De gav livmoder från mor till dotter

Alla åtta kvinnor som genomgick en livmodertransplantation befinner sig väl. Flera av dem började menstruera redan sex veckor efter operationen.

– Vi har bara haft ett fall av infektion i livmodern samt några små avstötningsepisoder som vi har behandlat med kortison, berättar professor Mats Brännström som är forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Han leder forskningsprojektet för att transplantera en livmoder till kvinnor som saknar livmoder sedan födseln eller har genomgått en hysterektomi, då hela livmodern tas bort.

Fick idén av en patient

Mats Brännström fick idén av en ung, barnlös patient med livmoderhalscancer som hade genomgått en hysterektomi. Hon frågade om hennes mamma kunde donera sin livmoder.

– Det var något jag aldrig hade tänkt på, berättar Mats Brännström.

En litteratursökning visade att transplantationer hade utförts på kanin och hund framförallt för att utveckla en behandling för äggledarinfertilitet. Men forskningen om livmodertransplantation lades ned efter genombrotten med provrörsbefruktning i England 1978.

Mats Brännström hade erfarenhet av djurförsök sedan tidigare och började i samarbete med ett par forskarkolleger med livmodertransplantationer på mus och råtta 1999. De fortsatte systematiskt med gris, får och babian för att utveckla kirurgin och studera om en graviditet kunde utvecklas efter transplantationen.

År 2002 blev forskarna vid Sahlgrenska akademin först i världen med att visa att levande ungar hade fötts från transplanterad livmoder. Fem avhandlingar har lagts fram i ämnet. En av dem fick pris för bästa avhandling vid Sahlgrenska akademin år 2012.

Göteborgarna inte först

En läkare i Saudiarabien gjorde redan år 2000 en livmodertransplantation på människa – utan att börja med djurförsök. Livmodern opererades bort tre månader efter ingreppet, eftersom blodgenomströmningen hade upphört. Forskaren fick avbryta sitt projekt.

Världens andra försök gjordes i Turkiet 2011, där livmodern togs från en hjärndöd donator. I mitten av april 2013 meddelade läkarteamet att kvinnan var gravid i andra veckan.

Forskarna i Göteborg var alltså inte först i världen när de planerade sin behandlingsstudie. Men de var väl förberedda. Både donatorer och mottagare har valts med omsorg. Samtliga mottagare är i 30-årsåldern, fullt friska och väl motiverade. Kvinnornas mammor eller systrar är donatorer.

Transplantationerna genomfördes under hösten 2012 och vintern 2013 på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Sju gynekologer, tre transplantationskirurger, fyra narkosläkare samt åtta operationssköterskor och narkossköterskor arbetade parallellt i två operationslag. I teamet ingick bland andra professor Andreas Tzakis, som är en av världens ledande transplantationskirurger.

Tekniskt utmanande operation

Det tog tre till fyra timmar att avlägsna livmodern från babianer. Forskarna tänkte att det skulle vara enklare med människor, men det blev tvärtom.

– Det tog tio timmar att ta ut livmodern, berättar Mats Brännström.

Kirurgin är tekniskt utmanande. Livmodern måste anslutas till kroppens vener och artärer för att blodförsörjningen ska fungera. Blodkärlen i området är både tunna och många. Livmoderns läge djupt i bäckenet innebär ytterligare en komplikation.

Transplantationen till mottagaren var klar efter ungefär sex timmar. Varken donatorer eller mottagare behövde intensivvård, och efter tre, fyra dagar kunde de lämna sjukhuset. Inom två till fyra veckor efter ingreppet var alla tillbaka på jobbet.

Läkemedel mot avstötning

En immunosuppressiv behandling sätts in efter transplantationen för att förhindra att kroppen stöter bort det främmande organet. Läkemedlen är ungefär desamma som vid andra typer av organdonationer. Enligt internationella rekommendationer ska behandlingen trappas ned efter ungefär ett halvår, och en graviditet bör vänta till minst 12 månader efter ingreppet.

Assisterad befruktning och kejsarsnitt är förutsättningar för att en kvinna med transplanterad livmoder ska kunna bli gravid och föda barn.

Forskningsprojektet är helt och hållet privatfinansierat, bland annat med en donation från Jane och Dan Olssons fond för vetenskapliga ändamål.

Operationerna har ägt rum i samband med helger. Personal, lokaler och läkemedel betalas av forskningsprojektet.

All personal är handplockad. Samtliga – från undersköterskor till kirurger – har deltagit i etiska diskussioner för att kunna bilda sig en egen uppfattning.

Tremånadersrapport

Forskarna vid Sahlgrenska akademin håller på att sammanställa resultaten från en tremånadersuppföljning efter ingreppen.

– Även om operationerna har gått bra vet vi inte om transplantationen har lyckats förrän det föds ett välskapt barn. Det gör vi tidigast 2015, konstaterar Mats Brännström.

I bland annat USA, Australien, Japan, Kina, Belgien och Frankrike pågår förberedelser för att följa i de svenska forskarnas spår.

– Vi skyndar långsamt och försöker göra transplantationen på ett vetenskapligt godtagbart sätt. Jag tror att det har gett oss trovärdighet i forskarvärlden, säger Mats Brännström.

Seminarium på Bokmässan: Barn till varje pris? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Med önskan att föda egna barn (Curie)