Fler patent söks på internationell nivå

I fjol kom det in knappt 2500 patentansökningar till svenska patent- och registreringsverket. Det är drygt tusen färre än för tio år sedan.

Men det betyder inte att vi har blivit mindre flitiga på att söka patent. För samtidigt som trenden är nedåtgående i Sverige, lämnar svenska forskare och företag in allt fler ansökningar både på europeisk och på internationell nivå.

– Trenden under 2000-talet är att ansökningar till EPO ser ut att öka, kanske för att företagen blir mer globala, säger Christian Rasch som är analytiker vid Patent- och registreringsverket PRV.

Det går dock inte att jämföra siffrorna från de bägge patentverken rakt av. Ofta söker en uppfinnare först patent i Sverige för att sedan gå vidare med samma ansökan till nästa nivå. Men trenden är ändå tydlig. Siffrorna visar dessutom att Sverige i en internationell jämförelse klarar sig mycket bra.

På listan över antal patentansökningar till det europeiska patentverket 2013 hamnar Sverige på plats sex efter Tyskland, Frankrike, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien.

– Tar man också hänsyn till befolkningens storlek och räknar per capita är Sverige ett av de länder som söker flest patent. Generellt ligger alla de nordiska länderna bra till, säger Christian Rasch.

Forskaren har rätt till uppfinningen

Det går inte att utläsa ur statistiken hur stor del av ansökningarna som lämnas in av forskare vid ett lärosäte. För att få fram den informationen krävs att man har namnen på alla aktuella forskare. Det beror på det svenska lärarundantaget, som ger forskaren egen personlig rätt till sina uppfinningar, gör att forskarna ofta lämnar in patentansökan i eget namn.

Ibland tar forskare hjälp av universitetens innovationskontor, som bland annat kan ge stöd och hjälp i just patentfrågor. Deras siffror ger dock inte hela bilden. I fjol var till exempel innovationskontoret vid Karolinska institutet involverat i tolv ansökningar, medan andra siffror (se separat artikel) visar att antalet patent som lämnats in av forskare vid lärosätet varit omkring 40-60 stycken per år under 2000-talet.

För att ett patent ska beviljas måste uppfinningen ha så kallad uppfinningshöjd och skilja sig väsentligt från en tidigare lösning. Den måste också vara industriellt användbar. Det tredje och kanske viktigaste för forskaren att tänka på är att uppfinningen måste vara en nyhet – den får inte vara beskriven tidigare.

– Forskarens uppfinning ska inte finnas publicerad någonstans, säger Cecilia Montgomery som jobbar med patentsupport vid PRV.

Hon svarar på allmänna frågor om patent och kan visa hur man söker i patentdatabaser. Där kan man dels se vad som redan är patenterat inom området, men också få tips genom att se hur andra har formulerat sina patentansökningar.

– Det är klokt att skriva sitt patent som brett som möjligt initialt. Man kan inte i efterhand lägga till något i sin ansökan. Exempelvis skriver man vätska i stället för vatten, genomskinligt material i stället för glas etcetera. Definierar man sin uppfinning för smalt kanske man missar de områden där det senare visar sig att de största kommersiella möjligheterna finns, säger Cecilia Montgomery.

Minst två års väntan

När en ansökan kommer in till PRV hamnar den hos någon av drygt 100 specialiserade patentingenjörer. Därefter händer ingenting på minst sex månader. Det är den tid det tar innan patentdatabaserna uppdateras. Det är där, i tidskrifter med mera, som patentingenjörerna letar för att se vad som finns beskrivet inom området.

– Hittar de delar som inte är nya, får sökande ett ”tekniskt förläggande” där de ombeds att rensa bort det som redan finns beskrivet eller patenterat.

Patenten delas in i ett antal olika teknikområden enligt ett internationellt klassificeringssystem. I fjol kom flest ansökningar i Sverige inom Väg- och vattenbyggnad, termodynamik. Så har det sett ut under de senaste åtta åren. I teknikområdet ingår forskningsintensiva fält som energiteknik, förbränningsteknik och lagring av energi med mera.

– Får man patent har man ensamrätt att kommersiellt använda en uppfinning. Patentansökan leder också till teknikutveckling eftersom andra efter 18 månader kan ta del av hur du har löst ett problem, säger Cecilia Montgomery.

Det tar omkring två år från det ansökan kommer in till ett patent beviljas i Sverige.

Lämnar man ansökan till det europeiska patentverket eller en internationell PCT-ansökan får man vänta längre.

Det är främst stora företag som söker direkt till det europeiska patentverket eller internationellt. Mindre företag eller enskilda forskare söker ofta i Sverige först, eftersom det är billigare.

Patent för lösning på problem

Det går inte att patentera vad som helst. För att räknas som en uppfinning måste det vara en teknisk lösning på ett problem. Man kan inte få patent på till exempel en växtsort. Inte heller på uppfinningar som strider mot ”allmän ordning eller god sed”. Som exempel på det nämner patentlagen industriell användning av mänskliga embryon.

I Europa kan man inte få patent på diagnostiska, kirurgiska eller terapeutiska metoder. Skälet är att det kan hindra att patienten får den bästa behandlingen.

Sådana patent kan man dock få i USA. Men en läkare kan inte stämmas för patentintrång eftersom de inte får hindras att ge patienterna den bästa vården, som i Europa.

Ett patent gäller högst i 20 år. Läkemedel och växtskyddsmedel kan få ett tilläggsskydd i upp till fem år, eftersom det tar så lång tid att få ut dem på marknaden från det att den aktiva ingrediensen godkänts av läkemedelsmyndigheterna.

Patentlagen 1967:837 Länk till annan webbplats.
Patent- och registreringsverket Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:
Forskare behöver entreprenörers hjälp (Curie)
Håll isär forskning och produkt (Curie)
De bygger databas över forskares patent (Curie)