Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild av Dominika Polanska.

Dominika Polanska, postdoktor vid Södertörns högskola, ger råd till doktorander inför publicering. Foto: Jyrki Sivenius

NYHET

Doktorand: Tänk brett när du publicerar

Publicera i ansedda tidskrifter, sprid din forskning och se till att finnas med i de databaser som används för utvärdering. Som ny forskare är det mycket att tänka på när forskningsresultaten ska formas till publikationer. Curie tar en titt på vetenskaplig publicering inom samhällsvetenskap och humaniora ur ett doktorandperspektiv.

Hon brukar titta på i vilka tidskrifter som forskare inom hennes område och de källor hon refererar till publicerar sig i.

– Visst är tidskriftens rankning viktig men den säger inte allt. Det kan vara en jättebra tidskrift inom mitt område även om den är lägre rankad, säger Emma Neuman.

Hon är doktorand i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö och ska disputera nästa år. En av hennes vetenskapliga artiklar är inne i granskningssystemet hos en tidskrift och en är publicerad – i en tidskrift hon känner sig nöjd med.

– Eftersom det tar tid att få svar från tidskrifterna handlar det om en avvägning – siktar man alldeles för högt från början kan det bli en lång tid av refuseringar. Min strategi är att först skicka in till en tidskrift som är något högre ansedd än jag tror ska gå vägen.

Råd om publicering och vilken tidskrift artiklarna kan skickas till får hon oftast genom diskussioner med sin handledare.

– Det finns inga uttalade krav från institutionen på var vi doktorander ska publicera. Men vi rekommenderas att hålla oss till tidskrifter som finns med i Web of Science.

Web of Science är en databas som indexerar vetenskapliga artiklar. En del av anslagen till universitet och högskolor fördelas baserat på beräkningar av publikationer och citeringar i databasen.

Uppmuntras att sikta högt

Medan Emma Neuman skriver en sammanläggningsavhandling som innehåller hennes tidigare publicerade artiklar, har Emma Elfversson, doktorand vid Uppsala universitet, valt att skriva en monografi. Anledningen är hennes forskningsområde: konfliktlösning i lokala etniska konflikter.

– Det är ett ganska obeforskat område. Jag kommer att behöva utveckla teori i avhandlingen och behöver mer utrymme än man kan ha i artiklar, säger hon.

Under tiden har Emma Elfversson publicerat konferensartiklar i det öppna publikationsforumet academia.edu. Tillsammans med en kollega har hon också publicerat en artikel i en afrikansk open-access tidskrift.

– Jag ser det som ett sätt att få ut material utan att det ligger så mycket prestige i det, och få uppmärksamhet runt min forskning.

Hon konstaterar att institutionen uppmuntrar doktorander att publicera sig och att sikta högt. De får bra stöd från respektive handledare, genom grupphandledning och forskarseminarium. Hon upplever ingen press från institutionen, men anser för sin karriärs skull att det vore bra med åtminstone en tung tidskriftspublicering.

– Jag har en artikel som jag har jobbat på som jag ska försöka få in i någon riktigt bra tidskrift. Eftersom jag inte har någon press på mig att få ut det snabbt för avhandlingens skull ska jag sikta högt, säger hon.

Publicera utifrån vad du vill uppnå

Camilla Hertil Lindelöw är handläggare för publiceringsfrågor vid Södertörns högskola. Bland doktorander möter hon ofta tron på att det finns en rätt väg för att lyckas med vetenskaplig publicering – vilket hon konstaterar att det inte gör.

Men när det gäller bibliometri, publiceringsstatistik, finns tydliga råd att ge om vad som är strategiskt rätt, menar hon. Där kan antingen den tidigare nämnda databasen Web of Science, eller den så kallade norska modellen som anses anpassad bättre för samhällsvetenskap och humaniora, ligga till grund för analyser av forskning.

– Rådet är att se till att dina publikationer finns i de databaser som används vid utvärdering av forskningen. Men även om betydelsen av bibliometri har vuxit inom samhällsvetenskap och humaniora är det bara en liten del av vad som räknas som meriterande, säger hon.

Camilla Hertil Lindelöw ger därför doktorander rådet att inte bara publicera på ett sätt utan att försöka vara breda. Publicera sig internationellt och nationellt, men också i populärvetenskapliga texter.

Fundera på vad du vill göra – bidra till den samhälleliga debatten eller göra en forskarkarriär utomlands, till exempel. Du bör vara beredd att kunna argumentera kring varför du har publicerat som du gjort.

Tidskriftens ranking inte viktigast alla gånger

Vikten av bredd i publiceringen betonar också Dominika Polanska, som disputerade 2011 och nu är postdoktor vid Centrum för baltiska och östeuropeiska studier vid Södertörns högskola.

– När jag som ung forskare söker tjänster är det bra att kunna visa att jag kan formulera min forskning inte bara som artiklar i vetenskapliga tidskrifter utan även som exempelvis antologibidrag – gärna där redaktören är ett känt namn, säger hon.

Hon konstaterar att tidskriftens ranking inte alltid är viktigast i valet av var hon publicerar sin forskning. I stället handlar det om att se var andra inom fältet publicerar sig.

Skriv tillsammans med andra

Ett av Dominika Polanskas tips till doktorander är att inte utesluta möjligheten att skriva tillsammans med andra.

– Det kan vara ett sätt att möta kraven på antal publikationer, men är också bra för forskningen, roligare. Och det visar att du har förmågan att samarbeta.

Hon tycker att doktorander ska vara djärva; inte undervärdera sin forskning utan våga satsa på högt rankade tidskrifter. Sig själv beskriver hon som naiv som doktorand, vilket dock visade sig lyckosamt.

– Det gjorde att jag vågade skicka in till vissa tidskrifter och fick igenom publikationer. Naiviteten skyddade mig mot publiceringsstressen. Den stressen är påtagligare nu. Som postdoktor har jag mycket kortare tid på mig att visa vad jag går för.

Publiceringstips

Camilla Hertil Lindelöws råd till doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap:

  • Skaffa dig insikt om vilka tidskrifter som finns inom ditt område, nationella såväl som internationella.
  • Skicka inte automatiskt till den högst rankade tidskriften – risken är att det tar väldigt lång tid att få svar och att du får tillbaka en refusering. Försök se bredden i de tidskrifter som finns och var artikeln kan passa. Rådgör med din handledare och andra forskare.
  • Kontrollera att tidskriften och förlaget är seriösa, speciellt vid publicering i open access-tidskrifter. Vilka sitter i redaktionskommittén? Finns det bra kontaktinformation?Är villkoren för publicering rimliga?
  • De högt ansedda monografierna kan utgöra ett riskprojekt, lite som att lägga alla ägg i en korg. De tar lång tid att ta fram både för forskare och förlag, och utgör sällan underlag i bibliometriska utvärderingar.
  • Var synlig och sprid din forskning. Lita inte på att förlaget gör det utan försök sprida dina artiklar i sociala medier eller nätverk som Researchgate eller Mendeley.
  • Dagens publiceringslandskap är komplext med många möjligheter. Skaffa dig kunskap om hur det ser ut för att kunna ta bättre kontroll över din publicering.

Du kanske också vill läsa

Krönika 16 september 2024

Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.

Debatt 2 september 2024

Rachel Irwin, Lunds universitet

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...

Krönika 28 augusti 2024

Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.