Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Man i skägg och glasögon håller fram tre böcker.

Det har gått tio år sedan Jonas F Ludvigsson startade bokklubben på sin institution vid Karolinska institutet. Foto: Gunilla Sonnebring

NYHET

Bokklubben skapar gemenskap på institutionen

Den första boken de läste tillsammans var PC Jersilds Barnens ö. Sen dess har de avverkat många böcker i bokklubben som Jonas F Ludvigsson startade för tio år sedan på den egna institutionen.
– Det är ett utmärkt sätt att lära känna varandra och bygga gemenskap, säger han.

När Jonas F Ludvigsson började sin tjänst som professor tyckte han att det skulle vara roligt att göra någonting tillsammans på institutionen för att lära känna varandra. Han startade då en bokklubb, som nyss fyllde 10 år.

– Jag har alltid läst mycket, och när jag var student tog jag även några kurser i litteraturhistoria vid sidan av läkarutbildningen, säger Jonas F Ludvigsson som är professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet och barnläkare på Örebro universitetssjukhus.

PC Jersild gäst på första bokträffen

När Barnens ö av PC Jersild utsågs till årets bok 2014 av Stockholms stadsbibliotek tyckte Jonas F Ludvigsson att det var en bra idé att haka på den trenden. Han föreslog att boken skulle bli den första de läste i bokklubben, men det fanns ett problem – en stor del av medarbetarna på institutionen kom från andra länder.

– Jag hittade ett universitet i USA som specialiserat sig på nordisk litteratur och gett ut boken på engelska. Jag beställde 15-20 exemplar, men leveransen försenades på grund av en storm. Till slut fick vi dock böckerna och alla kunde läsa.

Till det första mötet bjöd han in PC Jersild som berättade lite om boken innan diskussionen tog vid.

– Så många deltagare har det aldrig varit igen. Man kan säga att vi började på topp.

Alla ska känna sig välkomna i bokklubben

Deltagarna i bokklubben läser en bok varje termin och det enda kravet är att boken ska finnas på både svenska och engelska, så att alla kan vara med. Jonas F Ludvigsson har föreslagit flera av titlarna.

Han försöker varva äldre böcker som Det öde landet av TS Elliott och 100 år av ensamhet av Gabriel Garcia Marquez, med nyare titlar som Min fantastiska väninna av Elena Ferrantes, som toppade bästsäljarlistorna när bokklubben läste den. De läser också böcker som föreslagits av andra deltagare i bokklubben.

– Det blir böcker från både dåtid och nutid. Vi är dessutom en mycket internationell institution, därför försöker vi hitta litteratur från olika delar av världen. Alla ska känna sig välkomna.

Den senaste boken de läste var Trekropparsproblemet av Liu Cixin. En filmatisering av boken släpptes under våren på Netflix, och visst fanns det en liten förhoppning om att på så sätt attrahera nya medlemmar, berättar Jonas F Ludvigsson. Men den egentliga anledningen var en annan.

– Jag hade länge velat ta med en bok av en kinesisk författare, eftersom vi har många kinesiska medarbetare på institutionen.

Diskussioner om böcker positiv för arbetsmiljön

I början av varje termin berättar Jonas F. Ludvigsson om bokklubben och de flesta brukar tycka att det är en kul idé. Men alla hinner inte vara med, för det mesta deltar mellan fem och tio personer på mötena.

– De som måste hoppa över någon bok på grund av tidsbrist tycker ofta att det är synd och kommer tillbaka nästa termin.

Han själv tycker att det är berikande att diskutera böcker med andra.

– Alla har läst samma bok, men på olika sätt. Andra kan ha sett någonting som jag har missat eller associerar kanske till en annan bok, det är alltid intressant.

Att alla deltagare inte läser böckerna på samma språk kan också bidra till olika läsupplevelser.

– Jag tror framförallt att det blir skillnad om man läser boken på sitt modersmål, och verkligen förstår, eller väljer att läsa på ett annat språk, till exempel en svensk som läser på engelska.

Bokklubben leder till större gemenskap

Jonas F Ludvigsson berättar också om en föreläsning av Töres Theorell, professor emeritus vid Stockholms universitet. Den handlade om att gemensamma aktiviteter kan kopplas till mindre depression och utmattningssyndrom på arbetsplatsen, samtidigt som kreativiteten höjs.

– Det är inte avsikten med bokklubben, för egen del tycker jag mest att bokläsning är mer stimulerande när jag kan diskutera med andra. Men jag tror att bokklubben leder till en större gemenskap.

