Doktoranden i riksdagen

Nyfikenhet och en lust att skriva populärvetenskapligt fick Cecilia Jädert att söka stipendiet som finansierade tjänsten vid riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat.

– Alla doktorander kan inte göra karriär inom akademin. Det är viktigt att det finns möjligheter för doktorander att prova på och upptäcka andra typer av framtida yrkesvägar under sin forskarutbildning.

På utvärderings- och forskningssekretariatet arbetar tre forskningssekreterare med att serva utskotten med kvalificerad forskningsinformation. Oftast handlar det om forskningsöversikter som utskotten beställt, men sekretariatet tar även egna initiativ. Så var fallet med Cecilia Jäderts uppgift – att ta fram ett faktablad om forskningen kring barnfetma.

Konceptet från parlamentet i Storbritannien

– Konceptet är hämtat från parlamentet i Storbritannien, berättar hon. Där används kvalificerade och kortfattade forskningsöversikter, så kallade post notes, för att informera politiker. Tanken är att på litet utrymme sammanfatta kunskapsläget, identifiera kunskapsluckor och lyfta fram viktiga framtida uppgifter inom ett visst forskningsområde.

Under några intensiva månader studerade hon vetenskapliga artiklar om barnfetma, förde samtal med forskare på området och deltog i seminarier. Hon läste även motioner och följde med i debatten i medierna för att identifiera vilka frågor som politikerna valt att fokusera när det gäller just barnfetma.

– Jag upptäckte att det fanns betydligt fler motioner som tog upp åtgärder för att öka barns fysiska aktivitet än motioner som ville påverka barns matvanor i konstruktiv riktning, säger Cecilia Jädert. Därför valde jag att lyfta fram kosthållningen som en viktig fråga att söka kunskap om i mitt faktablad.

Att barnfetma inte är hennes eget avhandlingsämne anser hon snarare var en fördel i arbetet:

– Politiker uppskattar att få opartiska forskningsunderlag. Genom att barnfetma inte är mitt primära forskningsområde kunde jag gå in i arbetet med friska ögon och var inte bunden av lojalitet åt något håll.

Motstånd mot komplexa budskap

Den största utmaningen rörde snarare urvalet och presentationen av forskningen, förklarar Cecilia Jädert. Det är alltid en utmaning att sammanfatta en stor mängd kunskap på bara fyra A4-sidor – som det var fråga om här – konstaterar hon. Dessutom finns det bland politiker generellt ett motstånd mot komplexa budskap.

– Många är mest intresserade av att ta till sig resultat som stödjer den egna agendan och vill inte ha underlag som innehåller motsägande resultat eller delade meningar, vilket ju finns inom de flesta forskningsområden.

Utmaningarna till trots tycker Cecilia Jädert att hon gick iland med balansgången. Det gäller att hitta en kompromiss mellan att tillgodose politikernas intresse av tydliga resultat och att våga lyfta fram sådant som kan upplevas som komplicerat, menar hon:

– Till exempel berörde jag genetikens betydelse för utvecklingen av barnfetma, något som kanske inte är helt enkelt att förhålla sig till men som jag ändå bedömde som viktigt och värt att nämna.

Bra med egen erfarenhet av forskning

Kvittot på om hon lyckas intressera politikerna får hon under våren då faktabladet ska publiceras och även presenteras vid ett seminarium för riksdagsledamöterna. Själv är hon nu tillbaka i labbet, men skulle gärna syssla med populärvetenskap i framtiden. Hon tror att det överlag är värdefullt att personer som arbetar med att förmedla forskning har egen erfarenhet av forskning.

– Inte minst när det gäller att förmedla kunskap kring något så viktigt som underlag för framtida riksdagsbeslut, säger hon. För det krävs kompetens att värdera och kritiskt granska vetenskapliga källor. Något man har med sig om man forskat.