Flera vägar till en EU-karriär

Anne Haglund-Morrissey arbetar vid Generaldirektoratet för forskning och innovation i EU-kommissionen. Det är här som EU:s forsknings- och innovationspolitik utvecklas och genomförs.

– Den enhet jag är biträdande chef för har fokus på demokrati och jämställdhet. Vi tittar på hur vi kan ge stöd till forskning som fokuserar på de demokratiutmaningar som vi står inför i Europa och internationellt. Som polarisering, populism, spridning av falsk information och inskränkningar i fria medier och i rättsstaten.

Anne Haglund-Morrissey är docent i statsvetenskap och har själv forskat vid Linnéuniversitetet. Hon började i kommissionen 2008 och är nu en av få fast anställda svenskar där som jobbar med policyfrågor.

– Under mina 17 år har vi blivit färre svenskar. Vi som arbetar med policyfrågor är, vid sidan av svenska översättare och tolkar, inte många och det är sällan jag stöter på andra svenskar i mitt arbete.

Hennes erfarenheter speglas också i statistiken. Under de senaste åtta åren har antalet svenskar som jobbar i EU-kommissionen minskat med 13 procent till totalt 484 anställda (2024). För att spegla Sveriges andel av EU:s befolkning (geografisk balans) borde 2,7 procent av kommissionens anställda komma från Sverige – idag är den andelen 1,5 procent.

Hjälper till att formulera EU:s politik

Fast anställda tjänstemän som Anne Haglund-Morrissey har en fördel jämfört med dem med korta anställningskontrakt. De kan bland annat få ledningsuppdrag och därmed möjlighet att driva frågor långsiktigt och på så sätt prägla policyutformningen.

– Vi EU-tjänstemän hjälper till att formulera EU:s politik och lägger in orden i kommissionens policyförslag. Och vi jobbar för EU:s gemensamma intresse och representerar inte våra hemländer. Men man har med sig ett perspektiv som påverkar ens synsätt. Med endast få svenskar på plats kan det bli så att svenska perspektiv och synsätt inte representeras lika mycket som andra länders.

Svenskar har exempelvis lång erfarenhet av akademisk frihet, konstaterar hon.

– För oss är också jämställdhetsperspektivet inom forskning naturligt. Och som en av Europas ledande forsknings- och innovationsnationer brukar Sverige tycka att EU främst ska satsa på de bästa forskningsidéerna och att man i Europa ska främja en stark budget till FoU, säger Anne Haglund-Morrissey och fortsätter:

... med endast få svenskar på plats kan det bli så att svenska perspektiv och synsätt inte representeras lika mycket som andra länders.

– Det är särskilt viktigt i kontexten av att många av EU:s medlemsländer idag räknas till en grupp medlemsländer med svagare forsknings- och innovationsstruktur. Denna grupp förväntas bli ännu större med framtida EU-utvidgningar eftersom samtliga kandidatländer ingår i denna, säger Anne Haglund-Morrissey.

Läs också i Curie: Hon ska få fler från Sverige att jobba i EU

Hon pekar på vikten av att såväl länder med starkare som med svagare forskningsstruktur är representerade bland tjänstemännen som utarbetar forsknings- och innovationspolitiken,

Hon har en fast tjänst vid ERC

Forskarutbildade kan söka speciella tjänster inom EU. Jhansi Kota, som disputerat i cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet, har en fast tjänst vid Europeiska forskningsrådet, ERC. Hon är sedan något år tillbaka utlysningskoordinator för forskningsrådets så kallade starting grants, som riktar sig till forskare i början av karriären. Det innebär att hon har ansvar för hela utlysningen.

– Starting grant är den största utlysningen vi har. Varje år ska tusentals ansökningar utvärderas och cirka 750 miljoner euro fördelas. Det är min uppgift att koordinera så att allt går rätt till i ansökningsprocessen, utvärderingar, intervjuer och kommunikation till sökande.

Det handlar om stora satsningar på forskning. Just därför är det enligt Jhansi Kota viktigt att det finns svenskar här.

