
Hållbar industrialisering finns med bland de nya hållbarhetsmål som FN beslutat. Tillväxten har förstört miljön så att det knappt går att andas i Peking. Foto: Zumapress / IBL
NYHET
FN-mål om hållbarhet är utopiska
Vid FN-toppmötet i slutet av september klubbades de nya hållbarhetsmål som ska bidra till att skapa en bättre värld för människor och miljö. Målen är många och omfattande. Det gör att det finns risk att exempelvis målet att utrota fattigdom försvinner i mängden, befarar forskare som Curie har pratat med.
Hållbarhetsmålen har förhandlats fram av FN:s medlemsstater, organisationer och medborgare världen över de senaste två åren. Resultatet är 17 övergripande mål och 169 delmål som är betydligt bredare och mindre konkreta än millenniemålen som de ersätter.
Bland de nya målen finns de som rör fattigdom och hälsa, men där finns också vida mål om miljö, hållbarhet, ekonomisk tillväxt och global rättvisa. Nytt är också att målen gäller alla världens länder, inklusive Sverige.
– Paletten är lite i bredaste laget. Allt gott en värld behöver är med. Det är mindre fokuserat. Det gör också att det finns risk att exempelvis fattigdomsmålet försvinner i mängden, även om det anges först, säger Arne Bigsten som är professor i utvecklingsekonomi och ledamot i Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning.
Hans egen forskning handlar om fattigdom, inkomstfördelning och tillväxt i Afrika, där han bland annat gjort studier av olika länder. Syftet är bland annat att förstå vad som begränsar tillverkningsindustrins expansion, och varför den inte fungerar som i exempelvis Sydkorea eller Taiwan.
Det är ett exempel på hur forskningen kan bidra till att nå målen. Genom att ta reda på vad som hindrar exempelvis industrin att lyckas, vet man också hur utvecklingen kan vändas.
Tillväxt och miljö
Att milleniemålet att halvera fattigdomen nåtts beror mycket på den ekonomiska utvecklingen sedan 1990, inte minst i Asien. Mer än en halv miljard kineser har lyfts ur fattigdom – men miljön har fått betala. Bland de nya målen, finns ett delmål som handlar om hållbar industrialisering.
– Tillväxt är den viktigaste faktorn för att minska fattigdom, men man måste hantera miljön också. Tillväxten har förstört miljön i Kina. Man kan knappt andas i Peking. Kineserna eldar mycket kol, men vet att det inte håller på sikt, säger Arne Bigsten.
Det är upp till de enskilda länderna – som Kina – att agera när det gäller hur målen ska nås. Någon konkret global plan för hur det ska gå till finns inte.
– Genomförandet beror på om staterna fungerar. Att det finns kompetens och makt att implementera dem, inte korruption, säger Stein Tønnesson som är fredsforskare vid Uppsala universitet och fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo och även han ledamot i Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning.
Freden en förutsättning
Han lyfter fram att få av målen kan nås om vi inte har fred.
– Prioriteringarna blir annorlunda om det är krig. Vi kan inte utrota fattigdomen då. Mycket har förbättrats i världen efter andra världskriget. Den utvecklingen kan fortsätta om världsekonomin går bra och vi inte får fler väpnade konflikter. Det har gått i fel riktning de allra senaste åren, säger han.
Ett av hållbarhetsmålen är att ”främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling”. Det är dock inte så skarpt formulerat som andra mål där man använder verb som utrota eller garantera.
– Vi fredsforskare har inte gjort vårt jobb med att påverka FN, säger Stein Tønnesson.
Han arbetar just nu med ett projekt som ska ta reda på varför det sedan 1980-talet varit fredligt i Ostasien, som tidigare plågades av många allvarliga krig. Kunskaperna kan få stor betydelse för att nå hållbarhetsmålen.
– Vi kan ta reda på vad som skapat framgången och analysera möjligheterna för att samma villkor kan skapas i andra länder och områden.
