Det här vill forskarna ha i julklapp

Jessica Abbott, professor i evolutionär genetik vid Lunds universitet

– Jag tror att jag redan har fått årets julklapp på det personliga planet. Köpte nämligen en tidig julklapp till mig själv för ett par veckor sedan – en slushmaskin! Den lär användas flitigt nästa sommar, men vi har redan använt den flera gånger för att skapa frusna cocktails och kaffe frappé. Eftersom vi bor en bit utanför Lund i en liten by, har vi medvetet satsat på att kunna ha det roligt hemma. Vi har bland annat biljardbord och flipperspel, och slushiemaskinen blir ett roligt tillskott till festerna hemma. Jag tror nämligen att jag behåller min kreativitet inom forskningen genom att avsätta tid till privatlivet, inklusive träning, familjeliv och fest.

– På forskningssidan önskar jag mig mer tid. Det är tyvärr en önskan som inte lär gå i uppfyllelse den närmaste tiden. Jag har varit prefekt på min institution i fyra år nu, och har två år kvar innan den nuvarande mandatperioden går ut. Eftersom mitt uppdrag som prefekt är satt på 75 procent, lämnar det inte mycket tid kvar till forskningen. Så jag hade gärna haft någon form av föremål som gett mig fler timmar per dygn, ungefär som Hermiones ”time-turner” i Harry Potter-böckerna.

Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet

– Det är länge sedan som man satt vid granen och klämde på paketen. Kunde den där agentväskan jag önskat mig dölja sig under det färgglada pappret? Nu för tiden är julklapparna färre och önskelistan inte lika omfattande. Men om jag ska hålla mig till forskningen har jag i alla fall ett par önskningar på min lista. Det första vore lite mer pengar och framförallt tid, så att jag kan göra en sökbar databas av de 3 000 svenska valaffischer som jag och kollegorna Nicklas Håkansson och Orla Vigsø samlat in genom åren. Ungefär som den jag gjort med andra forskare inom EU om EU-valen. Visst vore det fantastiskt om alla intresserade – forskare och allmänhet – kunde botanisera i valaffischernas historia.

– Min andra önskan är en whiteboardtavla på hjul. När jag handleder eller har projektmöten vill jag gärna rita. Pilar, boxar, begrepp eller strukturen på det som ska beskrivas kan man inte bara prata om. Man måste se det, och visst händer det något när tankar förs över på papper, eller som i detta fall på en plastskiva? Men varför på hjul? Jo, ibland sitter man i salar utan whiteboard och i mitt (lilla rum) finns det ingen vägg att sätta en whiteboard på. Så vi får väl se om tomten svänger förbi universitetet i år!

Per Sandin, universitetslektor i bioetik och miljöetik vid SLU

– Det finns väldigt mycket man vill önska sig i den stora världen, inte minst att vi gör något åt klimatet. Men jag tänker önska ett par julklappar i den lilla, akademiska världen. Den första är en gammal bok. Det händer nämligen spännande saker i filosofin när en forskare lyfter fram något bortglömt ur idéhistorien och visar hur det är relevant i samtiden. Som när Margaret Anscombe med flera återupptäckte dygdeetiken i 1950-talets Oxford. Ännu mer spännande är när det dyker upp ett okänt arbete av en stor tänkare. En riktigt fin julklapp vore därför att någon hittar ett försvunnet verk av Aristoteles.

– Den andra är önskningen är något akademiskt som är riktigt analogt, utan IT och AI. Kanske att en briljant ung matematiker med papper och penna hittar ett bevis för Goldbachs förmodan? Eller bara en konferens där ingen använder Powerpoint utan nöjer sig med kritor och svarta tavlan? Fast när jag tänker efter skulle det nog räcka med nästan vadsomhelst som inte handlar om artificiell intelligens. Men det är nog att önska för mycket!

Annette Eilert, doktorand i skogens hälsa vid Linnéuniversitetet

– Att EU:s skogspolitik blir lika balanserad som en välskött blandskog – där produktion och miljömål växer sida vid sida. Idag riskerar detaljstyrda EU-regler och ett ensidigt fokus på skogen som kolsänka att tränga undan ett långsiktigt, kunskapsbaserat brukande. Det försvårar den svenska modellen, där virkesproduktion, klimatnytta och biologisk mångfald kombineras. Forskning pekar på att aktivt skogsbruk med rätt hänsyn kan lagra kol, ersätta fossila råvaror och samtidigt gynna naturvärden – om politiken tar höjd för regionala skillnader och ny kunskap. Min önskan är därför att politikerna låter forskningen väga tyngre i EU:s beslut om skogen.

– Granen står grön och grann i stugan – men hur mår den egentligen i värmen? Vi ser grönt och tänker: ”Friskt och fint!” Men under ytan kan skadliga fysiologiska och morfologiska processer redan ha börjat – inte bara i julgranen, utan i hela skogen. Därför önskar jag mig en julklapp som inte glittrar, inte doftar pepparkaka och inte går att hänga i granen. Jag drömmer om en hyperspektral sensor – ett verktyg som avslöjar det våra ögon aldrig kan se. Med den kan jag upptäcka stressignaler i barr och grenar långt innan träden visar några synliga tecken. Det är som att få en superkraft: att läsa skogens hemliga språk. Varför är det viktigt? Klimatförändringar påverkar våra träd i allt större utsträckning. Om vi kan upptäcka stressmarkörer tidigt, kan vi agera innan skadorna blir för omfattande. Så kära tomten, om du har plats i släden bredvid knäcken och klapparna – hjälp mig att se det osedda.

Philip Buckland, professor i miljöarkeologi vid Umeå universitet

– Jag önskar mig en Yamaha CS-80 synthesizer. Detta 100 kilo tunga analoga monster tillverkades i bara 800 exemplar mellan 1977 och 1980 och kan ses som början på en ny era i (synt)musik. Den blev kanske mest känd genom Vangelis soundtracks till filmer som Blade Runner och Chariots of Fire, men dyker även upp i många progg- och poplåtar. Forskningskopplingen? För mig är kreativitet i forskning starkt kopplat till kreativitet i konst. Genom att skapa musik får jag inte bara avslappning och distraktion utan även nya idéer och energi som kan leda till nya samarbeten. Att skapa ett nytt ljud eller sätta ihop en låt har många paralleller med att jobba systematiskt och tvärvetenskapligt.

– Jag vill också ha ett visuellt system för att kunna länka ihop olika databaser från alla forskningsfält som finns. Då skulle man kunna ställa komplexa frågor om allt som någonsin hänt på jorden, men också inspirera till nya typer av frågor som vi hittills inte tänkt på. Systemet tar själv hand om olika databasmodeller och system, query- och programmeringsspråk samt inkluderar full spårbarhet till originalkällorna. Helst skulle den också kunna läsa mina tankar.

Läs också i Curie vad forskarna önskade sig förra året:

Julklapparna som forskare vill ha (Curie)