Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Två babyfötter i händerna på två kvinnohänder

Nyfödda barn till utländska forskare i Sverige måste idag söka uppehållstillstånd från förälderns hemland. Foto: Deposit

NYHET

Fick pausa forskningen för att barnet skulle få uppehållstillstånd

När KI-forskaren Sanghita Banerjee blev mamma var familjen tvungen att åka hem till Indien för att söka upphållstillstånd för barnet. Processen tog tid – och forskningen sattes på paus. Först nästa sommar kan luckan i den kritiserade migrationslagsstiftelsen ändras.

Nära hälften av alla som börjar forskarutbildning i Sverige är utländska doktorander, men regelverket för uppehållstillstånd från 2021 är ett stort problem.

The Marklund Lab är en forskargrupp vid Karolinska institutet som studerar det som har kallats vår andra hjärna, eller bukhjärnan. Liksom många andra forskargrupper har också den här flera utländska forskare.

Sanghita Banerjee, från Indien, tillträdde sin postdoktortjänst vid Karolinska institutet i januari 2021 och blev året därpå en del av forskargruppen.

Blev postdoktor på KI – och mamma

Samma år fick hon och hennes man barn och ansökte om uppehållstillstånd för barnet. Barn som föds i Sverige får automatiskt samma medborgarskap som föräldrarna, som måste ansöka om uppehållstillstånd för barnet.

Kvinna med långt rakt mörkt hår och vitt hårband. 

Sanghita Banerjee

– Då fick vi ett mejl från Migrationsverket, där de berättade att barnet måste åka utomlands för att ansöka, säger Sanghita Banerjee.

Orsaken till beskedet är två meningar i kapitel 5b i utlänningslagen som fokuserar på just utländska forskare.

”En familjemedlem ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.”

Ville inte resa till Indien med nyfödd bebis

Sanghitas barn är inte det första att drabbas av den här regeln. Som alltså säger att barnet måste resa utomlands för att kunna ansöka om uppehållstillstånd.

Då Sanghita och hennes man inte ville göra en så lång resa med en nyfödd bebis ansökte de om, och fick, anstånd. När barnet var elva månader flög de till Indien. Väl där utförde familjen den handling som krävdes: att ta en bild på barnet som bevis för att de verkligen befann sig i Indien och skicka bilden till Migrationsverket.

Sedan fick de vänta. Tre veckor senare anlände tillståndet till föräldrarnas adress i Stockholm. En vän hämtade det och skickade det till Indien, och en vecka senare kunde familjen återvända till Stockholm.

Fick pausa forskningen i 1,5 månad

Förutom de rent praktiska problemen, och att barnet blev sjukt i Indien, tvingades Sanghita Banerjee att pausa sin forskning i en och en halv månad. Processen har även påverkat hennes bild av Sverige.

– I andra länder är det inte så besvärligt att få uppehållstillstånd om barnet föds i landet. Det är många saker som är bra med Sverige, som att man värdesätter barns liv, men det här är så exceptionellt att mina vänner, som har en god bild av Sverige, blir chockade när jag berättar.

I andra länder är det inte så besvärligt att få uppehållstillstånd om barnet föds i landet.

Finns det någon möjlighet för Migrationsverket att tolka lagstiftningen så att en familj inte måste åka till exempelvis Indien med sin nyfödda bebis för att söka uppehållstillstånd för barnet?

– I lagstiftningen framgår att en ansökan från en familjemedlem som huvudregel inte får bifallas efter inresa i Sverige. Vår tolkning av bestämmelsen är att det som spelar roll är var barnet befinner sig när Migrationsverket fattar sitt beslut om uppehållstillstånd, svarar Presstjänsten på Migrationsverket via mejl.

Lucka i migrationslagen kring forskarbarn

Det är alltså Migrationsverkets tolkning av lagen som gäller – så länge den här skrivningen inte har prövats i domstol.

En prövning var på gång efter att en kollega till Sanghita Banerjee vid Karolinska institutet överklagade Migrationsverkets beslut att utvisa hans dotter. I det fallet tog prövningsprocessen i Migrationsdomstolen så lång tid att forskaren under tiden hunnit få permanent uppehållstillstånd av Migrationsverket, vilket gjorde det möjligt för dottern att stanna.

Läs även: Långa handläggningstider hotar svensk forskning

Överklagan drevs av Centrum för rättvisa, där Olivia Möller är jurist.

Kvinna med långt ljust hår och mörk kavaj.

Olivia Möller. Foto: Linda Broström

– Det är Migrationsverket som tolkar lagen på det här sättet och vi försökte utmana det i domstol. Men det blev ingen prövning och luckan i lagen kvarstår, säger Olivia Möller.

Att det beskrivs som en lucka beror på att bestämmelsen bara gäller barn till utlänningar med uppehållstillstånd för forskning, inte barn till utlänningar med arbetstillstånd. Bestämmelsen infördes i samband med att migrationslagstiftningen skärptes 2021.

Spädbarn till forskare utvisas ensamma

Erik Kvist, internationell koordinator vid Lunds universitet, ingår i en samverkansgrupp mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Migrationsverket. Gruppen bildades framför allt för att stävja missbruk med studietillstånd men ska också arbeta för att upprätthålla Sverige som kunskapsnation.

Det här förslaget täpper äntligen till galenheterna kring forskare som får barn.

Han menar att varje enskilt fall borde kunna utgöra ett brott mot Europakonvenstion artikel 8.

– Jag kan inte begripa hur det här gått till. Vi pratar om spädbarn som utvisas ensamma medan föräldrarna får vara kvar i Sverige.

Lagändring för att göra ansökan från Sverige

Tunnhårig man med välansat skägg och mustasch 

Erik Kvist

Men nästa år kan det till sist bli en ändring – efter många år av kritik från forskarvärlden. En utredning om nya regler för arbetskraftsinvandring (SOU 2024:15), föreslår nu bland annat just att nyfödda barn till forskare och andra ska få ansöka om upphållstillstånd inifrån Sverige.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025. Det är något som både Oliva Möller och Erik Kvist välkomnar.

– Det här förslaget täpper äntligen till galenheterna kring forskare som får barn, säger Erik Kvist.

Läs mer: Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (Regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Nya migrationslagen slår mot doktorander (Curie)

Detta gäller för uppehållstillstånd för forskare

Uppehållstillstånd krävs för studier och forskning för medborgare i ett land utanför EU.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan förlängas. Efter tre år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd.

Utlänningslagen, kap 5, reglerar vad som gäller. Denna migrationslagstiftning skärptes 20 juli 2021, då man tog bort ett antal undantag som tidigare gällt. Förändringen drabbar gästforskare och doktorander, vilket fått stark kritik från forskarvärlden.

I juni 2025 väntas reglerna för arbetskraftsinvandring ändras.

Du kanske också vill läsa

Krönika 26 november 2024

Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...

Nyhet 5 november 2024

Natalie von der Lehr

Hur mår egentligen dagens doktorander? Och vilka är de största fallgroparna på vägen mot en doktorsexamen? Curie har pratat med tre forskarstuderande om doktorandlivets utmaningar ...

Nyhet 21 oktober 2024

Siv Engelmark

Han är doktor i molekylär medicin, uppfinnare och entreprenör. Simon Fredriksson gillar att forskningsidéerna blir till nytta. De produkter och tekniker han utvecklat har använts i...