
Nihad Bunar forskar om hur svenska skolor tar emot och integrerar nyanlända elever. Foto: Anders Norderman
NYHET
Brist på kunskap om nyanlända
Nyanlända elevers första tid är avgörande för deras fortsatta framgång i den svenska skolan. Men introduktionsundervisningen skiljer sig mycket åt mellan olika skolor och man vet väldigt lite om vad som fungerar. Nu ska ett brett upplagt forskningsprojekt ge ökad kunskap.
Varje år kommer tusentals barn och ungdomar till skolan efter att ha invandrat till Sverige. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda dem någon form av introduktion, men den ser väldigt olika ut.
Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap, gjorde 2010 en sammanställning av befintlig forskning om nyanlända och lärande i den svenska skolan. Hans främsta slutsats var att det finns stora kunskapsbrister.
– Det är ett område där vi tycker och gör mycket. Men vi har inte forskat så mycket på det.
Nu driver han ett forskningsprojekt tillsammans med tre kolleger för att fylla igen en del av luckorna.
Tre skolor med olika förutsättningar
De tre skolor som studeras ligger i Mjölby, Västerås och Stockholm. De är utvalda för att fånga in skilda förutsättningar och sätt att organisera undervisningen.
Mjölby är en liten kommun där skolan har en majoritet svenskfödda elever och en ambition att så långt det är möjligt blanda nyanlända och etablerade elever i skolvardagen. I Västerås är introduktionsundervisningen placerad i separata lokaler och samlar elever från tre olika skolor.
Skolan i Stockholm ligger i en mångkulturell stadsdel där nästan alla elever har utländsk bakgrund. Det gör att gränserna mellan nyanlända och etablerade elever blir relativt flytande.
Nihad Bunar och hans kolleger kommer att tillbringa en månad per termin på varje skola, under tre terminer.
– På så sätt kan vi både jämföra skolorna med varandra och följa dem över tid.
Forskning får bredd
Forskningen får dessutom bredd genom att de undersöker introduktionen av nyanlända ur varsitt perspektiv. Nihad Bunar studerar övergripande, organisatoriska aspekter genom att bland annat intervjua rektorer och skolchefer.
Hans kollega Monica Axelsson fokuserar på pedagogiska aspekter och elevernas språkutveckling. Hur arbetar skolorna med studiehandledning på elevernas modersmål och hur fungerar kommunikationen mellan lärare och elever?
Fredrik Hertzberg tittar på studievägledarnas roll och arbetssätt och Jenny Nilsson kommer att följa ett antal elever för att fånga upp hur de upplever introduktionstiden.
Elevernas perspektiv viktigt
På alla dessa områden finns behov av mer kunskap. Men enligt Nihad Bunar är det mest akut att ta reda på vad de nyanlända själva tycker. – Det är för mig det allra viktigaste. Vi vet väldigt lite om vad eleverna tycker om utbildningsexperimenten som vi utsätter dem för.
Gruppen räknar med att kunna presentera färdiga resultat 2013. Nihad Bunar tror att de till stor del kan användas direkt i skolans verklighet.
Han räknar med att vissa slutsatser kommer att vara generella, medan många måste kopplas till den specifika kontext som studerats. Det går inte att utforma introduktionen på samma sätt i alla kommuner. Inte heller bör den se likadan ut för alla elever.
– En stor del av problemet är just att nyanlända blir en kategori som vi närmar oss på ett visst sätt. Därmed ses de inte som elever med individuella behov.
Läs också i Curie:
Du kanske också vill läsa
Nyhet 5 februari 2025
Färre doktorandtjänster, en grundutbildning som inte lockar till forskning eller en migrationslag som gör det svårare att rekrytera utländska doktorander. Varför minskar egentligen...
Nyhet 28 januari 2025
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...