ESOF: Mötesplats för europeisk forskning

ESOF beskrivs bäst som en stor mötesplats för europeiska forskare, beslutsfattare, politiker och allmänheten. Evenemanget äger rum vartannat år i en europeisk stad.

Enligt Gail Cardew, ordförande i ESOF Supervisory Board Chair och chef för vetenskap och utbildning vid Royal Institution i Storbritannien,är syftet att få till en dialog bland de olika grupperna och mellan olika länder i Europa. Den öppna och tillåtna atmosfären illustrerar hon med ett exempel från ett ESOF för några år sedan.

– Vid en session om forskningsfinansiering reste sig plötsligt en ung kvinna och började ifrågasätta det akademiska karriärsystemet. Hon upplevde sin egen situation som mycket osäker. De äldre forskarna i rummet lyssnade på henne, men ifrågasatte och utmanade samtidigt hennes ståndpunkt. Fler deltagare kom in i diskussionen, det blev en väldigt bra dialog där alla lyssnade på varandra men ändå vågade att ge sin egen syn på frågan.

ESOF började i Sverige

Det första ESOF hölls för 10 år sedan i Stockholm med tanken att skapa en europeisk motsvarighet till det amerikanska AAAS-mötet. Carl-Johan Sundberg, en av de dåvarande styrelsemedlemmarna i organisationen Euroscience, inledde arbetet.

– För varje ESOF utser vi en stad och en person, en så kallad champion. Staden måste ha en passande infrastruktur, bland annat kräver vi att kongresscentret för evenemanget ligger mitt i staden och att det sker interaktion med allmänheten. Personen som blir champion måste vara en framstående forskare som fungerar både som magnet och som drivkraft för evenemanget, berättar Gail Cardew.

Varje ESOF äger rum i en ny europeisk stad och därför har också varje ESOF sin egen lokala atmosfär. Årets tema är ”Science Building Bridges” som syftar både på Öresundsbron och Danmarks tradition att integrera forskningen i samhället. Samtidigt hålls också en vetenskapsfestival i Köpenhamn, som även uppskattas och besöks av ESOF:s deltagare.

I en inte allt för avlägsen framtid hoppas Gail Cardew att en stad i Östeuropa kan arrangera ESOF samt att arrangemanget kan bli mer globalt för att öka interaktionen med länder utanför Europa.

Fler deltagare och mer inflytande

Sedan starten har ESOF vuxit – både i antal deltagare och i inflytande. I år förväntas nästan 5000 deltagare komma till Köpenhamn.

Bland dessa finns många inflytelserika personer som till exempel Anne Glover, EU:s Chief Scientific Advisor, och många nobelpristagare.

– De här personerna stannar ett tag och interagerar med de andra deltagarna istället för att bara hålla ett anförande och försvinna igen. Dessutom kommer många tillbaka till nästa ESOF, säger Gail Cardew.

Blandningen mellan erfarna och yngre personer är det som gör ESOF så livfull och öppen, tror Gail Cardew.

Forskningspolitik får allt större roll

Under senare år har diskussioner om forskningspolitik fått en allt större roll. Det återspeglar det växande behovet att diskutera hur forskning organiseras, påpekar Gail Cardew. För unga forskare finns ett karriärprogram som ska stimulera till diskussion om hur den akademiska karriären borde se ut

– Vi behöver den här typen av diskussion för att mobilisera de yngre forskarna, påpekar Gail Cardew.

Hon tror även att sessionen som handlar om globala utmaningar kommer att vara mycket populär.

– De flesta föredrag i år handlar om applicerad vetenskap och det är bra att vi diskuterar vikten av ren grundforskning och applicerbar forskning.

På det stora hela ser Gail Cardew framemot mycket diskussion.

– Jag förväntar mig nya idéer, nya infallsvinklar och nya människor. Fruktbara diskussioner med en lagom nivå av utmaningar och kontroverser och framförallt öppenhet – det är det som är meningen med ESOF.