Där blir akademins dolda arbetsuppgifter synliga

Att forska, undervisa och arbeta med nyttiggörande är tydliga akademiska uppdrag, men de kan inte ensamma bära upp ett lärosäte. En bra akademisk miljö kräver också att andra uppgifter utförs, som inte alltid har lika högt anseende.

Enligt Julie Gold, biträdande professor i nano- och biofysik och under sex år ordförande i Chalmers anställningskommitté, innebär akademiskt medborgarskap att man skapar förutsättningar för att utveckla forskning, undervisning, nyttiggörande och akademisk gemenskap. Därför borde det också värderas högre än vad det oftast gör.

– Gott akademiskt medborgarskap krävs för att akademin ska fungera. Det handlar om att ta ansvar för att skapa en bra akademisk miljö tillsammans med sina medarbetare och studenter, och vara en bra kollega. Exempelvis genom att stötta doktorander som har det tufft, att leda en seminarieserie eller ge feedback till kolleger på deras undervisning, säger hon.

Akademins synliga och dolda uppgifter

Akademiskt medborgarskap omfattar både synliga och mer dolda engagemang. Formella ledarskapsroller eller uppdrag som granskare av vetenskapliga artiklar är exempel på tydliga, synliga arbeten. Men mycket av det akademiska arbete som utförs är mer dolt, och därmed svårare att mäta och intyga.

– Att exempelvis ge feedback på din kollegas ansökan eller stötta en student som vill ha råd är saker vi väljer att göra, även om de inte ingår i något formellt uppdrag. Men de är oerhört viktiga för att verksamheten ska fungera.

Att exempelvis ge feedback på din kollegas ansökan eller stötta en student som vill ha råd är saker vi väljer att göra ...

Flera studier visar att kvinnor och minoritetsgrupper är överrepresenterande bland dem som utför den här typen av dolda uppgifter. Särskilt sådana som är relaterade till kollegialitet och känslomässigt arbete, som att stötta kolleger. Samtidigt tar den här typen av arbete tid från andra, mer meriterande uppdrag.

– Om du lägger tid på ett arbete som är osynligt för din chef kan det bromsa utvecklingen mot befordringar och avancemang. Det är viktigt att chefer både lyfter och ”räknar” medarbetarnas goda insatser inom ramen för akademiskt medborgarskap, men också hjälper medarbetarna med balansen och styrningen av de här uppgifterna.

Ökat fokus på akademiskt medborgarskap

I början av 2019 tog Julie Gold initiativ till att införa konceptet akademiskt medborgarskap på Chalmers. Idén kom i samband med att lärosätet skulle uppdatera arbetsordningen för forskande och undervisande personal. Dessutom betonade Chalmers vision ”utmärkt intern miljö” som en av målbilderna.

– Om målet om en utmärkt intern miljö ska kunna bli verklighet krävs att det läggs fokus på området och att det förverkligas på individnivå. Därför tyckte jag att det var självklart att tydliga krav på akademiskt medborgarskap behövde införas i arbetsordningen.

... det var självklart att tydliga krav på akademiskt medborgarskap behövde införas i arbetsordningen.

En del av det som ingår i begreppet akademiskt medborgarskap utvärderades redan tidigare som ett kriterium för en akademisk tjänst på Chalmers. Exempelvis fanns formuleringar om vikten av ledarskap, etik och samarbete i den tidigare versionen av arbetsordningen. Men enligt Julie Gold saknades tydlighet på området, och både förväntningarna och den egentliga innebörden av formuleringarna var oklara.

– Det stod några ord i introduktionskapitlet, men ingenting i den delen som alla tittar i: beskrivningen av kvalifikationer och förväntningar under varje tjänst. Dessutom saknades mycket av allt som ingår i akademiskt medborgarskap utöver ledarskap, som att ta uppdrag, ta ansvar för arbetsmiljön och vara en bra kollega.

Krav på akademiskt medborgarskap

Målet med den uppdaterade arbetsordningen var att formulera uttalade krav på akademiskt medborgarskap för all forskande och undervisande personal. Genom detaljerade och exemplifierade beskrivningar gjorde lärosätet det tydligt, både för dem som söker och dem som granskar de sökande, vad som krävs på området.

