De vill förändra samhället genom att forska och arbeta ideellt

Eleonora Svanberg, 27 år, har just börjat doktorera inom strängteori vid matematiska institutionen vid Oxfords universitet. Strängteori är en idé inom teoretisk fysisk för att beskriva alla naturens krafter och partiklar med en enda grundläggande modell.

Hennes dröm är att använda matematiken för att förklara ett av fysikens stora olösta problem, nämligen rymdens svarta hål.

– Vi hoppas kunna hitta genvägar genom att använda matematik som verktyg. Det är ett relativt nytt fält att använda talteori, som involverar mycket primtal, för att lösa det här problemet. Men jag gillar att jobba interdisciplinärt och tror att det gör oss mer kreativa, säger hon.

Jag gillar att jobba interdisciplinärt och tror att det gör oss mer kreativa.

Det var hennes nördiga pappa som väckte hennes fascination för rymden. När hon var sex år gav han henne en dator med appen Stellarium, som visar stjärnhimlen i 3D.

– Där och då började mitt intresse för rymden, som jag sedan tappade i gymnasiet eftersom det var så stressigt med alla prov. Mitt första fysikprov gick jättedåligt, men sedan förstod jag att jag måste läsa fysik om jag ska förstå universum, säger Eleonora Svanberg, som förra året fick Anders Walls stipendium till unga forskare.

Bota vår tids stora folksjukdom

Liksom Eleonora Svanberg drömde Robin Zhou, 26 år, som barn om att utforska rymden, men hans fokus flyttades så småningom till människokroppen. Han utbildade sig till läkare samtidigt som han forskar om Alzheimers sjukdom.

– Det är klart att man vill bidra till forskningen och demenssjukdomar är fortfarande ett olöst problem. Tiden när en ensam forskare stod för ett stort genombrott är förbi, men jag är gärna med i ett team som kan bidra till att bota eller lindra vår tids stora folksjukdom, säger han.

Det är klart att man vill bidra till forskningen och demenssjukdomar är fortfarande ett olöst problem.

Robin Zhou gör en forskar-AT. Det innebär att han kombinerar kliniskt arbete som underläkare på Karolinska universitetssjukhuset med att forska på betald arbetstid på institutionen för geriatrik, vårdvetenskap och samhälle.

– Den starkaste ”riskfaktorn” för att bli läkare är att man har föräldrar inom yrket, som jag har, men framför allt har de varit inspirerande förebilder. Att jag drogs till forskningen beror både på att jag är en nyfiken person, som gillar varierade arbetsuppgifter, och att jag hade en ganska idealistisk syn på läkaryrket och ville göra något som gör skillnad.

Behöver ett socialt liv för att må bra

Han forskar i en grupp som studerar nya biomarkörer för att kunna upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. Snart kan ett enkelt blodprov på vårdcentralen visa en ökad risk för att utveckla demens.

– I grunden är jag positiv till sådana prov, men det behövs bra information till patienten både före och efter provtagningen så att de verkligen förstår vad resultatet kan innebära. Trots allt är Alzheimer en obotlig sjukdom. Målet är att kunna sätta in behandling tidigt och förhindra att vävnaden i hjärnan dör, säger Robin Zhou.

Som forskare är du ganska mycket ensam i labbet eller framför datorn och det tillför väldigt mycket att träffa nya människor.

Trots dubbelarbetet med läkarstudier och forskning har hans tid vid Karolinska institutet också präglats av sociala aktiviteter. Han har engagerat sig i Medicinska föreningen för att alla studenter ska känna sig välkomna på KI.

– Både som student och forskare behöver du ett socialt liv för att må bra. Det lärde jag mig som utbytesstudent i Singapore, där det sociala blev min väg in i kulturen. Som forskare är du ganska mycket ensam i labbet eller framför datorn och det tillför väldigt mycket att träffa nya människor. Det har också varit grunden för mitt engagemang för andra studenter.

Vill få fler flickor att välja naturvetenskap

Känslan av att vara ”fel” som tjej gjorde att Eleonora Svanberg under andra året på gymnasiet startade föreningen Girls in STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) för att få fler flickor att välja naturvetenskapliga och tekniska ämnen. För det arbetet har hon belönats med Nordic Pioneer Prize 2024.

– Som tjej är det lätt att redan i skolan känna att du inte passar in i naturvetenskapliga ämnen. Idag blir jag påmind på varje konferens om hur underrepresenterade kvinnor är inom mitt ämne. Ytterst är det en fråga om demokrati att vi har en mångfald inom tekniska ämnen, säger hon.

Idag blir jag påmind på varje konferens om hur underrepresenterade kvinnor är inom mitt ämne.

Eleonora Svanberg har skrivit boken Study with me – så bygger du matematiskt självförtroende om sina egna erfarenheter – från att misslyckas på fysikprov till att bli doktorand i Oxford. Hon är också programledare för faktaserien Bra att veta från Utbildningsradion, där hon bland annat undervisar om svarta hål och om varför AI är överallt.

