Det går inte att ha en demokrati utan kunskap, menar Åsa Wikforss. Foto: Niklas Björling
NYHET
Forskarrollen har försvagats
Samhällets syn på forskarrollen har förändrats under de senaste 20 åren. Vetenskapliga fakta är inte längre en självklar grund för politiska beslut. Forskarrollen har försvagats och fakta ifrågasätts, relativiseras eller stämplas som ”åsikter”. Det menar filosofen Åsa Wikforss och historikern Johan Östling.
Det är drygt 20 år sedan Åsa Wikforss blev den första kvinnliga docenten i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Idag är hon professor och innehar också stol 7 i Svenska Akademien. Hon har på nära håll upplevt förändringen i samhällets syn på forskarrollen.
– Internationaliseringen under 2000-talet har naturligtvis påverkat forskarrollen, men det som framför allt har förändrats är synen på forskarsamhället. Vi ser nu en kampanj mot den ”intellektuella eliten”, en politisering av forskarrollen och en polarisering av hela samhällsdebatten, säger hon.
Åsa Wikforss har under det senaste decenniet studerat sambandet mellan desinformation, vetenskap och demokrati. Startskottet blev Donald Trumps presidentinstallation 2017 och hans inledande lögn om att över en miljon åskådare var på plats. Då introducerades också begreppet alternativa fakta av hans rådgivare Kellyanne Conway. Det blev även titeln på hennes uppmärksammade bok i ämnet.
Vi ser nu en kampanj mot den ”intellektuella eliten”, en politisering av forskarrollen och en polarisering av hela samhällsdebatten.
– Den inledande lögnen var så signifikant. Han ljög trots att alla visste att han ljög – och att han sedan kunde bli vald igen efter den stora lögnen om ”det stulna valet ” och en statskupp. Det visar att våra demokratiska samhällen inte kan hantera lögnen som politiskt vapen. Den bidrar till en affektiv polarisering som gör att människor alltmer rör sig mot de extrema ytterkanterna, säger Åsa Wikforss.
Hotar det demokratiska samhällsbygget
Den här utvecklingen hotar inte bara universitetens ställning, utan hela det demokratiska samhällsbygget. Hon ser tendenser även i Sverige till att politiker vill anpassa vetenskapliga fakta till att passa in i deras politiska målsättningar. Samtidigt som de svenska universiteten i sin egenskap av myndigheter ligger vidöppna för politisk styrning.
Hur ska framtidens universitet styras? (Curie)
– Vetenskapen dikterar inte vad politiken ska göra, men den har gett faktaunderlag. Nu finns tendenser att politiker använder de bitar man vill ha. Och från regeringen har det pratats om vetenskapliga fakta som ”åsikter” och att universiteten anordnar ”hobbykurser”, säger Åsa Wikforss, och tillägger:
– Det går inte att ha en demokrati utan kunskap. Väljarnas grundläggande uppgift är att utkräva ansvar för den förda politiken och ge mandat för framtida politik. Då krävs väldigt mycket kunskap. Desinformationen underminerar möjligheten att utföra denna uppgift, driver oenighet och splittrar samhället.
Fakta har inte samma status idag
Johan Östling.
Johan Östling är professor i historia och föreståndare för Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Den stora förändringen i forskarrollen sedan han började doktorera för 20 år sedan är att den blivit mer internationell och konkurrensutsatt. Vetenskapliga fakta från kommittéer och utredningar har inte heller samma status idag.
– Det är mycket vanligare, på gott och ont, med snabbutredningar av olika frågor. En väckarklocka är också att Sverige kommer långt ner på listan över universitetens institutionella frihet. En regering som skulle vilja styra uppdraget i en annan riktning har stora möjligheter att göra det, säger Johan Östling.
En väckarklocka är också att Sverige kommer långt ner på listan över universitetens institutionella frihet.
Något annat som kännetecknar de senaste fem åren är en livlig diskussion om den akademiska friheten. Östling som särskilt har forskat om Europas moderna historia ser här en skillnad jämfört med USA. Medan diskussionerna i Europa ofta handlar om den institutionella autonomin och universitetens relation till staten är den akademiska friheten i USA starkt förknippad med yttrandefrihet.
– Amerikanska universitet har varit plattformar för opinionsbildning åtminstone sedan Vietnamkriget och medborgarrättsrörelsen. Trumpadministrationen attackerar därför universiteten och vissa kulturinstitutioner som är en del av det liberala samhället de vill riva ner. Det visar också hur viktiga universiteten är för samhällets frihet i stort, säger han.
