Alessondra Speidels artiklar om vaccinutveckling i The Conversation publicerades i tolv tidningar. Hon blev också intervjuad i National Geographic om embryonala stamceller.
NYHET
Chans för forskare att nå en större publik
The Conversation är en internationell populärvetenskaplig webbtidning som skrivs av forskare. Andra medier kan fritt återpublicera texterna som får stor spridning.
– Det är ett bra sätt för din forskning att bli en del av ett större samtal, säger forskaren Richelle Björvang, vars artikel återpublicerades i The Independent och tio andra tidningar.
The Conversation grundades i Australien 2011, bland annat för att sprida den forskning som finns inom universitet och institut till en bredare krets. Artiklarna skrivs av akademiska forskare.
– En forskare presenterar antingen en idé för oss eller blir tillfrågad om att skriva av en av våra redaktörer. Artikeln kan vara om deras forskning, eller så använder de sin kunskap för att ge en experts perspektiv på en aktuell händelse, skriver Chris Waiting, vd för den brittiska upplagan av The Conversation, i ett mejlsvar.
Upplägget bygger på att universitet blir medlemmar. Universiteten betalar en årlig medlemsavgift till tidningen, som i gengäld hjälper de forskare som vill medverka att skriva artiklar och redigera dem.
Idag har tidningen 400 medlemsuniversitet – även från Sverige. Lund gick med redan 2017 och var först. Därefter har Stockholms universitet och Karolinska institutet (KI) anslutit.
Undvika akademisk jargong
KI blev medlem 2021 och sedan dess har 25 olika forskare från lärosätet medverkat i tidningen. En av dem är Richelle Björvang som doktorerade inom kvinnohälsa i fjol. Hon skrev en artikel om en egen studie som kopplade exponering för hormonstörande kemikalier till lägre äggproduktion hos kvinnor.
Universitetets kommunikationsavdelning hjälpte till och kopplade ihop henne med en redaktör på The Conversation som berättade hur hon skulle gå tillväga.
– Man skulle tänka att man skriver för en global, icke-akademisk publik med en läsvana som en 16-åring, använda korta meningar och undvika akademisk jargong. Nya termer introduceras noggrant. Huvudidén skulle presenteras så tidigt som möjligt i texten så att läsarna snabbt får en uppfattning om vad texten handlar om, säger Richelle Björvang som nu är postdoktor vid Uppsala universitet.
Hon är positiv till det här tillvägagångssättet.
Man skulle tänka att man skriver för en global, icke-akademisk publik med en läsvana som en 16-åring...
– Det tvingar dig att tänka på hur du ska uttrycka ditt budskap i enkla termer som lockar en bred läsekrets. Det är ett bra sätt för din forskning att nå fler än dina kolleger och bli en del av ett större samtal.
Månaden efter publiceringen var hennes artikel en av tidskriftens mest lästa. Texten återpublicerades av elva tidningar, bland annat i brittiska Metro och The Independent.
Publicerats i tolv tidningar
KI-forskaren Alessondra Speidel var med på en workshop om att skriva och publicera populärvetenskapligt som The Conversation höll på KI i mars i fjol. Två redaktörer berättade på plats om hur man säljer in en idé och hur de väljer ut vilka som kan blir artiklar.
Alessondra Speidel. Foto: Johannes Frandsén
Alessondra Speidel mejlade två artikelidéer som de fastnade för. Hon fick tips om hur hon skulle lägga upp innehållet och instruktioner om textlängd, började skriva och skickade in två artiklar.
– Redaktören pekade på formuleringar som var för komplexa och hjälpte mig att skriva om några. Om de sedan redigerade något kollade de med mig att ändringarna var korrekta innan de publicerade.
Hon skrev artiklarna mitt under pandemin. I sociala medier cirkulerade en rad missuppfattningar om vacciner. Motståndare rekommenderade exempelvis sina följare att inte ta vissa vacciner, då humana embryonala stamceller användes under produktionen. Antivaccingrupper spred en historia om namnet på det ljusalstrande enzymet luciferas (Lucifer=djävulen) som används i vaccinutveckling.
Alessondra Speidel förklarade stamcellernas och enzymets roll och responsen blev enorm. Texterna har lästs nära 150 000 gånger och publicerats i tolv tidningar.
– Jag blev intervjuad av en reporter på den amerikanska tidskriften National Geographic som skrev en artikel om embryonala stamceller. Rekryterare på den kinesiska appen Tiktok hörde av sig, de sökte någon med forskarbakgrund som kunde hjälpa till att hitta falsk information på deras plattform.
Rekryterare på den kinesiska appen Tiktok hörde av sig, de sökte någon med forskarbakgrund som kunde hjälpa till att hitta falsk information på deras plattform.
”Ett sätt att motverka desinformation”
Den ökande mängden falsk information är ett av skälen till att Lunds universitet är medlemmar i The Conversation. Sedan 2017 har 129 forskare från lärosätet medverkat i tidningen.
– Vi ville kunna erbjuda universitetets forskare en plattform för forskningsbaserade artiklar och analyser som når en bred allmän publik. Det har alltid varit viktigt och en del av universitets uppdrag, men än viktigare i tider då medielandskapet förändrats och desinformation och falska nyheter lättare får spridning digitalt, säger Anna Johansson som är pressansvarig för universitetsledningen.
Eftersom många andra tidningar återpublicerar artiklar från The Conversation får forskarna från universitetet en större, internationell läsekrets.
– Genom att materialet är öppet och fritt att dela kan det få stor spridning då det ofta plockas upp av stora, internationella medier. Den individuella forskaren får direkt återkoppling på hur mycket en artikel har blivit läst och av vem. Denna statistik kan till exempel användas för att beskriva impact i ansökningar.
Prioriterar medlemsuniversitet
The Conversation har även publicerat artiklar av forskare från svenska lärosäten som inte är medlemmar, bland annat från Umeå, Uppsala och Göteborgs universitet.
– Alla kvalificerade akademiker kan skriva åt oss. Men vi prioriterar idéer från våra medlemsuniversitet, skriver Chris Waiting.
Forskare som medverkar får ingen ersättning. Artiklarna är gratis att läsa och andra publikationer kan återpublicera dem fritt – och de sprids stort.
– Våra berättelser dyker upp överallt från BBC till CNN, Le Monde och El Pais – de är också tillgängliga via nyhetsbyråerna Associated Press och Reuters. Hittills har vårt arbete återpublicerats på mer än 30 språk och i nära 100 länder.
The Conversation
The Conversation är en icke vinstdrivande organisation med syftet att demokratisera kunskap. Tidningen har åtta utgåvor runt om i världen, publicerar 18 000 artiklar om året med mer än 70 miljoner läsningar i månaden. På tidningen The Conversations webbplats kan forskare presentera sina idéer
Länk till annan webbplats..
Du kanske också vill läsa
Nyhet 3 april 2024
De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...
Nyhet 10 januari 2024
Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...
Krönika 18 december 2023
När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.