Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Niklas Blomquist kör motorcykel på bana i hög fart.

Nicklas Blomquist tävlar i dragracing på fritiden och utvecklar framtidens motorer som doktorand vid Mittuniversitetet. Foto: Hans Eriksson

NYHET

Doktorand med dragracing i blodet

Nicklas Blomquist är uppväxt med motorsport och vann svenska mästerskapet i dragracing 2015. Nu forskar han på superkondensatorer, med målet att göra motorsporten grön.

Enligt Nicklas Blomquist är det omöjligt att tröttna på motorsport. Han har varit omgiven av motorer och snabba fordon hela sitt liv, och går på motorsporttävlingar så ofta han kan.

Sedan barnsben har han haft siktet inställt på att jobba med fordonsutveckling och det gör han nu. Han är doktorand i teknisk fysik vid Mittuniversitetet i Sundsvall och forskar på superkondensatorer och dess applikationer.

Superkondensatorer är en sorts energilagringsenheter som gör det möjligt att återvinna en del av energin som normalt går förlorad när motorfordon bromsas. Nicklas Blomquist hoppas kunna bidra till att motorsporten blir mer miljövänlig.

– För att lämna efter oss en värld som är värd att leva i så måste vi gå över till grön teknik rent allmänt. Det gäller även motorsporten, annars blir det tabu att hålla på med den. Det händer att människor inte gillar att man håller på med fordon på fritiden, och alltså inte bara kör nyttotransporter, säger Nicklas Blomquist.

Själv tror han dock inte att motorsport är en större klimatbov än andra sporter.

– Ett dragracinglopp tar mig bara åtta sekunder – det handlar om att accelerera och köra rakt fram en kort sträcka. Klimateffekten beror snarare på hur utövare och åskådare tar sig till och från tävlingarna, men människor ska ju ta sig till fotbollsmatcher också.

Uppvuxen i motortokig familj

Nicklas Blomquist fyller 30 i år och bor i Sundsvall där han växte upp, som enda barnet i en familj som levde med fart och motorer.

– Både morfar och farfar var bilmekaniker med egna verkstäder, och mamma och pappa har alltid hållit på med motorsport. Pappa körde gokart som barn och senare snöskotercross, och han var länge involverad i rallysporten på professionell nivå, bland annat med att bygga rallymotorer.

Mamma Christina Blomquist tävlade i dragracing med snöskoter när Nicklas var barn. Han tävlade också ett par år i samma sport, men det blev för mycket för pappa Micael Blomquist att ta hand om två tävlingsfordon. Nicklas slutade och Christina fortsatte tävla. Hon var framgångsrik och gick med tiden över till att tävla på motorcykel.

– Från det att jag var 15 år byggde jag och pappa alla hennes tävlingsmaskiner och motorer själva, och det var det som väckte mitt intresse för fysik. Jag förstod att man måste vara duktig på fysik för att förstå hur man ska bygga motorer som ger snabba tider på banan.

Fick jobb genom pappa

Fysikintresset gjorde att Nicklas Blomquist läste naturvetenskaplig linje på gymnasiet och sedan arbetade han ett år på STT Emtec i Sundsvall. Företaget utvecklar och säljer system som reducerar avgasutsläpp från motorer.

– Min pappa är numer vd på STT Emtec, men redan då arbetade han på företaget och det var genom honom jag fick möjlighet att jobba där. Jag fick göra allt från att hjälpa till att testa motorer, till att packa ihop färdiga system och skicka till kund.

Upplevelsen gjorde honom säker på att han var på rätt spår och han började läsa till civilingenjör i teknisk fysik på Mittuniversitetet i Sundsvall 2007.

Examensarbetet fem år senare gjorde Nicklas Blomquist på STT Emtec. Det handlade om det han fortsatt att fördjupa sig i – hur man kan använda superkondensatorer för att tillvarata bromsenergi.

Till skillnad från batterier kan superkondensatorer lagra elektrisk energi snabbt, vilket är viktigt när det gäller bromsenergi – man bromsar ju bara några sekunder per gång.

– Med superkondensatorer för återvinning av bromsenergi kan vanliga bilar dra 25 procent mindre bensin eller diesel. Tekniken kan förstås också användas i elbilar, i kombination med elbilarnas batteri. Superkondensatorerna gör då att batterierna inte behöver laddas lika ofta.

