”Det här kan bli en stor och viktig publiceringsplattform”

Publiceringsplattformen Open Research Europe, ORE, inrättades av EU-kommissionen 2021. Syftet var att ge EU-finansierade forskare inom alla discipliner möjlighet att uppfylla kommissions krav på omedelbar öppen tillgång till forskningsresultat.

När plattformen, som drivs och administreras av forskningscentret Cern, nu tar nästa steg är det i samråd mellan EU-kommissionen och de 16 forskningsfinansiärer och institutioner från elva EU-länder som deltar i projektet. Sverige representeras av Vetenskapsrådet, Forte och Formas. Tillsammans har de en röst i ORE:s styrgrupp.

– Vi har en dialog och samsyn kring hur vi jobbar med ORE, säger Karla Anaya de Carlsson, analytiker på Vetenskapsrådet och ordförande i ORE Funders Group.

Alla forskare i Sverige kan använda plattformen

Nysatsningen innebär att alla forskare i Sverige, oavsett vem som finansierar deras forskning, i höst kan börja använda plattformen. Målet är att den ska vara klar någon gång i oktober.

– Det jobbas nu med alla tester. Den nya plattformen byggs i Open Journal System. Det ligger också i linje med kommissionens strategi för öppen vetenskap, att stödja öppna källkoder och infrastrukturer.

Det gör att forskarsamhället på ett bättre sätt kan kvalitetsgranska hela processen.

Den forskare som vill använda plattformen laddar upp sitt manuskript på ORE:s hemsida. En första kontroll säkerställer att regler och riktlinjer kring etik, plagiat och AI-användning har följts. Därefter publiceras en preprint som direkt blir öppet tillgänglig för alla, även för de sakkunniga som ska granska artikeln.

Granskarna kommer att utses av en extern aktör. Vilken det blir var inte klart vid tiden för intervjun, men processen ska vara transparent och granskarens namn publiceras vid artikeln.

– Det gör att forskarsamhället på ett bättre sätt kan kvalitetsgranska hela processen. Experterna kan också meriteras för jobbet med granskningen.

Viktigt att forskning snabbt kan bli till nytta

På sikt hoppas hon att fler länder och organisationer, inte bara i Europa, ska knytas till plattformen. Pandemin visade hur viktigt det är att kunskap och data kan delas fritt. Klimatkrisen och andra utmaningar i samtiden kräver också öppna och breda samarbeten.

Experterna kan också meriteras för jobbet med granskningen.

– Det finns många exempel som visar hur viktigt det är att forskningsresultat snabbt kommer till nytta, inte bara i forskarsamhället.

Att utmana de akademiska förlagsjättarnas är ingen uttalad ambition. Statusen hos Nature, Science och andra högrankade tidskrifter är inte lätt att tävla med, åtminstone inte till en början. Främst ser hon ORE som ett viktigt komplement i det vetenskapliga publiceringslandskapet.

Många fler kan ladda upp artiklar

Hittills har drygt 1 500 artiklar publicerats på ORE, varav ett 60-tal med medverkan av svenska forskare. När kravet att forskningen ska vara EU-finansierad nu tas bort kommer många fler att kunna ladda upp artiklar.

– Om forskarsamhället vill tror jag att det här kan bli en stor och viktig publiceringsplattform, säger Karla Anaya de Carlsson.

Om forskarsamhället vill tror jag att det här kan bli en stor och viktig publiceringsplattform

Hon tillägger att både kommissionen och organisationerna som stödjer ORE är medvetna om att det tar tid för en publiceringskanal att förankras och få status som betrodd infrastruktur med hög standard.

– Men det är så klart målet.

Lika viktigt att publicera negativa resultat

De traditionella tidskrifterna har en tydlig brist, tycker hon. Det måste alltid finnas ett nyhetsvärde i artiklarna de publicerar, vilket innebär "ett enormt problem", eftersom bara positiva resultat får spridning.

– Det är lika viktigt att publicera negativa resultat. Den informationen är minst lika relevant.

Forskare kan ägna mycket kraft åt att undersöka hypoteser som efter lång tid visar sig falla. Resultaten får sedan svårt att nå ut, och aldrig i de tunga tidskrifterna.

Det är lika viktigt att publicera negativa resultat. Den informationen är minst lika relevant.

– Här kan ORE erbjuda en större mångfald. Vi ska kunna publicera fler forskningsresultat, även negativa. Då kan man undvika att det satsas pengar igen på samma typ av forskning, som inte kommer att leda till ett positivt resultat.

Komplement till de kommersiella förlagen

Wilhelm Widmark är överbibliotekarie på Stockholms universitet och vice ordförande i Bibsamkonsortiet som upphandlar vetenskaplig publicering för svenska lärosäten och myndigheter. Han har i många sammanhang kritiserat dyra förlagsavtal som stänger in forskning bakom betalväggar.

– Jag är väldigt glad att de svenska finansiärerna gått med för att öppna ORE för svenska forskare. Det är oerhört viktigt att vi får det här systemet som komplement gentemot de kommersiella förlagen. Det rimmar väl med Bibsams handlingsplan, att hitta alternativ som utmanar och skapar konkurrens på marknaden.

Jag är väldigt glad att de svenska finansiärerna gått med för att öppna ORE för svenska forskare.

Precis som Karla Anaya de Carlsson tror han att projektet behöver tid för att få fäste. Men satsningen på öppen publicering välkomnar han.

– För mig är det en självklarhet att vetenskap ska bygga för vetenskap och att ingen ska stängas ute från vetenskaplig information. Det gynnar samhällsutvecklingen, forskningen och demokratin att all kunskap är tillgänglig för alla, både på universiteten och ute i samhället.

Lärosätena måste diskutera meritering

Ett hinder han ser är att forskare kan vara osäkra på hur meriterande det är att publicera i ORE. Det tycker han att lärosätena måste diskutera.

Här tror han att det internationella utvecklingsprojektet CoARA, Coalition for Advancing Research Assessment, kan bidra. Många svenska lärosäten deltar i projektet som strävar efter att förändra meriteringssystemet, bland annat genom att ge större vikt åt peer review, öppen vetenskap, undervisning och samhällsnytta.

– Meriteringssystemet kommer att förändras, men givetvis tar det tid. Akademin är konservativ när det gäller förändring.

Meriteringssystemet behöver reformeras

Karla Anaya de Carlsson håller med om att meriteringssystemet behöver reformeras.

Akademin är konservativ när det gäller förändring.

– Det som ska premieras när forskare meriterar sig är inte var de publicerar, utan vad, alltså innehållet i det som publiceras. Därför är det viktigt att ORE står för en öppen granskningsprocess som garanterar att forskarsamhället kan påverka kvaliteten i det som publiceras.

Om fem år hoppas hon att ORE är en helt forskardriven plattform, erkänd för en trovärdig, långsiktig och transparent process.

– Det kommer att bidra till att forskningen går framåt, men också att den blir till nytta för fler. Både i forskarsamhället och i samhället i stort. Men det är den vetenskapliga kvaliteten som är viktigast.

Läs mer: CoARA – Coalition for Advancing Research Assessment Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.