Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Grupp med forskare som firar på scen och poserar för att ta gruppbild med mobiltelefon. 

Under höstterminen 2021 startar en pilotutbildning i forskningskommunikation för doktorander vid Örebro universitet. Bilden visar finalen 2019 för Forskar Grand Prix där forskare tävlar i att göra den bästa presentationen av sin forskning. Foto: Erik Cronberg

NYHET

Doktorander får utbildning i att kommunicera forskning

Till hösten ska doktorander vid Örebro universitet få gå en pilotutbildning i forskningskommunikation. Den ska ge dem kunskaper, verktyg och praktisk erfarenhet av hur man kommunicerar forskning. På sikt skulle en sådan kurs kunna bli obligatorisk för alla doktorander i Sverige.

Sara Arvidson, kommunikationschef vid Örebro universitet, har mediatränat mer än 800 forskare och på så vis lärt sig mycket om akademin och forskningen. Hon har tidigare jobbat som journalist och menar att journalistik och forskningskommunikation ligger väldigt nära varandra.

– Vi vill hjälpa forskare att bli bättre på att delta i samhällsdebatten. Ytterst är det en demokratifråga. Men det finns också en baksida med att synas i debatten – man kan bli utsatt för hat och hot och en del av utbildningen går ut på att reflektera över detta, förklarar Sara Arvidson.

Hon ingår i Vetenskapsrådets expertgrupp som just nu ser över forskningskommunikation för doktorander. Utgångspunkten för expertgruppen är att det finns ett behov av en mer permanent utbildning i forskningskommunikation.

– Det behövs också ett forum för att forskare ska kunna diskutera frågor och erfarenheter kring forskningskommunikation med varandra.

Pilotutbildning styrker doktoranderna

Expertgruppens diskussioner landade i en pilotutbildning i forskningskommunikation för doktorander vid Örebro universitet under höstterminen 2021. Kursen går från en mer övergripande och reflekterande del till praktiska övningar och är uppdelad i tre delar.

– Doktoranderna ska reflektera kring sin egen och forskningens roll i samhället, lära sig att ta med kommunikation under hela forskningsprocessen och bekanta sig med olika praktiska verktyg och format.

Doktorander bedriver intressant och relevant forskning som ibland går under radarn för media, påpekar Sara Arvidson.

– De vågar inte heller alltid att framträda och uttala sig, men det är viktigt att de kan prata om sin forskning och forskningsprocessen.

Lära av varandra

Inspirationsföreläsare som jobbar med forskningskommunikation på olika sätt ska göra användningen konkret och avdramatisera det som kan verka svårt och ovant. Målet är att stärka doktoranderna. Enligt Sara Arvidson är det en fördel att kommunikatörer och forskande lärare arbetar tillsammans med att undervisa doktoranderna vid Örebro universitet.

– Detta blir en vinst för båda parter som lär av varandra och utvecklar en förståelse för varandras professioner. Pilotutbildningen bygger också på den forskning som finns idag om forskningskommunikation.

En av gästföreläsarna på kursen är Sarah R Davies, professor i teknik, material och digital kultur vid universitetet i Wien, som forskar om forskningskommunikationens roll i samhället.

Forskning ska nå hela samhället

Expertgruppen består av både kommunikatörer och forskare från olika discipliner och lärosäten. Alla har erfarenhet av och engagemang inom kommunikation av forskning.

För att skapa samsyn kring vad som menas med forskningskommunikation använder sig Vetenskapsrådet av en modell som bygger på forskning och litteratur inom området, och som används av flera andra aktörer och organisationer.

– Den innebär att forskningskommunikation kan vara både information, dialog och samskapande. Forskning och forskningsresultat ska nå hela samhället, säger Anna Maria Fleetwood, rådgivare för externa relationer vid Vetenskapsrådet, som också ingår i expertgruppen.

Övergripande för arbetet har varit att utgå från aktuell forskning om forskningskommunikation och att resultatet ska visa på bredden i forskningsområdet forskningskommunikation.

Forskare måste ta plats

Anna Maria Fleetwood påpekar att det pågår ett kulturskifte och att forskningskommunikation numer ses som en viktig del av forskningsprocessen. Många forskare är redan mycket bra på att kommunicera sin forskning, och för första gången nämns också forskningskommunikation i forskningspropositionen.

Även forskarnas roll i samhället har förändrats och de måste ges möjlighet ta plats, framhåller hon.

– Annars gör falska profeter det.

Pandemin har visat att efterfrågan på forskningsnyheter är större än tillgången och att halvsanningar, fake news och konspirationsteorier kan spridas snabbt. Forskare måste kunna bemöta efterfrågan, vara en del av samtalet och ta en mer aktiv roll, enligt Anna Maria Fleetwood.

– Forskning är ett sätt att söka ny kunskap. Den vetenskapliga metoden är inte perfekt, men det är det bästa verktyget vi har för att förstå världen omkring oss, och för att ta oss an samhällsutmaningarna.

För henne handlar forskningskommunikation om en ”win win”-situation. Forskningen blir bättre när forskaren tvingas göra det svåra begripligt. Och från samhällets sida blir det uppenbart att forskning bidrar till en bättre värld.

Obligatorisk del av forskarutbildningen

I dagens kursutbud inom forskningskommunikation finns en hel del lokala initiativ vid olika lärosäten, men expertgruppen vill gärna se en nationell kraftsamling. Målet är också att forskningskommunikation ska bli en obligatorisk del av forskarutbildningen.

Jonas Stier, professor i socialt arbete vid Målardalens högskola, ingår i expertgruppen och har i många år jobbat med frågor kring samverkan, öppen vetenskap och forskningskommunikation. Han menar att det är viktigt att fördjupa kunskaper och praxis inom forskningskommunikation redan på doktorandnivå

– Det påverkar inställningen redan från början. Forskare har den tredje uppgiften, att kommunicera med samhället, och det ska finnas krav även på doktorander att kunna prata med olika målgrupper.

Vid Mälardalens högskola finns bland annat industridoktorander och det borde vara ett naturligt inslag att kunna berätta om den egna forskningen för inblandade samarbetspartners och andra intressegrupper, menar han.

Visa hur det kan gå till

– Pilotutbildningen vid Örebro universitet kan visa hur det kan gå till, sedan ska vi få med ledningen på banan. Sverige ligger efter vad det gäller forskningskommunikation, det finns många goda exempel internationellt och vi kan lära av varandra.

Han ser gärna att forskarna samarbetar med lärosätenas kommunikationsavdelningar, men helst ska de inte lämna över hela ansvaret till dem. Forskare behöver vara delaktiga i kommunikationen under hela forskningsprocessen.

– Det gäller bland annat att förstå sin målgrupp och andra ingångar och incitament. Forskare måste också våga prata om preliminära resultat, att stå på sig och inte överförenkla.

Vitbok visar vägen

Expertgruppens arbete dokumenteras i en så kallad vitbok. Tanken är att ta fram ett ramverk för kommunikationens plats i forskarutbildningen och att spegla erfarenheter från pilotutbildningen. Vitboken ska också fungera som ett policydokument och innehålla riktlinjer för kommande utbildningar. Redaktörer är Jonas Stier, professor vid Mälardalens högskola, och Anna Jonsson, docent vid Lunds universitet.

Relaterat innehåll

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Nyhet 16 januari 2024

Natalie von der Lehr

När doktoranden disputerar står en doktorstitel på spel. Det händer dock ytterst sällan att en avhandling underkänns. Varför är det så och borde regelverket kring disputationer för...

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...