Det gemensamma intresset för böcker och läsning ger också tillfälle att lära känna andra forskare och yrkesgrupper på institutionen som man annars kanske inte pratar så mycket med, påpekar Jonas F Ludvigsson. Han har själv lärt känna flera administratörer, doktorander och forskare från andra forskargrupper.

– När det kommer nya medlemmar till bokklubben är det inte sällan yngre personer, jag tror att bokklubben kan fylla ett socialt behov för dem.

Skönlitteratur kan inspirera och ge bredare perspektiv

Jonas F Ludvigsson menar att skönlitteratur kan bidra till att forskare får bredare perspektiv. Läsningen kan också ha en positiv inverkan på deras akademiska skrivande.

– Jag tror att läsning av engelskspråkig litteratur gör skillnad – man lär sig grammatik och får ett bättre ordförråd.

Det i sin tur kan påverka den egna publikationslistan, spekulerar han.

– Forskare som inspireras av språket i skönlitteratur kan ha lättare att publicera sig.

Han är inte ensam om att tro på läsningens betydelse för akademiker. Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan, förespråkar läsning av skönlitteratur inom utbildningen. Flera lärosäten, som till exempel Malmö universitet, erbjuder bokcirklar och författarsamtal för studenter, och vid Lunds universitet har några administratörer startat en bokcirkel som läser böcker för att fördjupa sig i hur ett universitet fungerar.

Läs också intervjun med Lars Strannegård: Handels rektor vill utveckla det mänskliga hos framtidens ledare

Hög av böcker han vill läsa i sommar

Snart är det semester och Jonas F Ludvigsson har redan en liten hög med böcker som han vill läsa under sommaren. Mest ser han fram emot Kniv: Tankar efter ett mordförsök av Salman Rushdie, men i bokhögen finns också spänningsromanen Gränsvärd av Martin Eklund som han har fått av sin son.

– Författaren Eklund är skateboard-åkare från Örebro, precis som min son. Det blir kul att läsa hans bok och på så vis få dela en läsupplevelse med min son.

Andra böcker han vill läsa är Triologin av Jon Fosse och Jävla karlar av Andrev Waldén.

– Sedan har jag ambitionen att varje sommar läsa en bok på franska för att hålla igång språket. Jag var mycket i Frankrike som ung. Att kunna läsa franska tidningar och litteratur ger nya perspektiv, inte minst uppmärksammas ofta litet andra frågor i franska medier än i anglosaxiska och svenska medier.

Skrev bok om sjukdomar i Harry Potter-böckerna

För tio år sedan ägnade Jonas F Ludvigsson några semesterveckor åt att skriva en bok om olika sjukdomar som skildras i Harry Potter-böckerna. Han skrev boken tillsammans med den amerikanska författaren Julie Labes.

– Jag är Harry Potter-fan och böckerna innehåller väldigt många sjukdomsbeskrivningar, alltifrån ”snigel-kräkning”, influensa och vattkoppor till förstoppning, hudsjukdomar, brännskador och död.

Boken har inte sålt så bra men det var kul att ge ut den, menar han. Men den är inte aktuell för bokklubben på den egna institutionen.

– Nej, verkligen inte. Men visst tycker jag att den är väl värd att läsa!

Några av böckerna som bokklubben läst

  • PC Jersild: Barnens ö
  • Elena Ferrante: Min fantastiska väninna*
  • Vigdis Hjorth: Arv och Miljö
  • Jamaica Kincaid: Se Nu Då
  • Gabriel Garcia Marquez: 100 år av ensamhet*
  • Chimamanda Ngozi Adichie: Americanah*
  • Olga Tokarczuk: Löparna
  • Neil Gaiman och Terry Pratchett: Goda omen
  • David France: How to survive a plague*
  • Ngugi Wa Thiongo: Om icke vetekornet
  • TS Eliot: Det Öde landet*
  • Anne Sverdrup-Thygeson: På Naturens axlar
  • Douglas Stuart: Shuggie Bain
  • William Faulkner: Stormen och Vreden

    *Jonas F. Ludvigssons favoriter

Du kanske också vill läsa

Krönika 22 april 2024

Forskarutbildningen är inte ett enmansprojekt. De flesta forskare hjälper gärna andra och detta är en god grund för långvariga relationer inom akademin, skriver Jonatan Nästesjö.

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Debatt 26 februari 2024

Johan Elf, Uppsala universitet

När det administrativa stödet centraliseras får forskare och universitetslärare mindre tid till forskning och utbildning. Universitetsverksamhet som inte utgår från kärnverksamhete...