Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
bild på folkmassa bakifrån

Sveriges befolkningsregister brukar beskrivas som en guldgruva eftersom vi har så detaljerad information om alla individer som bott i landet. Infrastrukturen SwedPop arbetar med att sammanföra fem historiska befolkningsdatabaser.

NYHET

Efterlängtat tillskott till forskningens infrastrukturer

Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev det klart att regeringen skjuter till 1,3 miljarder i budgeten för infrastrukturer under tre år, som en del i en stor satsning på forskning.

Databaser, arkiv, biobanker, rymdteleskop, och partikelacceleratorer. Det är exempel på infrastrukturer som är viktiga resurser för forskningen och används av många forskare.

De senaste åren har det dock varit ont om pengar till sådana satsningar. Bland annat på grund av att den svaga kronkursen gör åtaganden för internationella infrastrukturer dyra. Det var därför länge osäkert om den utlysning av medel till forskningsinfrastrukturer som var planerad till 2021 skulle kunna ske.

Risken undanröjd

Men med regeringens budgetbesked om totalt 1,3 miljarder kronor till infrastrukturer är den risken undanröjd. De fördelas på 400 miljoner för 2021 och 450 miljoner vardera för 2022 0ch 2023. Dessutom görs en tillfällig satsning på European Spallation Source, ESS, i Lund på 340 miljoner 2021.

– Jätteroligt och väldigt positivt för forskarsamhället! Det är ett tecken på att regeringen har lyssnat på alla röster som talar för att det behövs mer pengar till infrastrukturer, säger Jan-Eric Sundgren.

Han är ordförande för Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer RFI, som inventerar, prioriterar och fattar beslut om infrastrukturbidrag.

Både nya och tidigare etablerade infrastrukturer kommer att kunna ansöka i nästa utlysning. Det är ännu oklart om någon del av pengarna riktas mot vissa typer av infrastrukturprojekt, det kommer i så fall att specificeras i forskningspropositionen senare i höst.

Glad över satsningen

Forskningsminister Matilda Ernkrans är mycket glad över den stora satsningen på forskning, inte minst på infrastrukturer.

– De är centrala för att vi ska kunna hänga med i den allra yttersta forskningsfronten och vara en ledande forskningsnation, säger Matilda Ernkrans.

Hon konstaterar att pandemin har gjort att det finns ett stort engagemang för att använda forskning och innovation som en återstart för ekonomin.

– Vi har en enormt snabb teknisk utveckling och behoven ökar inom alla forskningsområden. Det betyder högre kostnader för såväl universitet och högskolor som för forskningsråden.

Hon är medveten om att det kan bli en utmaning för forskarsamhället att hantera så mycket nya pengar redan nästa år.

– Vi har gjort bedömningen att det är nödvändigt. Näringslivet har aviserat att de utifrån att vi är i en pandemi kan ha svårt att investera i svensk forskning som de gjort tidigare. Då är det viktigt att vi kan överbrygga och göra strategiska satsningar som riskerar att få mindre pengar från annat håll.

För samman historiska databaser

En relativt nystartad infrastruktur – där forskarna känt av den tidigare ekonomiska stramheten – är SwedPop som arbetar med att sammanföra fem historiska befolkningsdatabaser.

– Vi ger de här registren gemensam kodning och gemensam struktur. Om de kan användas tillsammans ökar vi radikalt tillgången till en forskningsresurs som är unik för Sverige, säger Elisabeth Engberg som är ansvarig för SwedPop och områdeschef vid enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet.

Sverige har historiska befolkningsdata som täcker en stor del av landet från 1700-talet och fram till våra dagar.

– Våra befolkningsregister brukar beskrivas som en guldgruva eftersom vi har så detaljerad information om alla individer som bott i Sverige, påpekar hon.

Mycket av materialet har digitaliserats. Men eftersom digitaliseringen gjorts av olika aktörer i olika tider och på olika sätt har det varit svårt att använda dem tillsammans.