Halv miljon följare i sociala medier

Idag har hon en följarskara på över 500 000 personer på Instagram och Tiktok. Här varvar hon inblickar från sin egen vardag med intervjuer och inlägg med andra kvinnor och icke-binära som bryter den traditionella bilden av vilka som sysslar med teknik och naturvetenskap.

– Sociala medier är en enormt stor plattform om man vill nå ut med frågor om demokrati och forskning. Även om akademin inte alltid är så positiv till mitt engagemang får jag dagligen kommentarer om att jag har inspirerat unga till att plugga.

Då kanske jag kan vara den där kompisen, storasystern och förebilden som kan bidra till förändring.

Hon vill vara en person som visar många sidor av sig själv.

– Då kanske jag kan vara den där kompisen, storasystern och förebilden som kan bidra till förändring, säger Eleonora Svanberg, som också skriver debattartiklar, bland annat i Dagens Nyheter och Forskning & Framsteg.

Väcka barns intresse för forskning

En annan forskare som vill inspirera barn och unga är Julia Qiu, 24 år, som är ordförande för Unga forskare och har suttit i styrelsen för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer (LSU).

– Min hjärtefråga är att väcka och bibehålla barns intresse för forskning, till exempel minskar mångas intresse för matematik när de börjar på högstadiet.

Min hjärtefråga är att väcka och bibehålla barns intresse för forskning.

Ett sätt att bryta den onda cirkeln är att ge barnen ett sammanhang där det är naturligt att utforska sin nyfikenhet, förklarar hon.

– Det gör vi på Unga forskare med aktiviteter som sommarforskarskola, läger och tävlingar.

Intresserad av ojämlikhet i samhället

Hon blev själv nyfiken på att fortsätta forska efter att ha deltagit i en tävling arrangerad av Unga forskare. Hon gjorde sin masterexamen i nationalekonomi på Handelshögskolan och har nu avslutat sitt första år som doktorand vid Uppsala universitet med anställning på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

– Det är fantastiskt med alla data som finns på IFAU och vad man kan göra i form av analyser om arbetsmarknaden och skolan i Sverige. Jag är intresserad av ojämlikhet i samhället av olika slag och nationalekonomi handlar just om att analysera samhällsproblem ur ett större perspektiv. Jag vill syssla med sådant som påverkar samhället, både i min forskning och i mitt ideella engagemang.

Jag vill syssla med sådant som påverkar samhället, både i min forskning och i mitt ideella engagemang.

Hand i hand med forskningen går också lusten att skriva och påverka opinionen. Julia Qiu är krönikör i Curie och går också på Aftonbladets ledarskribentsutbildning.

Läs Julia Qius krönikor i Curie

– När jag läser och skriver får jag en chans att reflektera över saker jag tänker på. Både skrivandet och forskningen bottnar i att jag är nyfiken och tycker om att grotta ner mig i saker, säger Julia Qiu.

En röst för dem som inte kan stå upp för sig själva

Även Robin Zhou skriver regelbundet debattartiklar, bland annat i Läkartidningen och Dagens medicin. Det kan både handla om äldres villkor och hur man ska får fler läkare att forska och doktorera.

– Jag gillar att skriva och önskar att jag hade mer tid till det. Förhoppningsvis kan jag vara en röst för dem som inte kan stå upp för sig själva. Det är också en viktig uppgift att kommunicera sin forskning till allmänhet och till patientföreningar, säger han.

Förhoppningsvis kan jag vara en röst för dem som inte kan stå upp för sig själva.

Nu har Robin Zhou fått sin läkarexamen, men håller fortfarande på med sin forskar-AT och räknar med att vara färdig med sin avhandling våren 2027. Han vet han inte exakt vad han ska göra efteråt, men kanske blir det en postdoktorvistelse i Kanada eller USA.

– Det behövs fler läkare som forskar. Samspelet mellan kliniken och forskningen behövs för att få ut nya upptäckter till patienterna. Idag slutar många läkare med forskningen efter sin disputation, vilket gör att värdefull kunskap går förlorad.

Kul att upptäcka andra delar av världen

Under hösten praktiserar Julia Qiu på svenska ambassaden i USA innan hon återvänder till sina doktorandstudier. Tidigare har hon också praktiserat på Europeiska centralbanken och hunnit med en utbytestermin på Beijings prestigeuniversitet Tsinghua.

– Det är kul att upptäcka andra delar av världen och man lär sig mycket av att vistas i andra kulturer. Personligen vill jag fortsätta hålla många dörrar öppna och lära mig nya saker. Forskning är en unik chans att bli anställd för att lära sig saker, det vill jag ta tillvara, säger hon.

Oavsett vilken väg hon väljer har hon redan pekats ut som en framtida kvinnlig ledare av chefsorganisationen Ledarna.

– Det känns lite overkligt och det är dessutom andra året jag är med. Listan består av 75 personer och jag är bland de yngsta och på plats 22. Jag ser namn där som jag tycker är supercoola och det inspirerar mig förstås att fortsätta med det jag gör. Det är både kul och lite nervöst, säger Julia Qiu.