För få forskare klassar sina data som känsliga

Syftet med exportkontroll är att Sverige inte exporterar kunskap som kan användas för militära ändamål av främmande makter. Kontrollen utgörs av en samling lagar som har tagits fram för att förhindra att svensk forskning om ny teknik når oönskade mottagare.

Svenska lärosäten som bedriver forskning inom teknik och naturvetenskap har egna enheter för exportkontroll. Det övergripande ansvaret finns hos en myndighet, Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Men när Riksrevisionen för drygt ett år sedan gjorde en granskning av 24 lärosäten som bedriver naturvetenskaplig och teknisk forskning visade det sig att de inte arbetar effektivt för att identifiera och hantera skyddsvärda forskningsdata.

Fredrik Karlsson, som är forskningsetikrådgivare och arbetar med exportkontroll på KTH i Stockholm, säger att kunskapen om exportkontroll varierar inom akademin.

– Vissa forskare och forskningsgrupper inom tekniska ämnen är mycket väl medvetna om vad som krävs. Däremot kan det bli ett dilemma i miljöer med en hög omsättning av personer och där man sällan forskar inom områden som berörs av exportkontroll, säger han.

Se till att forskare inte bryter mot lagen

Det är relativt vanligt att forskning vid tekniska lärosäten rör produkter med dubbla användningsområden (PDA). Det innebär att de både kan ha ett civilt och militärt användningsområde och därför faller under den så kallade PDA-förordningen.

– Det är mycket forskning på ny teknik som fångas upp av PDA-listorna, till exempel inom telekom. Min uppgift är att se till att KTH:s forskare inte bryter mot lagen. Sedan är den här lagstiftningen i grunden utformad för att möjliggöra utbyte med trygga samarbetspartner och det är mycket sällan det blir ett totalstopp för ett forskningsprojekt, säger Fredrik Karlsson.

Det händer att vi inte går in i vissa samarbeten beroende på sanktioner mot landet i fråga...

Lösningen kan istället vara att inte alla resultat publiceras eller att vissa data är låsta och kräver inloggning. Men det finns en inneboende motsättning mellan ett regelverk som syftar till att förhindra spridning av känsliga data och den akademiska friheten att utbyta information över gränserna.

– Det händer att vi inte går in i vissa samarbeten beroende på sanktioner mot landet i fråga eller om forskningen kan glida över i militära sammanhang. Kina är ett land som det är viktigt att samarbeta med eftersom de är duktiga, men det finns säkerhetsproblem som är svåra att förutsäga, säger Fredrik Karlsson och tillägger:

– Men även om du samarbetar med Norge kan dina resultat hamna i en publikation som senare används av en uppfinnare för militära ändamål.

Attraktivt land att spionera på

Flera myndigheter, bland annat Säpo och Riksrevisionen, pekar på att främmande länders underrättelseverksamhet mot svenska universitet och lärosäten har ökat de senaste åren. Svensk forskning inom ny teknik befinner sig långt fram och därför är vi ett attraktivt land att spionera på framför allt för Ryssland, Kina och Iran.

– Världsläget har inte direkt påverkat antalet ärenden för oss inom exportkontrollen, men krig i närområdet gör att fler människor ställer frågor eftersom vi är en väldigt internationell miljö. Folk vill gärna göra rätt och blir oroliga när deras vardag blir direkt påverkad, säger Fredrik Karlsson.

Hela universitetsvärlden håller på att vakna till liv på det här området.

Samtidigt visar Riksrevisionens granskning att alltför få forskare själva klassar sina data som känsliga. Anna Richter arbetar med exportkontroll för Mälardalens universitet, Luleå Tekniska universitet och Örebro universitet. Hon menar att mycket har hänt sedan hon började arbeta med exportkontroll 2015, då inom industrin.

– Hela universitetsvärlden håller på att vakna till liv på det här området. Riksrevisionen lyfter generella brister i informationssäkerhet, där de även inkluderar exportkontroll och säkerhetsskydd. Det här är växande områden och det kan vara svårt för enskilda forskare att hänga med på alla begrepp. Däremot måste de veta vilket deras ansvar är och när de ska kontakta exportkontrollfunktionen, säger hon.

Publicering av data räknas som export

Anna Richter betonar att exportkontroll inte styr vad akademiker ska forska om, men att själva publiceringen av data räknas som en export och kan behöva granskas. Under forskningsprojektets gång kan även samarbetspartner, lagring av data och fysisk säkerhet behöva kontrolleras.

– Vi ska inte stänga dörrar på universiteten, men vissa projekt behöver en högre säkerhet. Först och främst handlar det om tekniska forskningsområden och där kan det verkligen vara allt från ett kullager till den vassaste datorn som finns i världen.

Vi ska inte stänga dörrar på universiteten, men vissa projekt behöver en högre säkerhet.

Vad mer behöver då göras för att öka kunskapen om exportkontroll inom akademin? Det finns nationella initiativ som Sveriges Exportkontrollförening och projektet ”Ansvarsfull internationalisering” som drivs av myndigheterna Vetenskapsrådet, Vinnova, och Universitets- och högskolerådet (UHR).

– Vi är också flera lärosäten som har gått ihop och arbetar med att ta fram en online-utbildning som behandlar grunderna inom exportkontroll som ett stöd för forskare. Min högst personliga åsikt är att det behövs mer kunskap inom forskningsvärlden samtidigt som ISP behöver få en ännu bättre bild av hur akademin fungerar. Då kan vi tillsammans hitta det bästa arbetssättet samtidigt som vi lägger oss på en lagom nivå, säger Anna Richter.

Lärosäten klassar själva sin forskning

Håkan Eriksson är chef för tillståndsgruppen för krigsmateriel vid Inspektionen för strategiska produkter. Han förklarar att verksamheten bygger på att universitet och lärosäten själva klassar sin forskning enligt de riktlinjer som finns.

– Vår uppgift handlar om att ha kontroll över exporten för att se var saker och forskningsresultat hamnar och i ett yttersta läge att stoppa den exporten, säger han.

För krigsmaterial är regelverket glasklart. Det är brottsligt att tillverka och exportera krigsmaterial utan särskilt tillstånd från ISP. När det handlar om PDA-produkter görs en samlad bedömning om typ av produkter, om det finns sanktioner mot inblandade länder och om det finns en avledningsrisk, till exempel att produkten eller kunskapen riskerar att säljas vidare till tredje part. Merparten av ärendena blir dock godkända, även om processen ibland kan ta upp till ett halvår.

– Det finns en ökad medvetenhet inom akademin om behovet av exportkontroll. Samtidigt är det en begränsning som går emot den fria forskningen och forskningens logik, vilket kanske inte uppskattas av alla forskare, säger Håkan Eriksson.

Läs mer:

Informationssäkerhet vid universitet och högskolor – hanteringen av skyddsvärda forskningsdata (Riksrevisionen) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Krig föder fler desperata spioner (Curie)

Akademin särskilt utsatt för spionage och påtryckningar (Curie)