Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Chans att kommentera efter publicering

Trots att vetenskapliga artiklar ofta granskas av oberoende experter före publicering, slinker det igenom artiklar med brister. För att förbättra granskningen har artikeldatabasen PubMed och den forskarinitierade sajten PubPeer gjort det möjligt att kommentera felaktigheter i redan publicerade artiklar.

Nu är det möjligt att kommentera de 23 miljoner biomedicinska artiklar som finns tillgängliga via databasen PubMed. Med den nyöppnade kommentarsfunktionen PubMed Commons vill man skapa ett forum för forskare att dela åsikter och information.

– För att få ut så mycket som möjligt ur forskningen krävs att många människor tittar på den och sätter den i ett sammanhang – både för att påvisa svagheter och uppmärksamma viktig forskning, säger Hilda Bastian, redaktör vid US National Center for Biotechnology Information, NCBI, som driver PubMed.

Kollegial granskning före publicering är inte tillräckligt för att garantera kvaliteten hos det som publiceras, menar hon.

– Jag säger inte att det här kan kompensera för det, men jag tror att det behövs mer diskussion om kvalitet i varje steg av forskningsprocessen

Kommentarer publiceras direkt

För att få kommentera på PubMed Commons måste du själv ha en artikel i PubMed och skapa ett NCBI-konto. Kommentarer publiceras direkt, signerade med användarens för- och efternamn. Frågan om anonyma kommentarer diskuterades livligt innan projektet startade.

– Med anonyma kommentarer behöver du inte vara rädd för eventuella konsekvenser, vilket kan vara både bra och dålig. Samtidigt vill läsarna veta om det finns en intressekonflikt mellan författaren och den som kommenterar. Det finns inga tydliga bevis för att det ena eller andra är bättre och i slutändan beslutade NCBI att vi inte kan ha anonyma kommentarer, säger Hilda Bastian.

Än så länge är PubMed Commons ett pilotprojekt. Funktionen blev publik i december förra året och ska utvärderas efter tre, sex och nio månader. Vid utvärderingarna ska man bland annat titta på användningen och kommentarernas kvalitet.

I skrivande stund fanns 740 artiklar med kommentarer. Det kan tyckas lite, men Hilda Bastian är inte förvånad.

– Vi ber personer som redan är väldigt upptagna att göra något de kanske inte har gjort förut. Dessutom är systemet inte öppet för alla och ganska okänt. Jag oroade mig över att vi skulle översvämmas av kommentarer av typen ”din artikel är usel, lol”, eller anklagelser om fusk. Men det har inte varit så mycket sådant, säger hon.

Hittills har åsikterna om PubMed Commons varit blandade, berättar Hilda Bastian. Vissa tycker att det är en bra idé, men tror inte att det kommer att fungera. För naturligtvis finns redan andra sätt att kommentera vetenskapliga artiklar på webben, till exempel via enskilda tidningar eller Public Library of Science. Men genomslaget har inte varit så stort. Det som skulle tala för PubMed Commons är sajtens höga besökssiffror.

Anonyma forskare

Ett initiativ med liknande syfte som PubMed Commons men annan utformning är sajten PubPeer. Där kan vem som helst kommentera i princip alla elektroniskt publicerade vetenskapliga artiklar. Första och sista författaren i en publicerad studie kan registrera sig och kommentera direkt på sajten, medan kommentarer från icke-registrerade användare måste invänta moderering.

PubPeer startades och drivs av en grupp anonyma forskare.

– Vi vill inte riskera rättsliga angrepp från missnöjda forskare eller institutioner, berättar en representant via mail.

Liksom sajtens grundare är kommentarerna på PubPeer anonyma. Detta för att möjliggöra viktiga diskussioner som annars inte skulle komma fram, berättar talespersonen.

– Det borde gå att ha en ärlig och öppen diskussion om forskningsresultat utan rädsla för konsekvenser, men i verkligheten fungerar det inte så. Med anonyma kommentarer måste läsaren dessutom bilda sin egen uppfattning om kommentaren är relevant eller inte, utan att kommentatorns rykte påverkar. Det tror vi är övervägande bra.

Pågår en revolution

Ulf Kronman, samordnare av publiceringsfrågor och programmet openaccess.se på Kungliga biblioteket i Stockholm, konstaterar att det just nu pågår något av en revolution när den vetenskapliga publiceringen flyttar ut på nätet.

– Det förändrar den vetenskapliga kommunikationen i flera olika riktningar och de här initiativen är helt i rätt linje tycker jag: mer av communitys där man hjälper varandra och diskuterar forskningsfronten.

– Jag föredrar att diskussionerna förs öppet; anonymitet öppnar för otrevlig pajkastning. Men det kan finnas situationer där någon tycker sig behöva vara anonym. Kanske går det att lösa med att avsändaren är känd för den som står för tjänsten, men anonym utåt, fortsätter Ulf Kronman.

PubPeer startades 2012 och varje månad lämnas ungefär 300 kommentarer, enligt sajtens talesperson.

– Många kommentarer pekar på oegentligheter. Dessutom kan dåliga metoder och ogrundade antaganden snabbt uppmärksammas. Det hjälper till att sprida kunskap och sätter press på författare att använda de bästa metoderna.

I riktlinjerna för kommentering anges att kommentarerna måste fokusera på verifierbara fakta och vetenskaplig argumentation och förbjuder spekulation om författarens avsikter – det är alltså inte tillåtet att anklaga någon för fusk.

Viktig funktion

Kimmo Eriksson, professor i matematik vid Mälardalens högskola, anser att initiativ i stil med PubPeer kan fylla en viktig funktion.

– Min erfarenhet av att försöka publicera kritik av forskning är att det är alldeles för svårt. Redaktörer är mycket tacksamma för kritik på artikelmanus under granskningsprocessen före publicering. Men när en artikel är publicerad viftas samma kritik bort. Det är angeläget att det finns forum för kritik som inte är beroende av tidskriftsredaktörernas välsignelse, förklarar han.

Av en annan åsikt är Richardson Leão, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet, och författare till en artikel som har kommenterats i PubPeer

– Jag kände mig tvungen att svara eftersom kommentaren fanns där. Annars ser det ut som att man har något att dölja. Men jag tycker att det var slöseri med tid.

De anonyma kommentarerna verkar handla mer om person än sak, anser han.

– Signerade kommentarer kan vara bra, men bara på öppna artiklar som alla kan läsa, säger han.

Läs också i Curie:

Publicering som lockar till genvägar (Curie)

Du kanske också vill läsa

Krönika 16 september 2024

Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.

Krönika 28 augusti 2024

Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.

Debatt 17 juni 2024

Göran Arnqvist, Uppsala universitet

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...