Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Konstverk med raket i rymden samt texten "science not silence"

Foto: Penelope Dullaghan.

NYHET

En marsch för forskningen

På lördag ska människor på fler än 500 platser i världen samlas för att visa sitt stöd för vetenskap och forskningsbaserad kunskap. Initiativet kommer från USA, i Sverige blir det manifestationer i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.

Det började på Twitter.

”Någon som planerar #ScienceMarch i Sverige? Ska vi?”

Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör och medlem i nätverket Forskom, hade läst en artikel om den planerade March for Science i Washington och reagerade på innehållet.

– Under mina 25 år som forskningskommunikatör har jag aldrig upplevt att forskningen varit hotad, men nu känner jag en oro för relativismen. Begrepp som fakta och bevis har helt plötsligt blivit ord som man kan bolla med lite som man behagar.

Hon fick mycket respons på sin tweet. Hon och kollegan Robert Watt, kommunikationschef på Stockholm Environment Institute och även han involverad i Forskom, startade därefter March for Science Länk till annan webbplats. Stockholm.

Visa stöd för forskningen

Robert Watt var först något tveksam till om ett sådant evenemang skulle behövas i Sverige men förklarar vad som övertygade honom.

– Jag kom till slutsatsen att det är dags att visa stöd för vetenskapen i en tid av faktaresistens, misstro och desinformation. Därför manifesterar jag för vetenskap och för dess roll i samhället. Forskning är en förutsättning för att kunna lösa samhällsutmaningar och politiska beslut måste vila på fakta och evidensbaserad kunskap.

Eva Krutmejier menar att forskarna och deras verksamhet är förhållandevis osynliga. De flesta människor är överens om att forskning är viktigt men få vet vad den vetenskapliga processen innebär, påpekar hon. Hon vill helst att även de som inte forskar själva förstår och känner sig trygga med den osäkerhet som vetenskap kan innebära.

– Forskarna använder den bästa metoden som finns tillgänglig för att undersöka ett problem eller en fråga. Sedan vrider och vänder man på resultaten, granskar varandra och modifierar slutsatsen när man kommer fram till någonting nytt. Det är en komplex process, men många vill ha enkla svar och när det inte finns kan det ge utrymme för populistiska tolkningar.

Hur vet du det?

Organisationen Vetenskap & Allmänhet tog snabbt rollen som koordinator för evenemanget. Generalsekreteraren Cissi Askwall betonar att March for Science ska vara någonting positivt.

– Det ska hellre vara en manifestation för än en marsch emot något. Vi har översatt March for Science till ”manifestation för vetenskap”, och har formulerat ett manifest som organisationer och personer kan ställa sig bakom.

Hon efterlyser ett kritiskt angreppssätt för att hantera det snabba informationsflödet.

– Vi kan alla bli mer alerta och skaffa oss ”scientific literacy” – grundläggande kunskap om forskning, hur vetenskap bedrivs och hur man tänker kritiskt.

För henne personligen handlar det om att kunna ställa och få svar på frågan ”hur vet du det?”.

Cissi Askwall menar att utvecklingen är oroande i flera länder, där politiker inte tar tillräcklig hänsyn till vetenskapsbaserad kunskap. Därför ser hon manifestationen även som en solidaritetshandling; att stå upp tillsammans för något angeläget.

– Det är ungefär som på 1980-talet när man stod upp gemensamt i världen mot apartheidsystemet trots att det inte var något som man själv var direkt drabbad av. Jag tror inte att vetenskapen är hotad i Sverige men att det är viktigt att visa på sambanden mellan oberoende forskning, öppen dialog och ett demokratiskt samhälle.

Forskare har ett ansvar

För Julia Uddén, forskare i psykolingvistik vid Stockholms universitet, är det självklart att delta i March for Science i Stockholm. Hon pekar bland annat på de kraftiga nedskärningarna i USA:s forskningsbudget och den förändrade synen på vetenskap och dess roll i samhället.

– Alla forskare har ett ansvar att stå upp mot det som händer. Vi måste också analysera hur den här situationen uppkommit och varför vetenskapen förlorat sin roll som sammanfogande länk mellan olika delar av samhället.

Med den sammanfogande länken menar hon det vetenskapliga tillvägagångssättet att komma fram till ny kunskap.

Julia Uddén är redan med i ett nätverk för evidensbaserad policy och kommer att fortsätta att engagera sig. Hon hoppas att befintliga organisationer och nätverk blir mer medvetna om varandra och starkare tillsammans. Hon betonar också vikten av att universiteten har en oberoende ställning.

– Universiteten ska tillhöra folket och representera en kunskapsprocess som omfattar alla medborgare. Partipolitiska och privata intressen ska minimeras och universiteten ska inte heller drivas som företag, det är en viktig princip.

Öka förståelsen för grundforskning

Mattias Lundberg, forskare i musikvetenskap vid Uppsala universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, resonerar också kring universitetens roll i samhället. Han menar att universiteten och akademisk forskning ofta misstänkliggörs bland populister i USA.

– Så är det inte i Europa, här är det mer pressen som pekas ut. Men tyvärr finns tendenser att misstro universiteten i Europa också, påpekar han och refererar till lagändringarna som kan inskränka den akademiska friheten för Central European University i Ungern.

