Bushs förbud väckte intresset för politik

Jamie Vernon disputerade 2009 i Texas och lyckades faktiskt inte få stipendiet första gången han sökte det från The American Association for the Advancement of Sciences, AAAS. Han flyttade ändå med sin fru till Washington, där han började en postdoktortjänst på National Institutes of Health (NIH). Då hade Jamie Vernon redan kombinerat forskarkarriären med forskningskommunikation genom att blogga och twittra.

Intresset för forskningspolitiken väcktes tidigt, när han var student och George W Bush förbjöd forskning på stamceller.

– Då gick det verkligen upp för mig hur mycket politik kunde påverka och direkt hindra forskningen. I USA, där man annars gillar att vara progressiva när det gäller forskning, gick det inte längre att forska på stamceller medan andra länder, som Sverige, hade en fördel.

Från labb till energimyndighet

Andra gången Jamie Vernon sökte AAAS-stipendiet fick han det. Då blev det ändå ett svårt beslut att avbryta postdoktorstudierna.

– Jag hade stora möjligheter där jag var, hade börjat forska på utvecklingen av ett vaccin mot HIV och hade redan ett patent rörande mitt arbete som doktorand. Det var ett tufft beslut att lämna labbänken men möjligheten att jobba med politik kändes viktigare.

Som nybliven stipendiat valde han att ta sig an den största utmaningen och det mest angelägna ämnet: energi- och klimatfrågan. Därför började han jobba på Department of Energy (DOE), USA:s energimyndighet.

– Det var ändå inte helt utanför mitt område eftersom forskargruppen där jag var doktorand forskade på genmodifiering av alger för att framställa biobränsle, påpekar Jamie Vernon som i grunden är biolog.

Det blev många olika projekt på DOE, bland annat en undersökning om hur medvetna allmänheten är om sin användning av energi. Jamie Vernon kartlade i vilken mån gemene man har tillgång till data om energiförbrukning och hur man kan påverka och ändra människors beteende just genom att ge dem tillgång till information.

Andra projekt gick till exempel ut på att analysera data för att kunna informera både beslutsfattare och lagstiftande politiker.

Mer än fakta bakom politik

Jamie Vernon betonar att forskarens roll är att ta fram fakta och information och att det är viktigt att vara objektiv. Men det kan vara bra att känna till att enbart fakta inte alltid räcker till.

– Beslut bygger inte enbart på vetenskaplig evidens utan också på andra konkurrerande intressen, som till exempel ekonomin. Att basera sina argument på enbart vetenskaplig evidens är därför inte alltid den mest framgångsrika metoden, påpekar han.

Som exempel nämner han diskussionen om klimatfrågan. Att man i USA inte har hittat en fungerande lagstiftning för att sänka koldioxid-utsläppen beror till stor del på att många är rädda för negativa effekter på landets ekonomi. När övergången till alternativa energikällor ger en omedelbar ekonomisk vinst blir det också enklare att tillämpa nya policyer för klimatfrågor, menar Jamie Vernon.

– Forskare har en tendens att tro att politiker inte förstår, att de inte är smarta. Men det är inte sant, de politiker jag har träffat är smarta och motiverade människor, det gäller bara att fånga deras uppmärksamhet och få dem att lyssna. Och då kan andra faktorer, som just påverkan på ekonomi eller på samhället, vara lika viktiga som vetenskapliga fakta. Samtidigt ska forskare inte ge rekommendationer för nya policyer, så det är en balansgång.

För att nå fram med ett specifikt budskap gäller det att tänka noga på vilken målgrupp man har vänder sig till och vilka intressen de har, menar han. Då kan man även få med sig människor som egentligen redan har bestämt sig för att inte lyssna.

Vidare till forskningskommunikation

Jamie Vernon var stipendiat i totalt tre år, först två år genom AAAS och sedan ytterligare ett år genom en annan organisation. Efter tiden som stipendiat blev han rekryterad till den vetenskapliga organisationen Sigma XI. Där utvecklar han de digitala plattformarna för kommunikation och är chefredaktör för tidningen American Scientist.

– I och med de digitala kanalerna har kommunikationen förändrats mycket. Därför är det viktigt att tänka till och utveckla en strategi för hur man fångar in olika målgrupper i det enorma bruset av information. Det är en utmaning att kunna berätta en bra historia både på webben och i tryckta tidningar.

Jamie Vernon har fortsatt att jobba med forskningspolitiska frågor, till exempel genom att hålla föreläsningar om forskningskommunikation och politik samt att medverka vid seminarier.

Gör det bästa av tiden

Hans råd till framtida stipendiater är att helt enkelt göra det bästa av stipendietiden. Han valde själv att engagera sig i många olika projekt hos energimyndigheten, just för att lära sig och påverka så mycket som möjligt.

– Det är en värdefull upplevelse, man lär sig vad vetenskap och vetenskapliga fakta betyder i andra sammanhang. De som återvänder till labbänken har den kunskapen med sig, de som inte gör det kan istället använda sig av sin kunskap och analytiska förmåga för framtida politiska utmaningar.

Läs också i Curie:
För att få politiker att förstå forskning (Curie)
De förser politiker med fakta (Curie)