I arbetet med arbetsordningen skulle många instansers synpunkter sammanfogas. Att hitta de slutliga formuleringarna var en tidskrävande process, som efter det inledande skedet lämnades över till den tidigare anställningskommittéordföranden Lennart Josefsson.

Lyssna också på Curie Talks: Vad hindrar dig att forska? Länk till annan webbplats.

Vid slutet av 2021, närmare tre år efter att idén föddes, infördes akademiskt medborgarskap som ett eget kvalifikationsområde med de tre huvudområdena kollegialitet, uppdrag inom akademin och ledarskap. Kraven kopplades till kvalifikationerna för varje tjänstekategori.

– Kravet att arbeta för en god intern arbetsmiljö ska alltid vara uppfyllt, och i arbetsordningen betonar Chalmers vikten av personligt ansvar för den akademiska miljön och akademiska samtal. Självklart är ett område som ledarskap lättare att mäta och verifiera än kollegialitet, men nu finns en tydlig förväntan på att alla ska arbeta med de här delarna som går utöver forskning, undervisning och nyttiggörande.

Sätter ord på dolt arbete på Chalmers

Julie Gold upplever att reaktionerna på förändringen mestadels har varit positiva.

Kravet att arbeta för en god intern arbetsmiljö ska alltid vara uppfyllt ...

– Jag tror att många uppfattar att kraven är rättvisa och speglar verkligheten. Den långa arbetsprocessen gjorde också att många kände till förslaget och hade möjlighet att uttrycka sina synpunkter före införandet.

Hon betonar att akademiskt medborgarskap i sig aldrig kan ersätta forskningskvalifikationer.

– Det har funnits en viss oro för att kravet på excellens i forskning och utbildning får stå tillbaka, och jag har hört kommentarer som: ”det är inte rimligt att utses till professor bara för att man är en bra administratör.” Men så är det inte, framhåller hon och fortsätter:

– Forskningskvalifikationer kan aldrig ersättas av att man är fantastisk på akademiskt medborgarskap, det står tydligt i arbetsordningen. Men med de nya formuleringarna lyfts akademiskt medborgarskap fram ännu tydligare som ett kriterium där den sökande behöver visa sina kvalifikationer.

Förändringen innebär att mycket av det arbete som tidigare var lågt värderat och osynliggjort, nu har lyfts fram.

– Vi sätter ord på det arbete som många har gjort i det dolda. Eftersom det ”finns formellt” ger det bättre möjlighet för chefer att ta upp området i medarbetarsamtal och leda medarbetare som brinner för de här frågorna, säger hon.

På väg mot kulturförändring i akademin

Hur förändringen har påverkat rekryteringar och befordringar är svårt att mäta. Julie Gold är dock övertygad om att medvetenheten om vikten av akademiskt medborgarskap har ökat, både hos befintliga medarbetare och hos dem som söker sig till Chalmers.

Vi sätter ord på det arbete som många har gjort i det dolda.

– Om anställningskommittén ser att en person saknar kvalifikationer inom akademiskt medborgarskap så lyfts detta tydligt fram av kommittén i dess bedömningar, i alla befordrings- och rekryteringsärenden.

Julie Gold anser att Chalmers tagit ett viktigt steg mot en kulturförändring i synen på vad som förväntas av medarbetarna, och hoppas att kravet i arbetsordningen behåller sin betydelse i kommande revisioner.

– Jag hoppas att Chalmers ledning fortsätter vara tydlig med kravet på gott akademiskt medborgarskap. Förhoppningsvis blir det en självklarhet, och mer av en icke-fråga, i framtiden, säger hon.

Fotnot: Sedan sommaren 2024 är Julie Gold inte längre ordförande i anställningskommittén. Rollerna som ordförande och vice ordförande innehas numera av Chalmers två, nyinrättade prorektorer.

Läs mer:

Sara Kalm, Om akademiskt hushållsarbete och dess fördelning, Sociologisk Forskning, Årgång 56, Nr 1, 2019 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Vem får skriva och vem tar disken i akademin? (Curie)

Vem står för hushållsarbetet i akademin? (Curie)

Lyssna på i Curiepodden:

Curie Talks: Vad hindrar dig att forska? (Curie)