Enligt honom vore det mycket skadligt att underminera förtroendet för universiteten och akademisk forskning. Utmaningen för forskare är att visa allmänheten att deras forskning är relevant, och då inte bara den tillämpade forskningen som resulterar i nya mediciner eller teknologiska produkter utan även grundforskningen och udda ämnen.

Han har själv har producerat en prisbelönt podcast om den svenska musikhistorien som riktar sig till allmänheten och har sänts i P2 i Sveriges Radio. Den har lockat många lyssnare.

– Tusentals människor har till exempel laddat ner och lyssnat på ett avsnitt om medeltida musikteori, ett synnerligen smalt ämne. Tydligen finns det ett intresse för den typen av forskning och kunskap, universiteten måste bli bättre och kanske slugare för att förklara.

Grundforskningen behövs som underlag för den tillämpade forskningen och borde inte ifrågasättas. Det är någonting som borde förmedlas, enligt Mattias Lundberg, som gärna ser att forskare jobbar för att öka förståelsen för att det inte finns några snabba svar och att varje resultat genererar nya frågor.

– Jag hoppas att March for Science bidrar till en större förståelse för grundforskningen. Humanistisk grundforskning handlar ju till stor del om att förstå varför människans situation ser ut som den gör nu. Ofta agerar människor i sin vardag på sätt som kan förklaras på historisk och filosofisk väg.

Efter marschen

Mattias Lundberg ska tillsammans med sin familj delta i March of Science i Uppsala. Han tycker att det ska bli intressant att se reaktionerna efter manifestationen; hur media kommer att rapportera och vad som händer sedan.

Cissi Askwall hoppas att March for Science blir startskottet för fortsatt arbete.

– Det är en styrka att så många olika aktörer stödjer March for Science. Det är allt ifrån universitet, branschorganisationer, företag och muséer till ideella föreningar.

Hon betonar också vikten av en större medvetenhet hos alla.

– Ett viktigt steg är att ge mer plats i skolan åt källkritik och grundläggande kunskap om vad vetenskap är och hur den går til.

Eva Krutmeijer ser gärna att fler människor hittar till öppna föreläsningar, studiecirklar och andra populärvetenskapliga forum.

– Många av de här aktiviteterna är redan populära, men oftast kommer det bara en viss typ av människor. Därför handlar det också om att bredda målgruppen. Jag hoppas även att fler människor börjar söka kunskap på ett annat sätt, till exempel via universitetens öppna verksamhet.

Robert Watt ser March for Science som en möjlighet att öka förståelsen för hur vetenskap fungerar.

– Jag hoppas att marschen är början på en resa för det vetenskapliga samfundet, som gör oss bättre på att lyssna och samarbeta mellan discipliner, och framför allt bättre på att engagera och kommunicera med alla delar av samhället.

Manifestationen March for Science 

Manifestationens tre budskap är:

– Alla människor ska ha rätt till tillförlitlig evidensbaserad kunskap

– Alla ska ges möjlighet att kunna förstå, granska, värdera och ta ställning till olika påståenden

– Lyfta fram allt vetenskapen ger oss, för en nutid och framtid där vetenskapen har en självklar plats.

 

Vad ska det stå på ditt plakat?

Eva Krutmeijer:

Ropen skalla, kunskap åt alla!

”Det ska vara kort och koncist och handla om att visa upp forskningen, att göra det osynliga synlig.”

Cissi Askwall:

Hur vet du det?

”Jag vill lyfta fram vikten av att ifrågasätta och tänka kritiskt. Det är inte bara politiker som tar beslut, men utan vi alla. Då är det viktigt att hela tiden ifrågasätta hur man har resonerat och om man har fått med sig alla beslutsunderlag.”

Julia Uddén:

What do we want? Evidence based change. When do we want it? After peer review.

”Varför skulle vi inte vilja ha systemet av referentgranskning när det gäller någonting så viktigt som vårt samhälle? Det politiska systemet ska bygga på en så bra hög kunskapsnivå som möjligt och då kommer den kritiska granskningen in som en viktig pusselbit. ”

Mattias Lundberg:

En världsåskådning som åskådar världen!

”Det bygger på ett citat från Alexander von Humboldt ”Den farligaste världsåskådningen är den världsåskådningen hos dem som aldrig har åskådat världen”. Gemensamt för all vetenskap är att man betraktar, undersöker och försöker förstå världen.”

Läs mer om March for Science Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Debatt 2 december 2020

Jonas Björck, Forte

I tider av kris har expertmyndigheter en viktig roll att bistå politiken med vetenskapligt grundade underlag så att rätt beslut kan fattas. Inom den svenska statsförvaltningen finn...

Krönika 23 november 2022

Tidsbrist, oklara syften och olika prioriteringar. Johanna Arnesson reflekterar kring villkoren för forskningskommunikation och hur olika grupper ser på hur forskning bör kommunice...

Krönika 16 november 2022

Polisen har sin uniform som symbolierar yrket. Men vilka symboler gestaltar akademin och forskaryrket, undrar Johanna Arnesson.