Kamp mellan traditionella och progressiva krafter
Johan Östling ser kulturkriget under president Ronald Reagan som en grogrund för det som sker i USA idag. Då, liksom nu, var det en kamp mellan traditionella och progressiva krafter om vilken väg USA bör ta.
– Det var startskottet för dagens polarisering. Sedan dess har vi sett en omstöpning av hela USA till ett postindustriellt samhälle, där en stor del av den traditionella väljarbasen förlorade sina jobb. Efter dessa genomgripande samhällsförändringar kom sedan en person som Trump som når ut till många människor.
Det var startskottet för dagens polarisering. Sedan dess har vi sett en omstöpning av hela USA ...
En konsekvens av det som nu sker i USA är att Europa kan växa sig starkare, enligt Johan Östling. Kanske kommer ett samarbete med de baltiska staterna att te sig mer attraktivt än med Berkeley. Däremot tror han inte på någon exodus av etablerade amerikanska forskare till de europeiska eller för den delen svenska universiteten.
– Däremot kan postdoktorer komma hit i några år, vilket i sin tur kan leda till visst inflöde och vitalisering av svensk forskning. Sedan kan man spekulera i om det påskyndar den allmänna förskjutningen i den vetenskapliga världen mot Asien och Kina. Vi hade ett sådant trendbrott efter nazisternas maktövertagande 1933, när tyngdpunkten förflyttades från Tyskland till Amerika, säger han.
Starkt engagerad i det som händer i USA
Åsa Wikforss är starkt engagerad i det som händer i USA. Hon har doktorerat vid Colombia University, hennes man är amerikan och hennes två döttrar är födda i USA. Hon ser den pågående inskränkningen av universitetens frihet som en del i Vita husets plan att ta död på den amerikanska demokratin.
Frågan om vad som ledde fram till dagens situation och Donald Trump benämner hon ”the million dollar question”.
– Början på en väldigt negativ utveckling var 9/11 och Irakkriget, som var baserat på lögnen om att Irak hade kärnvapen. Men mest avgörande är existensen av Trump och den skada han kunde åstadkomma med hjälp av sociala medier. Viktigt är också hans bakgrund i serien The Apprentice och rollen han spelade av en framgångsrik affärsman, trots att han i verkligheten nästan var bankrutt.
Känner sig inte längre välkommen
Häxjakten, eller åtminstone indragna bidrag, för forskare inom vissa discipliner, som klimat, genus och migration, märks även inom hennes eget forskningsområde. Särskilt som amerikanska forskare är bland de mest framstående inom forskning om desinformation.
... mest avgörande är existensen av Trump och den skada han kunde åstadkomma med hjälp av sociala medier.
På ett personligt plan känner hon sig inte längre välkommen i det hon såg som sitt hemland under tolv år. Hela hennes familj skulle ha åkt dit i höst när en släkting ska gifta sig, men Åsa Wikforss kommer att stanna hemma.
– Första gången jag åkte till USA var 1989 i samband med att jag fick Fulbright-stipendiet. När de nyligen utsåg mig till årets alumni läste jag om senator Fulbrights vision: ”to bring a little more knowledge, a little more reason, and a little more compassion to the world affairs”. Det är exakt de värdena som dagens administration bekämpar, avslutar Åsa Wikforss.
Fotnot: Fulbright-stipendiet är ett prestigefullt utbytesprogram för studenter, forskare och yrkesverksamma i USA och andra länder. Det finansieras av den amerikanska regeringen och grundades 1946 av senator J. William Fulbright.
Läs också i Curie:
Framstående forskare vänder USA ryggen (Curie)
Keti Chukhrov: Som forskare behöver man inte ett modersmål (Curie)
Mer om Åsa Wikforss och Johan Östling
- Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. År 2018 invaldes hon som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och år 2019 efterträdde hon Sara Danius på stol 7 i Svenska Akademien. Hon leder ett sexårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram som är finansierat av Riksbankens jubileumsfond och kommer att avslutas i år. Med boken Alternativa fakta, om kunskapen och dess fiender (2017) nådde hon en stor och bred publik.
- Johan Östling är professor i historia och föreståndare för Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Hans forskning är främst inriktad mot kunskap, idéer, kultur och politik i det moderna Europas historia, i synnerhet i Sverige och Tyskland. Han har även en tjänst som Wallenberg Academy Fellow, där han leder en grupp som undersöker europeiseringen av universiteteten sedan 1980-talet. Johan Östling medverkar även regelbundet med kulturartiklar i Svenska Dagbladet.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 16 juni 2025
Nyhet 11 juni 2025
Nyhet 11 juni 2025