Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Meny på mobil.

Numer finns också ett digitalt samspel mellan forskare. Foto: DPA / IBL Bildbyrå

NYHET

Digitalt samspel ger inga meriter

Vad sägs om 450 delningar på Facebook och 28 glada tillrop på Twitter? Att som forskare se sin artikel slå igenom digitalt ger förstås tillfredsställelse. Men det är inte formellt meriterande, inte i jämförelse med att publicera sig i en ansedd tidskrift eller bli citerad i traditionell bibliometrisk mening. Curie tittar närmre på en alternativ metrik.

Vid sidan om den sedvanliga vetenskapliga publikationsprocessen – där redaktörerna har makten, referenterna ordet och författarna inte kan göra mycket annat än att bita på nagelbanden – finns numer ytterligare ett, utpräglat digitalt samspel.

Forskare bloggar och kommenterar, är aktiva i sociala medier och kopplar sig samman via offentliga yrkesnätverk eller mer obskyra digitala forum. Intressanta rön och rykten diskuteras, vetenskapliga artiklar kritiseras, hyllas och delas. Diskussioner som tidigare fördes i slutna rum, på kongresser och i brevväxling är idag i högre utsträckning offentliga.

Traditionellt bedöms en forskares inflytande i antalet publikationer och i hur stor utsträckning som de vetenskapliga arbetena citeras av andra forskare. Hur högt rankade tidskrifterna är spelar också in. Men inflytelserik i formell vetenskaplig mening är inte liktydigt med mest omdiskuterad eller intresseväckande i digitala kanaler. Är vetenskaplig tyngd och betydelse något annat idag än det var i går?

Alternativa mått

Hur vetenskaplig påverkan bäst bör vägas och mätas engagerar Jason Priem, doktorand i informationsvetenskap på fjärde året tillika medgrundare av sajten ImpactStory. Bibliometrik fyllde gårdagens behov men, enligt Jason Priem, krävs idag alternativa mått – alternativ metrik, eller altmetrics.

– Hur vi värderar akademisk tyngd baserar sig i ett system upprättat efter en värld där papperstidningen är norm. Vi behöver ett vetenskapligt belöningssystem som använder sig av de verktyg som den digitala världen erbjuder. Om artikeln diskuterats i bloggar, rekommenderats och delats via sociala medier är i högsta grad relevant, menar Jason Priem som ser framför sig ett system där citeringar är endast ett av flera mått, som alla väger in i beräkningen.

Jason Priem menar också att dagens referentgranskningssystem peer-review – där två eller flera sakkunniga bedömer en artikel i samråd med ansvarig redaktör – inte räcker till. Han hoppas istället på en framtid där forskare i högre utsträckning delar dataset och mjukvara och där de diskuterar och analyserar i öppet samråd med läsare och sakkunniga. Vetenskapen bör växa fram under pågående referentgranskning.

Nätet har i grunden förändrat förutsättningarna för forskning och för vetenskaplig publicering. Betyder det system Jason Priem beskriver även slutet för den traditionella tidskriften?

– Precis som är fallet för exempelvis nyhetsmedier står vetenskapliga tidskrifter inför omvälvande tider. Starka varumärken, som Nature och Science, finns nog kvar. Men själva tidningsformen lär ersättas och all vetenskap samlas i en stor databas, som en universell tidskrift. Utmaningen för oss blir att skapa tillräckligt smarta algoritmer som kan hjälpa oss att filtrera inläggen.

Kan inte ersätta

Alla är emellertid inte beredda att på samma vis kölhala den vetenskapliga processen.

– Alternativ metrik kan inte ersätta det granskningssystem vi har idag. Visst finns fel och brister. Men traditionell referentgranskning och citeringar som mått tjänar oss ändå väl, menar Hampus Rabow, bibliometriker vid Malmö högskola.

Hampus Rabow pekar också på att diskussionen om alternativa metoder för att mäta vetenskapligt inflytande varken är ny eller begränsad till nätet som arena. Inflytande kan mätas som exempelvis patent, eller genom nya uppfinningar som resultat av forskning. Inflytande i digitala kanaler är därmed att räkna som ytterligare en dimension, men är inte den enda.

– Förståelsen för att antalet citeringar inte säger allt har funnits länge. Men det är trots det ett viktigt instrument för intern validering inom akademin, menar Hampus Rabow som framförallt ser värdet av alternativ metrik i relation till den tredje uppgiften och för att förstå och utvärdera vetenskaplig kommunikation.

Han spår även att den vetenskapliga tidskriften, systemet för referentgranskning och citeringar överlever ännu ett tag.

– Ritualerna i publiceringsprocessen är inte oviktiga. De hjälper till exempel till att upprätthålla den vetenskapliga integriteten. Det får inte bli ett enda stort Wikipedia av forskningen.

Läs mer:

Jason Priems hemsida (Engelska) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Our Research Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Publicering som lockar till genvägar (Curie)

Sociala forskare ger ny forskning (Curie)

Du kanske också vill läsa

Debatt 17 juni 2024

Göran Arnqvist, Uppsala universitet

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...

Nyhet 17 juni 2024

Eva Barkeman

Ett enkelt föremål kan berätta en stark historia. Nobelprismuseets nya utställning innehåller över 280 saker från Nobelpristagare, ting som vittnar om märkvärdiga upptäckter och li...

Debatt 12 juni 2024

Frontiers förlag

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...