindustri.

Läs rapporten Företagen som finansiärer och utförare i det svenska forskningssystemet Länk till annan webbplats.

Den 27 april diskuteras slutsatserna från rapporten på ett frukostmöte. Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 12 juni 2024

Charlie Olofsson

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de...

Debatt 10 juni 2024

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...