Boken ger liv åt forskningen

Boken har en lång tradition som vetenskaplig publiceringsform, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. Forskare vid svenska lärosäten publicerar dock allt färre vetenskapliga böcker. Under perioden 2012-2023 minskade bokutgivningen med 25 procent medan antalet artiklar i vetenskapliga tidskrifter ökade med mer än 30 procent, enligt statistik från UKÄ.

En orsak till utvecklingen är att det tar tid att skriva en bok. Forskare väljer därför ibland att istället skriva flera kortare artiklar för att meritera sig i konkurrensen om forskningsmedel. Universitetsledningar utövar också press på forskarna att publicera sig i internationella engelskspråkiga tidskrifter med hög prestige.

Universitetsledningar utövar också press på forskarna att publicera sig i internationella engelskspråkiga tidskrifter med hög prestige, menar Marianne Thormählen som är professor emerita i engelsk litteratur vid Lunds universitet.

Hon hyser dock inga tvivel om att den akademiska boken behövs.

– En bok kan erbjuda både djup och bredd på ett sätt som vetenskapliga artiklar inte lyckas med. En vetenskaplig bok håller också över en längre tidsperiod än en artikel, säger hon och fortsätter:

– En artikel kan göra en poäng, medan boken både tillhandahåller material och en underbyggd analys, och den kan knyta ihop olika perspektiv. Det resulterar i en gestaltning av någonting som har forskats fram under lång tid, utan att innehållet känns ostrukturerat.

Boken har en större tyngd

Hon menar också att boken generellt sett har en större tyngd, i alla fall inom humaniora och samhällsvetenskap.

– Dessutom kan det vara svårt att publicera exempelvis tvärvetenskaplig forskning i vetenskapliga tidskrifter som oftast är nischade mot ett specifikt forskningsfält. En bok erbjuder bättre möjligheter att integrera olika områden och infallsvinklar, menar hon.

En artikel kan göra en poäng, medan boken både tillhandahåller material och en underbyggd analys, och den kan knyta ihop olika perspektiv.

Marianne Thormählen har själv gett ut fem monografier och fyra samlingsvolymer.

– Under hela mitt forskarliv har jag sysslat med T. S. Eliots poesi. Ett årtionde ägnade jag åt den engelske sextonhundratalsskalden John Wilmot, 2nd Earl of Rochester, och de senaste 30 åren har jag mest arbetat med systrarna Brontës romaner. Min drivkraft är att öppna möjligheter för andra läsare, både inom och utanför akademin, att få ut mer av litterära verk som jag själv har blivit trollbunden av.

Den senaste boken var en samlingsvolym om systrarnas Brontës romaner, som hon har redigerat på uppdrag av Cambridge University Press.

– Boken innehåller sådant som kan intressera alla Brontëläsare, från skolelever till seniorforskare, som vill veta mer om författarna och deras verk sedda i samspel med tidskontexten, förklarar hon.

Har betydelse för forskarkarriären

Hon nämner att hon själv har haft glädje av och användning för många vetenskapliga böcker under decennier av forskning.

– En bok som har gjort skillnad spelar en roll under en lång tid och kan få status som ett grundläggande vetenskapligt genombrott.

Den akademiska boken har också betydelse för forskarkarriären. Den första monografin man skriver inom humaniora och samhällsvetenskap är oftast avhandlingen, medan den andra ofta blir det avgörande steget på vägen till docenturen och i förlängningen professuren.

– I USA brukar man säga att it’s your second book that gets you tenure.

Universitetsförlag garanterar vetenskaplig kvalitet

Mellan 2015 och 2025 var Marianne Thormählen också förlagschef för Lund University Press (LUP), som är ett av de svenska förlag som är knutna till ett specifikt universitet. Hon menar att universitetsförlagen kan garantera vetenskaplig kvalitet och omsorg i produktionen som andra förlag inte alltid erbjuder.

– Det är en turbulent marknad där rovdjursförlag och hybridförlag vill tjäna pengar på bokutgivning samtidigt som de lägger ner mycket mindre arbete på kvaliteten, speciellt vad gäller den vetenskapliga och språkliga granskningen.

I Lunds fall bygger verksamheten på ett samarbete med Manchester University Press, som är det tredje största universitetsförlaget i Storbritannien (efter Oxford och Cambridge University Press).

... rovdjursförlag och hybridförlag vill tjäna pengar på bokutgivning samtidigt som de lägger ner mycket mindre arbete på kvaliteten ...

– Samarbetet är helt fundamentalt, det behövs både en professionell produktion och globala spridningskanaler för böckerna. Manchester University Press å andra sidan litar på att det som kommer från oss håller en hög vetenskaplig kvalitet, berättar Marianne Thormählen.

Hon berättar att förlaget ofta diskuterar den tilltänkta bokens potential med forskarna innan de lämnar in en regelrätt ansökan och försöker sedan vägleda dem under skrivprocessen.

Viktigt att ge ut svensk forskning på engelska

Traditionellt har bokutgivningen inom humaniora och samhällsvetenskap ofta skett på svenska. På senare år har dock andelen publiceringar på andra språk än svenska ökat, enligt statistik från UKÄ.

Hos Lund University Press publiceras samtliga böcker på engelska. Att ge ut svensk forskning på engelska är viktigt, menar Marianne Thormählen.

– Det finns ett internationellt sug efter kunskap och forskning från Sverige, och genom utgivning på engelska har forskare i hela världen tillgång till det som forskas fram i Sverige.

Förutom själva forskningsresultaten kan också metodiken och hur man hanterar materialet vara intressant för utländska forskare att ta del av, påpekar hon.

Måste ofta skriva om boken

Om det redan finns en bok eller ett manus på svenska måste forskarna ofta skriva om boken, även om översättningen görs av professionella översättare. Innehållet ska ha ett mer internationellt perspektiv för att också intressera forskare utanför Sverige och Norden.

Marianne Thormählen har lusläst alla översättningar och gjort ändringar där det behövs. Hon är mycket stolt över den höga vetenskapliga och språkliga kvaliteten och glad över att hennes efterträdare som förlagschef Calum Petrie slår vakt om den.

– Lund University Press har höga krav på översättarna, som förutom att behärska perfekt engelska ska kunna förstå den forskning som de översätter och förse den med en engelsk språkdräkt av samma klass som infödda forskares alster har.

Varje gång jag ser en nedladdning i länder som Ryssland, Kina och Iran känner jag att vi har gjort en bra sak för demokratin.

Böckerna publiceras öppet tillgängliga och kan laddas ner direkt. Marianne Thormählen menar att genomslagskraften på så vis blir mycket större. Flera av Lund University Press böcker har laddats ner tiotusentals gånger. Dessutom finns det en poäng i att allmänheten får tillgång till forskning som är finansierad genom offentliga medel.

Hon följer nedladdningarna och markerar på en karta i vilka länder böckerna hittar nya läsare.

– Varje gång jag ser en nedladdning i länder som Ryssland, Kina och Iran känner jag att vi har gjort en bra sak för demokratin.

Smalt ämne blev internationell succé