Danmark ser över sin fuskhantering

Nyligen friades två forskare i den danska motsvarigheten till hovrätten. Forskarna hade tidigare fällts för oredlighet av Danmarks instans för hantering av oredlighet i forskningen, Udvalgene vedrørende Videnskabelig Uredelighed (UVVU).

De olika fallen av forskningsfusk under senare år, både skandalerna och de mindre fallen som inte uppmärksammats lika mycket, ledde till den utredning som nu pågår.

Utredningen har varit på gång länge. Först tog man dock tag i att formulera nya riktlinjer för god forskningssed. Dessa blev klara i november 2014 och har varit till stor hjälp i arbetet med utredningen om forskningsfusk, berättar Jens Oddershede, professor i kemi vid Syddansk Universitet och ordförande för utredningsgruppen.

Krävs en bättre definition

Sammanlagt föreslår utredningen tolv förändringar. Jens Oddershede sammanfattar de viktigaste.

– Först och främst behöver vi en bättre definition av vad oredlighet i forskningen är. Den nuvarande definitionen lyder ”fabricering, falsifiering och plagiering samt andra allvarliga brott mot god vetenskaplig praxis”. Men vad det är de andra fallen syftar på, det är oklart.

Därför är förslaget att dela upp fallen i två kategorier. Den ena kategorin utgörs av alla fall av medveten oredlighet (FFP). Den andra omfattar alla fall av dålig forskningssed eller det som kallas för questionable research practice (QRP) på engelska.

Hit räknas till exempel fall av slarv, dåligt omdöme vid tolkning av forskningsresultat och felaktigt urval av data. Den oberoende instansen UVVU ska hantera alla fall av FFP medan universiteten själva ska ta hand om slarv och andra ärenden som rör QRP.

Gör det enklare att få överblick

– Det krävs att de två systemen är i balans med varandra. Vi föreslår att universiteten årligen rapporterar alla fall som har förekommit till UVVU. Det gör det enklare att få en överblick och instansen kan också avgöra om det finns fall som den borde ha tagit hand om. Rapporterna är även en möjlighet att reflektera över vad som är det bästa tillvägagångssättet.

Jens Oddershede och hans kolleger vill helst se en tidsram inom vilken hanteringen av ärendet ska ske. Han hoppas att en bättre definition av oredlighet ska leda till att färre fall överklagas och frias efter att ha fällts av UVVU.

Jens Oddershede refererar till de två senaste uppmärksammade fallen som först drog ut på tiden och till slut friades i hovrätten.

– Det visade sig att domstolens definition av oredlighet är mycket snäv. Det ska till väldigt mycket för att ett fall ska bedömas som oredlighet, något som många blev förvånade över.

Hålla isär kommitté och ledning

Förslaget att universiteten själva ska hantera slarv ställer krav på ett fungerande internt system. Varje universitet eller forskningsinstitut ska ha en kommitté för hantering av misstänkt fusk och denna kommitté ska utses av fakulteten. Om kommittén kommer fram till att ett fall ska behandlas måste ledningen agera.

– Det blir viktigt att hålla isär den oberoende kommittén och ledningen för att förhindra att fall sopas under mattan, påpekar Jens Oddershede.

Det ska också finnas minst en kontaktperson vid varje lärosäte som man kan vända sig till vid misstanke om oredlighet. Dessutom ska universiteten och UVVU kunna lämna över fall till varandra om man anser att fallet hamnat på fel bord.

UVVU:s roll är att fria eller fälla forskare som anklagas för oredlighet, vad som händer därefter är upp till universiteten. UVVU kan dock kontakta de ansvariga utgivarna för vetenskapliga tidskrifter eller böcker som omfattas av fusket och be dem att dra tillbaka publikationerna.

De felaktiga forskningsresultaten ska inte kunna spridas eller vilseleda andra forskare som eventuellt byggt sin egen forskning på den felaktiga informationen.

Förebyggande arbete

Efter Penkowa-fallet skedde en uppgång av antalet anmälda fall, men den senaste tiden har det inte gjorts så många nya anmälningar. UVVU:s sekretariat, som hanteras av Styrelsen for Forskning och Innovation, välkomnar utredningen och de förändringar som föreslås.

Sekretariatet och styrelsen påpekar att de uppmärksammade, stora fallen är relativt få, men att det också är viktigt att förebygga förekomsten av mindre fall av oredlighet och av slarv. Det sistnämnda är egentligen ett större problem och mycket skadligt i längden.

Enligt styrelsen är utbildning och medvetenhet viktiga komponenter i det förebyggande arbetet. Riktlinjerna för god forskningssed är ett bra verktyg för att visa studenter och forskare vad man ska tänka på och hur god forskning bedrivs.

Styrelsen kommer även att utlysa medel för forskning om forskningsintegritet. Syftet är att öka förståelsen och få evidens för vilka insatser som i slutändan verkligen fungerar. Det kan handla om utbildning och att göra forskare medvetnaom dessa frågor, men också mentorer och goda förebilder kan vara av vikt.

Positiv respons

Utredningen lämnades till Danmarks regering i december 2015 och en första hearing ägde rum i mars i år. Jens Oddershede berättar att kommentarerna överlag var positiva, men att några mindre justeringar behöver göras.

Han påminner om att det inte går att bygga ett perfekt system, men att det är möjligt att introducera förbättringar.

– Vissa element är viktiga för ett fungerande system, jag tror på att hålla isär kommittén och ledningen samt att universiteten rapporterar till UVVU. Det är sedan denna instans beslut som ska gälla, poängterar Jens Oddershede.

Udvalgene vedrørende Videnskabelig Uredelighed Länk till annan webbplats.
The Danish Code of Conduct for Research Integrity (English) Länk till annan webbplats.
European Network of Research Integrity Officies (English) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Vi måste kunna skilja fusk från slarv