Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Mörk vy över skogslandskap där det brinner i träden med sken av orange och rött. 

För att möta de stora samhällsutmaningarna vill EU-kommissionen även engagera civilsamhället och medborgarna. Foto: Matt Palmer/Unsplash

NYHET

EU:s djärva mål kräver nya arbetssätt

Klimatförändringar, cancer och förorenade hav. Det är några av de stora samhällsutmaningar som EU-kommissionen med hjälp av civilsamhälle och medborgare vill lösa till 2030. Satsningen ingår i EU:s ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa.

I det nya ramprogrammet vill EU-kommissionen engagera fler än forskare och företag i arbetet för att möta stora samhällsutmaningar. I satsningen på så kallade missions, eller uppdrag, ska breda delar av samhället involveras.

– Uppdragen bottnar i en övertygelse om att vi inte kan organisera oss som vi har gjort hittills för att lösa samhällets utmaningar. Vi måste hitta nya sätt att jobba över gränser och sektorer där utöver akademiska forskare och näringsliv också offentlig sektor, civilsamhälle och medborgare är med, säger Maria Lindholm på Vetenskapsrådet.

Hon är expert i den programkommitté inom EU som har hand om uppdragen och är stationerad vid Sveriges forsknings- och innovationskontor i Bryssel, som drivs gemensamt av Vetenskapsrådet och Vinnova.

Uppdragen ska lösas till 2030

Så här långt har fem av uppdragen formulerats. EU ska hitta fler botemedel mot cancer, återställa våra hav och vatten, se till att jordarna blir friska, göra minst 150 europeiska regioner och samhällen tåliga mot klimatförändringar samt 100 städer klimatneutrala och smarta. Alla målen har en tidsgräns för när de ska nås – till 2030.

– Det är djärva mål. En utgångspunkt för arbetet med missions är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå.

Arbetssättet har liknats vid det mål John F Kennedy satte upp, när han i ett tal till kongressen 1961 sa att USA skulle sätta en människa på månen och ta henne säkert tillbaka innan decenniet var slut.

Än så länge har EU bara utlyst pengar till olika förberedande projekt. De ska lägga grunden för att arbetet ska komma igång snabbt. Till exempel genom att undersöka hur det ska samordnas nationellt, identifiera behov eller stödja myndigheter på olika nivåer att förbereda sig för övergången till klimatneutrala städer.

Bred finansiering

Organisatoriskt ingår uppdragen i den pelare i Horisont Europa som ger stöd för att möta globala utmaningar. Högst tio procent av dess årsbudget får under de första tre åren användas för dessa. Om uppdragen utvärderas positivt kan andelen därefter öka.

– För att nå dessa djärva mål behövs ytterligare finansiering utöver den som finns i ramprogrammet. Utgångspunkten är att den ska komma från både andra EU-program och från nationella och regionala källor. I dagsläget kommer den enda säkrade finansieringen från Horisont Europa, säger Maria Lindholm.

De första utlysningarna som rör själva uppdragen ska göras före årets slut. Det handlar om delområden, som att utveckla screeningmetoder för cancer, eller publika transporter till smarta städer.

– Jag tycker det är intressant och välbehövligt att tänka på detta sätt. Det är lätt att skriva under på idén, men inte så lätt att genomföra. Mycket är fortfarande oklart kring hur det i praktiken kommer att se ut, hur uppdragen ska implementeras och följas upp.

KTH är redan med

Jenny Wanselius, gruppchef vid avdelningen för forskningsstöd på KTH, håller med om den beskrivningen.

– Alla fem uppdrag är relevanta för oss på något sätt och vi följer utvecklingen med ett stort intresse. Nu när de första utlysningarna för forsknings- och innovationsprojekt inom uppdragen snart öppnar är det också tydligare för oss hur vi kan delta, säger hon.

KTH är på ett sätt redan med i arbetet. Lärosätet är värd för ”Viable cities”, som är ett av 17 så kallade strategiska innovationsprogram som Energimyndigheten, Vinnova och Formas står bakom. I programmet deltar kommuner, regioner, universitet och högskolor, små och stora företag samt civilsamhällets organisationer. Målet är klimatneutrala och hållbara städer.

– Det är vårt uppdrag. Vi vill att fler kommuner ska bli klimatneutrala och mer hållbara snabbare. Arbetet är uppbyggt på ett sätt som liknar EU-kommissionens med många olika aktörer som deltar. Programmet har delat med sig av sina erfarenheter och är med i strategiska diskussioner inom EU:s uppdrag för klimatneutrala och smarta städer, säger Olga Kordas som är docent vid KTH och föreståndare för programmet.

EU:s mål är att 100 städer i Europa med över 50 000 invånare ska bli klimatneutrala och smarta till 2030. Alla medlemsländer ska vara representerade. Olga Kordas tror att sannolikheten är stor att flera kommer att vara från Sverige.

– 23 städer med 40 procent av Sveriges befolkning är redan med i Viable cities.

Svenskutvecklade verktyg

Viable cities drog igång sin satsning på klimatneutrala städer redan 2018. Sedan i fjol är de med i ett konsortium som ska förbereda för EU:s uppdrag.

– Vi är ansvariga för att skapa ett av de centrala verktygen – klimatkontrakt för städer på europeisk nivå.

Klimatkontrakt är avtal som ska skrivas mellan städer och myndigheter, där städerna tar på sig att snabba på omställningen mot klimatneutralitet. Myndigheterna lovar att stödja med regelverk, samordnad finansiering, tillgång till innovationer och kunskaper.

Kontrakten har utvecklats inom Viable cities och ska redan i december revideras och signeras av de nio svenska städer som varit med nästan hela tiden. Ytterligare 14 städer ska signera klimatkontraktet nästa år.

Processer för att involvera fler

Organisationen Vetenskap & Allmänhet främjar dialog och öppenhet mellan allmänheten och forskarsamhället.

Den är med i flera projekt som sökt pengar i de tidiga utlysningarna inom Horisont Europa och väntar nu på besked om ansökningarna beviljas några medel. Organisationen kommer även att undersöka möjligheterna att vara med i olika konstellationer i kommande utlysningar för uppdrag.

– Vår roll handlar mycket om att underlätta samarbeten och skapa mötesplatser. Vi är med som civilsamhällets röst i två nationella referensgrupper för Horisont Europa, säger Maria Hagardt som är ansvarig för internationella relationer och kommunikation vid organisationen.

Vetenskap & Allmänhet har varit med i flera projekt i tidigare ramprogram, ofta för att utveckla samverkan och för att involvera och nå ut till det omgivande samhället. Nu hoppas de på en liknande roll i detta.

– Man pratar mycket om att öka inkluderingen av olika samhällsaktörer, men man måste ha processer och metoder för att få med dem. Det måste finnas kunskap för att göra det. Vi känner till processerna och kan underlätta och skapa mötesplatser för kunskapsöverföring. Att möjliggöra och främja samverkan är vår expertis, säger Maria Hagardt.

Om Horizon Europe på EU-kommissionens webbplats Länk till annan webbplats.

Work Programme 2021-2022 Missions Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Nyhet 28 februari 2024

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...