Givande att arbeta tillsammans

De databaser som ingår i SwedPop är POPUM/POPLINK vid Demografiska databasen vid Umeå universitet, Skånes ekonomisk-demografiska databas, SEDD, vid Lunds universitet, Gothenburg Population Panel, GOPP, vid Göteborgs universitet, samt Rotemansarkivet som innehåller befolkningsdata från Stockholm. Dessutom ingår folkräkningarna som genomförts i hela landet vart tionde år och vars databas SveCens finns hos Riksarkivet.

Elisabeth Engberg tycker att det har varit mycket givande att arbeta tillsammans för att skapa en gemensam infrastruktur.

– Vi har känt till varandra men inte arbetat ihop tidigare. Vetenskapsrådets modell med samarbete i konsortium har varit oerhört värdefull, det har tillfört mycket i vårt sätt att jobba. Vi arbetar mer effektivt tillsammans än var och en för sig, vi skapar något ännu bättre.

Dock har de än så länge inte kunnat genomföra allt de velat göra. SwedPop sökte anslag med en arbetsplan på åtta år. Men fick – liksom andra sökande – bara medel för fem år, 2018-2022.

Tvingades skära ner

– Det var en utmaning att få ner en åttaårsbudget till en femårsbudget. Det går inte att bara gå med osthyvel och skohorn utan vi var tvungna att göra prioriteringar.

Därför fick de skära ner på vissa åtgärder som var tänkta att öka den vetenskapliga kvaliteten. De hade också velat täppa till luckor i tid och rum som till exempel att få in alla delar av folkräkningen 1940, men det hanns inte med i en femårsplan. Det handlar om 6 miljoner poster som ska digitaliseras och det går inte att göra maskinellt utan är i stor utsträckning ett manuellt arbete.

Elisabeth Engberg hoppas nu att de får möjlighet att söka för en fortsättning av SwedPop 2021. Hon tycker det är glädjande att den nya satsningen är på tre år och inte bara ett år eftersom infrastrukturer måste byggas långsiktigt.

– Det handlar inte bara om att lansera en ny resurs – utan också om att underhålla och göra efterarbetet där vi i dialog med användarna ser till att allt fungerar smidigt. Man bygger infrastrukturer för framtiden och då är det viktigt att det finns resurser att slutföra och fortsätta driva det man byggt upp.

Förutsättning för forskningen

Jan-Eric Sundgren påpekar att det är en förutsättning för forskningen att det finns medel till infrastrukturer.

– För att kunna konkurrera och leverera forskningsresultat av högsta klass på en internationell arena är tillgången till infrastrukturer oerhört väsentlig.

Han konstaterar att fysik, kemi och medicin dominerar med stora anläggningar som ESS och Max IV i Lund och Cern i Genève. Men även samhällsvetenskap och humaniora har stora behov, bland annat av att behandla stora datamängder.

– Min gissning är att forskning om pandemin kommer att kräva infrastrukturer inom de fälten, som till exempel databaser.

Flera orsaker

En anledning till att det varit ont om pengar är som tidigare nämnts valutaförändringar – internationella kostnader betalas i utländsk valuta. Om svenska kronan är lågt värderad blir det dyrt.

Andra orsaker är att svenska forskare använder infrastrukturer allt mer, att behoven ökar och att internationella infrastrukturer som Sverige har förbundit sig att betala en viss andel av har blivit dyrare.

En utredning som ska vara klar i maj 2021 tittar nu bland annat på hur man ska prioritera och fördela stöd till olika typer av infrastrukturer och hur man kan hantera kostnadsökningar som Sverige inte råder över.

– Vi behöver se över både styrning, organisation och finansiering. Det är mycket pengar som vi använder till infrastrukturer och det kräver ofta internationell samverkan. Då är det viktigt att vi kan göra det på ett klokt och bra sätt inför framtiden, påpekar Matilda Ernkrans.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen Länk till annan webbplats. ökade satsningar på bland annat forskningens infrastrukturer och Vetenskapsrådet samt ökade basanslag till universitet och högskolor. Den totala satsningen på forskning och innovation för 2021 är 3,4 miljarder kronor och den beräknade nivåhöjningen fram till 2024 är 3,75 miljarder.

Relaterat innehåll

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Nyhet 28 februari 2024

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...