Satsningar på biobanker kan bidra till bättre sjukvård och folkhälsa. Foto: Anders Norderman
NYHET
En guldgruva för forskning
Sverige är känt i vetenskapsvärlden för sina samlingar av biologiska prover som ofta beskrivs som en guldgruva för framtida forskning. Men insamlingen av prover har inte skett enhetligt och systematiskt. Nu görs kraftfulla satsningar för att bygga upp en infrastruktur. Läs den första av tre artikelar i Curie om biobanker.
HPV-vaccinet mot livmoderhalscancer, som nu erbjuds till alla flickor i tonåren, är ett resultat av biobanksforskning. Analyser av sparade biobanksprov kunde visa en koppling mellan livmoderhalscancer och HPV-viruset. Det uppskattas att 200 fall av sjukdomen med dödlig utgång förebyggs varje år med hjälp av vaccinet.
Det är ett av exemplen som Sonja Eaker Fält, ordförande för det Nationella biobanksrådet (NBR), ger för att illustrera vikten av väl fungerande biobanker.
Ett annat är barncancer, där förut bara ett av fyra barn överlevde. För tjugo år sedan initierades ett nordiskt samarbete som samlade data och prover av barn med cancer på ett enhetligt sätt. Nu överlever istället tre av fyra barn.
– Sparade prover i kombination med information om patienterna var förutsättningen för detta, påpekar Sonja Eaker Fält.
Kartlägga problem
Vetenskapsrådet genomförde 2007 utredningen Biobanker som nationell resurs för biomedicinsk forskning för att upptäcka och kartlägga problem bland svenska biobanker. Utredningen rönte ett betydande intresse från forskarsamhället, myndigheter och sjukvården.
Alla var överens om att biobanker har ett stort värde, men man framhöll också strukturella och finansiella brister. Det behövdes en nationell plan för finansiering och samordning. Den tillfälliga kommittén för biobanksinfrastruktur (Biobank Infrastructure Committee BISC), med representanter för olika universitet, Sveriges Landsting och Kommuner (SKL), Svenskt näringsliv och finansiärer tillsattes.
– Det var ett sätt att få olika aktörer och intressenter att sätta sig vid ett och samma bord och börja prata med varandra, berättar Tove Andersson, forskningssekreterare vid Vetenskapsrådet.
Hon påpekar också att även om olika aktörer jobbar utifrån olika behov så har i slutändan alla samma vision: att underlätta för forskningen och att förbättra sjukvården och folkhälsan. Olika råd och organisationer har verkat för att denna vision ska bli verklighet (se faktaruta).
Sonja Eaker Fält menar att det har skett en successiv förändring av verksamheten. Att uppnå en enhetlig och strukturerad nivå tar tid.
– Vi har varit lite osynliga, vilket har varit ett stort hinder. Långsamt har vi arbetat upp en större medvetenhet och fått ett visst gehör. Därför är det nu viktigt att vi kan leverera ett förslag till en långsiktigt hållbar plan.
Nationell infrastruktur
BBMRI.se är den svenska parten i det europeiska biobanksprogrammet BBMRI (Biobanking and Molecular Resource Infrastructure). Under åren 2010 – 2014 stödjer Vetenskapsrådet BBMRI.se med 148 miljoner kronor.
BBMRI.se äger inga egna prover men tillhandahåller service för forskare som vill använda biobanker. En väl fungerande infrastruktur är den grundläggande faktorn för att lyckas med den här typen av studier.
– Det handlar om gigantiska studier i industriell skala. För att få enhetliga prover, även för kliniska studier, behövs det en struktur och ett samarbete med landstingen, säger Jan-Eric Litton, föreståndare för BBMRI.se.
Just material för kliniska prövningar skulle kunna vara ett sätt att attrahera läkemedelsindustrin. BBMRI.se kan ge en översikt och information om provmaterialet samt utföra molekylära analyser och på så sätt agera som ett slags expertcenter.
– I Sverige har vi fortfarande fantastiska möjligheter tack vare våra biobanker och kvalitetsregister. Här har vi ett stort försprång globalt sett. Biobanker är viktiga för exempelvis läkemedelsindustrin för att ta fram framtida biomarkörer. Men många andra länder bygger nu liknade strukturer för biobanker, så vi får skynda på, säger Jan-Eric Litton med eftertryck.
Verktyg för att lära mer
Jan-Eric Litton lät sitt eget genom analyseras i ett ganska tidigt stadium. Han tror att vi kommer att se allt mer av detta; de flesta människor är intresserade av att ta reda på mer om sina genetiska förutsättningar för en god hälsa.
– Ökad kunskap om sambanden mellan genetiska faktorer och sjukdomar kommer att leda till en helt ny nivå av sjukvård och läkemedelsutveckling. Biobanker är ett fantastiskt verktyg för att lära oss mer.
Läs mer:
Biobank Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs också i Curie:
Milstolpar inom biobanksområdet:
2003 kom en ny biobankslag som ställde nya krav på biobanker.
2005 bildades Nationellt biobanksråd (NBR), på uppdrag av SKL, med målet att förvalta det biobanksmaterial som redan fanns.
2007 gjorde Vetenskapsrådet en utredning som resulterade i BISC, Biobank Infrastructure Committee, och en ansökan om stöd till en infrastruktur
2009 beviljade Vetenskapsrådet 148 miljoner kronor i stöd till biobanksinfrastrukturen BBMRI.se för åren 2010 – 2014. BBMRI.se stöds av sex svenska universitet med Karolinska institutet som värd.
2012 gav Vetenskapsrådet och SKL uppdraget att verka för en gemensam svensk biobanksstruktur till BBMRI.se och NBR. En projektgrupp har uppgiften att skapa enhetlig provhantering och datahantering, finansiering och förvaltning samt kunskapsöverföring.
Urval av populationsbaserade studier som BBMRI.se är värd för:
Life Gene – kartläggning av hur gener, miljö och livsstil påverkar hälsan. Målet är att samla in data och biologisk material av en halv miljon svenskar.
Karmastudien – bröstcancerstudie som kombinerar information ifrån mammografibilder, blodprov och enkätsvar kring livsstilen. Hittills har över 43 000 kvinnor registrerats, i en första studie har 40 nya genetiska mutationer som är involverade i bröstcancer identifierats.
EpiHealth – studien kartlägger orsakerna till de vanligaste sjukdomar som uppträder hos medelålders och äldre personer.
Du kanske också vill läsa
Ingen information tillgänglig