Dyrt att genomföra
Ansvaret för att finansiera arbetet ligger nu i huvudsak på de enskilda länderna.
– FN har räknat ut att det kommer att kosta flera tusen miljarder dollar att genomföra målen. Det är mycket mer än det samlade biståndet. Man kan inte räkna med att staterna ska hitta så stora belopp. Det kommer att kräva att också det privata finanskapitalet, särskilt de stora fonderna, investerar i att nå målen, säger Stein Tønnesson.
De forskare Curie pratar med lyfter fram att målen är mycket högt ställda. Om huvudsyftet med millenniemålen var att halvera fattigdomen i världen – vilket har nåtts med råge – är målet nu att utrota fattigdom i alla former i hela världen
– Det kommer inte att hända på 15 år. Det målet är inte realistiskt, säger Arne Bigsten.
Cecilia Stålsby Lundborg, som är vetenskaplig rådgivare för kommittén för utvecklingsforskning och professor i global hälsa vid Karolinska institutet, kallar flera av målen rent utopiska. Exempelvis finns delmål som handlar om att nå jämställdhet mellan kvinnor och män på alla nivåer i alla länder till 2030, om säkra allmänna kommunikationsmedel till alla överallt, liksom om tillgång till hälsovård för alla.
– Man får se målen som en viljeinriktning, säger hon.
Mål att stödja forskning
Forskning nämns i flera mål. Det handlar om att stödja forskning och utveckling av vacciner och mediciner mot sjukdomar som drabbar utvecklingsländer, om att investera i jordbruksforskning, om kunskapsuppbyggnad i vatten- och avloppsrening och om stipendieverksamhet.
– Ur vetenskaplig synpunkt är målen relativt bra, säger Cecilia Stålsby Lundborg som själv forskar kring olika aspekter av antibiotikaresistens.
Antibiotikaresistens finns inte med bland målen trots att WHO har klassat det som ett av de största hoten mot mänskligheten. Organisationen antog redan 2001 en global strategi med 159 punkter för att bromsa problemets utbredning. Men därefter hände inte så mycket, inte förrän långt senare.
– Det kanske var för att det var för många punkter. Jag är rädd att det kan bli samma sak nu med hållbarhetsmålen. I år har WHO tagit fram en ny global handlingsplan mot antibiotikaresistens, säger hon.
– Men målen är i alla fall uttryck för en global strävan efter en bättre gemensam framtid och de bidrar till att stödja internationellt samarbete och solidaritet. De sätter fokus på frågor om global rättvisa och behovet av samarbete för att nå ökad rättvisa, säger Arne Bigsten.
Milenniemålen
De åtta millenniemålen som gäller 2000–2015 rör främst fattiga länder. Det övergripande målet att halvera antalet människor som lever i extrem fattigdom har uppnåtts. Man har också lyckats minska spridningen av hiv, aids, malaria och tuberkulos, och fått fler barn att gå i skolan. Nio av tio barn i utvecklingsländerna börjar i dag skolan, nästan lika många flickor som pojkar. Målen om mycket lägre barna- och mödradödlighet har delvis uppfyllts.
Läs mer om milleniemålen. Länk till annan webbplats.
Hållbarhetsmålen
De nya hållbarhetsmålen har förhandlats fram av FN:s medlemsstater, organisationer och medborgare världen över de senaste två åren. Det finns 17 mål, med 169 delmål, som är mer övergripande och högre ställda än millenniemålen. Bland annat ska vi helt utrota fattigdomen och få alla barn i skolan. Målen ska gälla från 2016 till 2030
FN-deklarationen med de 17 hållbarhetsmålen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Du kanske också vill läsa
Debatt 18 februari 2025
Högre kvalitet på ingenjörsutbildningarna, stöd till gymnasiets teknikprogram, kompetensutveckling för lärare i STEM-ämnen och ett nationellt STEM-center. Det är vad som krävs för ...
Nyhet 9 september 2024
Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...