Ett år efter nedskärningarna: ”Utvecklingsforskarna flyr fältet”

− Vi ser helt enkelt att forskarna flyr fältet, det vill säga att de i mindre utsträckning bedriver forskning i utvecklingsländerna och forskar om frågor som rör global utveckling säger Janet Vähämäki, programchef för SweDev.

Från regeringen har man framhållit att de indragna medlen utgör en mycket liten del av Vetenskapsrådets totala budget, och att utvecklingsforskare kan söka medel från de övriga utlysningarna. Janet Vähämäki tycker att deras enkätstudie pekar på att detta inte skett.

De upplever därför att de måste anpassa sin forskning för att deras ansökningar ska ses som attraktiva för bedömarna

− Resultatet visar att forskarna inte ser att det finns möjlighet att få finansiering för utvecklingsforskning i de nuvarande utlysningarna. Dessa specificerar inte att forskningen får eller ska bedrivas i utvecklingsländer. De upplever därför att de måste anpassa sin forskning för att deras ansökningar ska ses som attraktiva för bedömarna, säger hon.

Ökat fokus på det globala nord

Enkäten från SweDev gick ut till omkring 1 000 personer i nätverkets sändlista, varav cirka 800 är forskare. Det kom in 185 svar från forskare och 14 från civilsamhället, näringslivet och andra som samarbetar med forskare.

Många av forskarna som svarade på enkäten berättar att de valt att i större utsträckning fokusera på det globala nord, och på ämnen som uppfattas som relevanta i en sådan kontext.

Forskare lämnar till exempel fattigdomsfrågor och jämställdhetsfrågor till förmån för AI, klimat och frågor som rör migration till Sverige

− Forskare lämnar till exempel fattigdomsfrågor och jämställdhetsfrågor till förmån för AI, klimat och frågor som rör migration till Sverige, säger Janet Vähämäki.

Att ansökningarna som rör utvecklingsforskning har blivit färre bekräftas av statistik från Vetenskapsrådet. Vid ett seminarium som SweDev arrangerade i mitten av april berättade Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet, att det efter att årets stora utlysningar är avklarade har kommit in 170 ansökningar som brett definierat är utvecklingsforskning.

Tidigare år har det kommit in uppåt 250–300 ansökningar per år kopplat till det särskilda anslaget för utvecklingsforskning, som nu alltså har avvecklats. Utöver dessa ansökningar kan det även ha kommit in ansökningar till de ordinarie anslagen som gäller utvecklingsforskning, men detta finns inga siffror på.

Svårt att få finansiering för tvärvetenskap

En forskare som har hörts i debatten efter regeringens beslut om att dra in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen är Stefan Swartling Peterson. Han är professor i global hälsa vid Karolinska institutet, gästprofessor vid Makerere University i Uganda och hälsospecialist på Unicef.

Han ser att ett problem för utvecklingsforskare är att de ofta arbetar tvärvetenskapligt, samtidigt som de flesta utlysningarna är ämnesspecifika.

− Risken är stor att ens forskning inte bedöms som tillräckligt relevant i något av de olika ämnena man rör sig inom.

För att möta utvecklingsforskningens behov tycker han att Vetenskapsrådet i större utsträckning behöver ha multisektoriella utlysningar och kommittéer.

Risken är stor att ens forskning inte bedöms som tillräckligt relevant i något av de olika ämnena man rör sig inom

Katarina Bjelke framhåller att det redan idag ibland görs särskilda utlysningar med bredare beredningsgrupper. I år gäller det till exempel en utlysning om tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Samtidigt säger hon att det stämmer att beredningsgrupperna inom utvecklingsforskning hade mer tvärvetenskaplig karaktär jämfört med Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper inom de fria projektbidragen.

− Ett arbetssätt som på ett bättre sätt hanterar multisektoriell forskning diskuteras generellt i många länder just nu och i vissa länder har man antagit ett mera tvärsektoriellt arbetssätt, skriver hon i ett mejl till Curie.

Har slutat ta emot doktorander

Stefan Swartling Peterson är inte så orolig över att indragningen av medlen till utvecklingsforskningen ska påverka hans egen karriär. Som etablerad forskare tror han att han kommer få finansiering ändå, men han är orolig över tillväxten inom fältet.

Som läget är nu vet jag ärligt talat inte riktigt vad jag ska svara. Jag har själv pausat att ta emot doktorander

− Ibland när jag undervisar i global hälsa kommer det fram någon extra intresserad student som undrar hur man kan gå vidare om man vill forska inom ämnet. Som läget är nu vet jag ärligt talat inte riktigt vad jag ska svara. Jag har själv pausat att ta emot doktorander, säger han.