– Det är väldigt mycket pengar som administreras och det är viktigt att känna till processen. Ju fler svenskar som finns här, desto fler förstår hur EU fungerar och kan dela med sig av den kunskapen och bidra till en bättre förståelse för EU i Sverige, säger hon.

Ju fler svenskar som finns här, desto fler förstår hur EU fungerar och kan dela med sig av den kunskapen ...

Jhansi Kota kom till Bryssel som postdoktor. Här hörde hon talas om att EU-kommissionen skulle gå ut med en utlysning inriktad mot forskare. Hon sökte, klarade testerna och hamnade på en lista över dem som kan bli aktuella för en ny tjänst som dyker upp.

Närmare två år senare blev hon kontaktad.

– Jag hade nästan glömt bort att jag sökt men nu började postdoktorperioden gå mot sitt slut så det passade väldigt bra.

Erfarenheter från svenska myndigheter

Ett 40-tal av de svenskar som jobbar inom EU är nationella experter med fyraåriga kontrakt, som kan förlängas i ytterligare två år.

– De kan dela med sig av erfarenheter från svenska departement och myndigheter, och sedan ta med sig kunskap från kommissionen som de kan utnyttja när de är tillbaka i Sverige, säger Anders Lindholm, som är forskningsråd i Bryssel och som tidigare har varit nationell expert.

De kan dela med sig av erfarenheter från svenska departement och myndigheter ...

Då jobbade han med regionala frågor i EU, anställd av näringsdepartementet. Nu som forskningsråd är han Sveriges representant i rådsarbetsgruppen för forskning och rymdfrågor som förbereder de beslut om forskning som fattas av EU-ländernas ministrar. Där pågår just nu intensiva förhandlingar om EU:s kommande forskningsprogram Horisont Europa som gäller under 2028–2035.

Sverige skiljer sig från andra länder

Anders Lindholm pekar på att det finns områden inom forskning där Sverige skiljer sig från andra länder och där de svenska erfarenheterna behövs. Vi har exempelvis mycket samarbeten mellan akademiska forskare och forskare i näringslivet.

– Vi kan ha unika lösningar som fungerar bra. Vi vill inte att förslag från EU ska försvåra hur vi brukar jobba, säger han.

Läs också i Curie: Cecilia Malmström – doktorn som blev EU-proffs

Den svenska EU-representation håller därför nu – tillsammans med bland andra Teknikföretagens representanter i Bryssel och Stockholmstrion som representerar de tre universiteten i Stockholm – på att bygga upp en plattform. Den kallas Tech it forward och ska synliggöra det svenska sättet att arbeta och visa hur det svenska systemet för samverkan fungerar.

Vi kan ha unika lösningar som fungerar bra. Vi vill inte att förslag från EU ska försvåra hur vi brukar jobba.

– Vi vill visa goda exempel på samarbeten, och har tagit fram gemensamma budskap om hur vi vill se de framtida programmen, säger Anders Lindholm.

Få in fler nationella experter i EU

Han tycker att svenska myndigheter borde försöka få in fler nationella experter i EU. De jobben utlyses från EU-kommissionen och varje del av kommissionen får en kvot.

Jobben söks i europeisk konkurrens men i en ansökningsprocess som är kortare än den som gäller för en fast anställning. Den som söker måste också kunna visa att arbetsgivaren är beredd att betala lönen.

– Myndigheter och Regeringskansliet måste se det som en strategisk placering att betala lön för något som jobbar inom EU. Men vi hör rapporter om att myndigheter inte ser värdet av den erfarenheten och exempelvis inte använder expertens kunskaper när de kommer tillbaka, säger Anders Lindholm.

Även Anne Haglund-Morrissey vill se fler svenskar i EU och framhåller att det är en väldigt spännande miljö att jobba i.

– Det är ett fantastiskt intressant arbete. Man är mitt i den politiska hetluften och får bidra till utformningen och implementeringen av EU:s politik. Det är också väldigt stimulerande att ha kollegor från Europas alla hörn med olika bakgrund och perspektiv. Men det skulle inte skada med lite fler svenskar i korridorerna, säger hon.