Ska bli miljövänlig och billig

Det finns visserligen redan superkondensatorer att köpa, men de som är kommersiellt tillgängliga är brandfarliga och innehåller giftiga ämnen. Dessutom är de för dyra för att kunna användas i fordon. Nicklas Blomquists mål är att ta fram en superkondensator som är miljövänlig, och så billig att den kan användas i stor skala. Han har kommit en bra bit på väg.

– Vi använder billiga råvaror och vår superkondensator har redan bättre prestanda per krona än de som finns på marknaden. Vår är också helt miljövänlig, eftersom den består av bara kol, papper och saltvatten. Du kan till och med äta den, även om den kanske inte är så god, säger Nicklas Blomquist och skrattar.

Ibland har forskandet varit kämpigt, och motgångar har inte saknats.

– När man jobbat med något länge och inte får det att fungera så känns det tungt. Men så tar man nya tag, får det till slut att fungera och då är det kul igen!

Numera är Nicklas Blomquists sambo ett stort stöd, och föräldrarna har alltid varit engagerade.

– Mamma har peppat och uppmuntrat, medan pappa stöttat mer praktiskt. Han har alltid kommit med förslag på hur jag kan komma vidare när jag kört fast.

Resultat varje dag på företag

Nicklas Blomquist är glad att ha fått uppleva både produktutveckling på ett kommersiellt företag och forskning på universitet. Mellan 2013 och 2016 var han industridoktorand på STT Emtec, och nu har han sin arbetsplats och anställning vid Mittuniversitetet, på avdelningen för naturvetenskap.

– Som industridoktorand jobbade jag väldigt mycket. Forskning är svårt och ett företag vill se resultat varje dag. Det passar mig i och för sig, för jag vill också ha snabba resultat, men det är lätt att missa detaljer när man har bråttom.

På STT Emtec gällde det för honom att snabbt hitta sätt att ta sig runt problem som uppstod.

– På universitetet försöker man istället lära sig så mycket som möjligt om problemet och ta reda på varför det uppstår. Det tar mycket längre tid, men man får istället djupare kunskaper.

Vill köra dragracing på el

För några år sedan lämnade mamma Christina över tävlingsmotorcykeln till sonen som vann SM i dragracing 2015. Sedan dess har Niklas Blomquist inte tävlat, men han tittar på motorsport så mycket han hinner. Motorsporten och akademin är två skilda världar.

– Inom akademin är människor generellt väldigt allmänbildade och kan otroligt mycket, men det är på en teoretisk nivå och de flesta har inte så mycket praktisk erfarenhet. I motorsportsvärlden är det tvärtom. Många har aldrig läst en bok, men testat sig fram och tittat på hur andra gör. Där lär man sig vad som funkar genom trial and error, men vet kanske inte alltid varför det fungerar. Jag försöker gå en medelväg i min forskning och hoppas att det ska ge full pott.

Om allt går enligt plan kommer Nicklas Blomquist att disputera i slutet av 2018. Ett annat mål är att bygga en motorcykel som går på el, för dragracing.

– Ambitionen är att bygga en elektrisk hoj som kan köra lika fort som den vi byggt tidigare, en hoj som har de komponenter som jag forskar fram. Det vore det ultimata sättet att visa att komponenterna fungerar!

Artikelserie: Vägen till akademin

Varför blev de forskare? Hur såg vägen dit ut? Vilka forskningsfrågor brinner de för?
Möt forskare från olika delar av forskarvärlden och läs om deras erfarenheter av akademin, i serien Vägen till akademin.

Läs alla artiklar i Curies serie Vägen till akademin

Du kanske också vill läsa

Nyhet 30 september 2024

Ulrika Ernström

Anne Bjorkman studerar klimatförändringarnas konsekvenser där de märks som mest. Som engagerad växtekolog med fokus på Arktis kombinerar hon passionen för fältarbete, kärleken till...

Debatt 23 september 2024

Per Gyberg, Linköpings universitet

Tiden räcker inte till i akademin, ändå levererar forskare och lärare. Det är inte hållbart i längden. Per Gyberg menar att ekonomistyrning präglar verksamheten och att basanslaget...

Debatt 2 september 2024

Rachel Irwin, Lunds universitet

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...