Från den politiska oppositionen har man varnat för att neddragningarna inom utvecklingsforskningen innebär att viktig forskning inte blir av och att viktig kompetens går förlorad.

− Om man vill att biståndet ska göra skillnad i världen måste man veta vad som ger effekt, säger Olle Thorell (S) till Curie.

Han och biståndsminister Johan Forssell (M) debatterade beslutet att dra in de öronmärkta medlen i en riksdagsdebatt i höstas. Där framhöll Olle Thorell att neddragningarna inom utvecklingsforskningen också riskerar att påverka bilden av Sverige internationellt.

− Vi har ett gott rykte inom akademin i olika delar av världen men när vi nu vänder ryggen mot tidigare partners, och samarbeten måste avbrytas, är det klart att det påverkar vårt anseende.

... ett uttryck för att Sverige har ”tagit av sig ledartröjan” globalt

Han uppfattar neddragningarna inom utvecklingsforskningen, och inom biståndet generellt, som ett uttryck för att Sverige har ”tagit av sig ledartröjan” globalt.

Han nämner Anders Tegnell och Hans Rosling som exempel på personer som tidigare fått del av de medel som regeringen valt att dra in.

− För många väljare är det nog inte så känt vad utvecklingsforskning handlar om, men jag tror att många känner till de här personerna och deras gärningar.

Socialdemokraterna har lovat nya satsningar på utvecklingsforskning och en återgång till en biståndsbudget på en procent av BNP om de vinner nästa val. Johan Forssell har dock påpekat att Socialdemokraterna inte nådde målet om en procent i sin senaste skuggbudget.

− Det stämmer, men vi har sagt att vi vill återgå till en procent så fort det går, till skillnad från Moderaterna, som har gett upp det målet, säger Olle Thorell.

Konsekvenser när fältet krymper

Att utvecklingsforskningen krymper som fält i Sverige påverkar enligt Stefan Swartling Peterson förutsättningarna för forskare i vissa länder i det globala syd, men det får också konsekvenser här i Sverige. Han ger flera exempel på forskningsprojekt där utgångspunkten initialt har varit att lösa problem i det globala syd, men där forskningen i ett senare skede har visat sig betydelsefull även på det norra halvklotet.

− Ta vaccinet dukoral, till exempel. Det togs fram för att rädda liv vid kolerautbrott, men används även för att undvika turistmage.

Vi har ju numera denguefeber i hela södra Frankrike. Tidigare sågs det som en tropisk sjukdom.

Han nämner även ett projekt som leds av Susanne Guidetti, professor i arbetsterapi vid Karolinska institutet. Hon utvecklade ett mobiltelefonlett rehabiliteringsprogram för strokepatienter i Uganda eftersom hon såg att många av de här patienterna inte fick någon rehabilitering.

− Samma program håller nu på att implementeras i Dalarna, som stöd för patienter som bor långt från närmsta sjukhus, säger Stefan Swartling Peterson.

Han tillägger att det finns starka skäl för oss här på norra halvklotet att satsa mer – och inte mindre – på forskningssamarbeten kring sjukdomar som i första hand förknippas med det globala syd. På grund av klimatförändringarna kan även vi i norr snart behöva hantera många av de här sjukdomarna, framhåller han.

− Vi har ju numera denguefeber i hela södra Frankrike. Tidigare sågs det som en tropisk sjukdom.

Vill se riktade bidrag

Både Stefan Swartling Peterson och Janet Vähämäki efterlyser någon form av forskningsbidrag som riktar sig särskilt till utvecklingsforskare.

− Finansieringen behöver inte nödvändigtvis komma från biståndsanslaget, men regeringen måste ta ansvar för att det finns medel till det här området. Hittills har man lämnat åt forskarna själva att lösa det genom att hänvisa utvecklingsforskare till att söka medel via de andra utlysningarna, men vi ser i vår enkät att det åtminstone hittills inte är trenden, säger Janet Vähämäki.

Curie har sökt biståndsminister Johan Forssell (M) och utbildningsminister Mats Persson (L) men utan att få några kommentarer. Från regeringen har man tidigare sagt att det inte är aktuellt att använda biståndspengar för någon ny satsning till Vetenskapsrådet.

Statssekreterare Maria Nilsson skriver i mejl till Curie att bedömningen är att Sveriges möjligheter att vara i framkant inom utvecklingsforskning är fortsatt goda, utifrån de medel som finns tillgängliga att söka.

Hon hänvisar också till det pågående arbetet med att ta fram en ny forsknings- och innovationspolitisk proposition, där universitetssektorn har haft möjlighet att inkomma med synpunkter. Propositionen läggs fram för riksdagen i höst, och där kommer regeringens sammanhållna forskningspolitik slås fast.