Databas om attityder tillgänglig för alla

Innan European Social Survey, ESS, genomförde den första tvärnationella enkätundersökningen 2001 hade inblandade forskare ägnat stor energi åt metodutveckling. Det hade inte saknats föregångare, men ingen studie ansågs hålla måttet.

Tidigare frågebatterier var inte tillräckligt välformulerade för att svaren skulle tåla jämförelser mellan olika länder och tidsperioder. Alla kände behovet av något helt nytt.

– Frågeområdena fördelades mellan olika forskargrupper. De diskuterade i ett par års tid för att konstruera frågor, som ger svar med samma innebörd i Sverige och andra länder, berättar Mikael Hjerm som är professor i sociologi vid Umeå universitet och nationell koordinator för ESS.

Svårt att mäta attityder

Idealet för forskarna skulle vara att kunna identifiera nyckelindikatorer för människors attityder och beteenden liknande hårdare fakta som exempelvis bruttonationalprodukten, BNP. Men det är svårt att fånga mjuka data. Hur kan man värdera människors upplevelse av att själva kunna påverka politiken och i vilken mån de litar på samhällets institutioner?

Tilliten till andra människor har forskarna i ESS ringat in med hjälp av tre frågor. Svarspersonen får uppge på en skala mellan 0 och 10 hur mycket de litar på andra, i vilken grad de tror att andra utnyttjar dem om de får chansen och i vilken utsträckning de anser att andra är hjälpsamma eller främst ser till sig själva.

Standardiserad process

Sedan den första undersökningen 2001 har fler än 30 europeiska länder upprepat samma studie vartannat år.

Hela processen är standardiserad och följer samma mall i samtliga länder. Det gäller allt ifrån frågornas formuleringar till protokollföring och databearbetning.

– Det här är världens bästa komparativa undersökning, säger Mikael Hjerm.

I varje deltagande land kontaktas ett par tusen slumpvis utvalda personer över 16 år. De blir först informerade om undersökningen i ett brev och får lämna muntliga svar på enkäten i samband med att intervjuaren gör ett besök i hemmet eller på arbetsplatsen.

Två delar

Undersökningen består av två delar. En återkommande basmodul upprepar exakt samma frågor om intresset för till exempel religion och politik.

En annan modul ställer frågor som är specifika för varje undersökning och går på djupet i enskilda frågor. Hittills har de handlat om bland annat immigration, ekonomisk moral eller attityder till åldrande. Nästa undersökning, som genomförs 2016 – 2017, ska fokusera på miljöbeteenden.

Enkätundersökningarna genomförs alltid i slutet av ett år och början av nästa. Resultatet kommer senare under det nya året.

Eftersom insamlingsarbetet pågår under flera månader finns risken att svarspersonerna påverkas av aktuella händelser i omvärlden. Studien tar även hänsyn till detta och redovisar svaren i förhållande till en tidsaxel som redogör för omvälvande nyheter. Mikael Hjerm tror att terrorattentaten i Paris i januari 2015 kan ha en viss inverkan på den datainsamling som just har avslutats.

– Det kan märkas på fransmännens åsikter och beteenden, men kanske inte på människor i andra länder, säger han.

Ju fler desto bättre

En av grundtankarna med ESS är att databasen ska vara tillgänglig både för forskare, samhällsplanerare och allmänhet.

– Alla kan kontrollera om uppgifterna är korrekta. Och ju fler som kan analysera materialet, desto bättre blir det, säger Mikael Hjerm.

Han tror också att det bidrar till ökad kreativitet.

– Det är lätt hänt att en forskargrupp håller sina data för sig själv. Det kan bli bra forskning. Men om en ny grupp får tillgång till samma material kan den få nya idéer.

Viljan att delta sjunker snabbt

När de första studierna gjordes låg svarsfrekvensen i Sverige på 70 procent. Mikael Hjerm konstaterar att svenskarna var ”bäst i klassen”.

Viljan att delta har dock minskat snabbt och ligger i dag omkring 50 procent. Mönstret är detsamma i Frankrike, Tyskland och Schweiz.

I Finland och flera östeuropeiska länder har intresset däremot ökat och rör sig mellan 70 och 75 procent.

– Vi har en stor debatt inom akademien om den sjunkande svarsfrekvensen i Sverige. De flesta tror att det beror på att svenskar får för många förfrågningar om undersökningar.

Men de som tackar nej säger själva att det beror på tidsbrist, berättar Mikael Hjerm.

I undersökningen ingår ett par hundra frågor. Det tar omkring 70 minuter att besvara dem.

– Vi kommer att minska antalet frågor för att öka svarsfrekvensen. Vi räknar med en genomsnittlig tid på 50 minuter för nästa undersökning.

Studerar förändringar över tid

Ett par hundra forskare i Europa är engagerade i studien, som hittills har producerat sju undersökningar. Det har skapat stora mängder data, som kan studeras och jämföras över tid.

Mikael Hjerm tycker att långsiktigheten är en fördel.

– Det tar lång tid att mäta förändringar i attityder.

Själv har han haft stor nytta av databasen i sin forskning om främlingsfientlighet. För ett år sedan publicerade han en studie som visar att det senaste decenniets framgångar för radikala högerpartier i Europa inte har påverkat den allmänna synen på invandring. Resultatet byggde på en analys av ESS-data från 16 av de deltagande länderna.

En annan studie med hjälp av ESS-data visar att invandring inte heller äventyrar den nationella identiteten eller förtroendet för välfärdsstaten.

Finansieras av nationella forskningsråd

ESS finansierades till en början av European Science Foundation inom Europakommissionen, men ingår sedan 2013 i European Research Infrastructure consortium, Eric. Nationella forskningsråd bekostar materialinsamlingen i respektive land. I Sverige bidrar Vetenskapsrådet med omkring 3,5 miljoner kronor per år.

Datainsamlingen är kostnadskrävande. Till en början var det Statistiska centralbyrån, SCB, som skötte utskick, intervjuer och bearbetning av data för den svenska undersökningen. På senare år har uppgiften tagits över av Ipsos, som är ett av världens största företag inom marknads- opinions- och samhällsundersökningar.

År 2005 mottog ESS det vetenskapliga priset Descartes Prize. Det var första gången som priset delades ut till samhällsvetenskaplig forskning.

För fyra år sedan började ESS ge ut sammanställningar av tvärnationella fynd inom specifika ämnesområden. Tillit för rättvisa, välfärdsattityder i Europa, ekonomisk kris och social integration samt européernas uppfattning om demokrati är rubrikerna på de specialutgåvor som kommit ut hittills.

Läs också i Curie:

En revolution för HS-forskningen (Curie)