En infrastruktur för hela Sverige

Science for Life Laboratory, SciLifeLab, är ett nationellt vetenskapligt centrum för storskalig forskning inom biovetenskap, medicin och miljö. Det drivs gemensamt av Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Från och med 2013 går noderna i Stockholm och Uppsala ihop och bildar en nationell resurs för livsvetenskap.

Bakgrunden till regeringens satsning är uppfattningen att Sverige halkar efter vad gäller klinisk forskning. Alltså sådan forskning som behöver vårdens struktur och resurser och syftar till att lösa ett hälsoproblem. Mathias Uhlén ger regeringen delvis rätt, men menar också att Sverige halkar efter från en hög nivå.

– Det har blivit svårare för att hitta läkare som kan och vill ägna tid åt forskning, eftersom patientverkligheten kräver så mycket. Samtidigt ska vi komma ihåg att Sverige varit oerhört framstående vad gäller klinisk forskning de senaste 20 åren, säger han.

Resultat i världsklass

Totalt omfattar satsningen på SciLifeLab 820 miljoner kronor åren 2013-2016. Dessutom satsas 400 miljoner på relaterade forskningsområden som antibiotikaresistens, läkemedelsutveckling, hälsa och åldrande, klinisk forskning och registerforskning.

SciLifeLab ska bidra till att forskningens resultat snabbare kommer patienterna till del, men framför allt ska de extra resurserna från regeringen användas till att utveckla en avancerad teknisk infrastruktur och en forskningsmiljö som ska producera forskningsresultat i världsklass.

– SciLifeLab är exempel på en strategisk och infrastrukturdriven forskning som kräver dyr utrustning och en integrering av forskargrupper både i Sverige och internationellt, säger Mathias Uhlén.

Ny forskning inom till exempel biovetenskap blir mer och mer resurskrävande. Det handlar framför allt om den stora mängd data som samlas in och som sedan ska bearbetas, analyseras, beskrivas i vetenskapliga tidskrifter och sedan eventuellt nå läkare och patienter i den kliniska verkligheten.

– Enkelt uttryckt kan man säga att modern forskning inom biovetenskap och medicin är väldigt duktig på att ta fram ny kunskap, men sämre på att producera läkemedel. Om du till exempel gör en sökning på vetenskapliga artiklar om biomarkörer kommer du att få 40 000 träffar varje år. Samtidigt är det bara 1-3 studier som årligen når den kliniska verkligheten.

Samarbete med industrin

SciLifeLab kommer också att samarbeta med läkemedelsindustrin. Till exempel satsar Astra Zeneca stort på forskning om biomarkörer och stödjer flera projekt. Totalt är 10-12 företag redan knutna till SciLifLab på olika sätt.

– Industrin kommer dock inte att äga några projekt eller ha ensamrätt till forskningsresultaten. Ett brett samarbete både med industrin och med vården är viktigt för att vi ska kunna leverera resultat som når den kliniska verkligheten, säger Mathias Uhlén och fortsätter:

– En viktig uppgift för oss på SciLfeLab blir att ta hand om all kunskap som produceras. Därför är bioinformatik en av våra stora plattformar. I dag är det inte körningen av data som är problemet, utan hur vi ska kunna analysera det omfattande biologiska materialet.

De fyra övriga stora områdena är; genometik (bestämning av arvsmassan), proteomik (undersöker stora mängder data om proteiner i olika sammanhang), screening och bildanalys av biologiskt material samt läkemedelsutveckling. Alla de olika plattformarna kommer att ha en egen styrgrupp som är nationellt sammansatt. Mathias Uhlén räknar med styrgrupperna ska vara på plats senast i juli i år.

– I Stockholm kommer vi att bygga upp en helt ny forskningsmiljö inom genometik och proteomik, där vi kommer att vara 600 anställda inom ett år. Gemensamt för all vår forskning inom SciLifefLab är att vi försöker se biologiska förlopp ur ett mer holistiskt perspektiv, säger Mathias Uhlén.