Horisont 2020 erbjuder stora möjligheter för svenska forskare och företag, framhåller utbildningsminister Jan Björklund. Foto: Annette Andersson / Vinnova
NYHET
Björklund: Delta i EU:s ramprogram!
Svenska forskare var framgångsrika i EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7.
– Sverige har fått ut mer än vi stoppat in och detta vill vi ska fortsätta, men det är ett kollektivt ansvar, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Totalt kasserade de nästan 4 000 svenska deltagarna i FP7 in 1 466 miljoner euro till företag, universitet och organisationer. Det betyder att 3,8 procent av forskningsmedlen gick till Sverige, vilket placerar oss på nionde plats. Om man ser till invånarantalet hamnar vi istället på delad fjärdeplats tillsammans med Storbritannien, efter Israel, Schweiz och Nederländerna.
EU-medlen utgör bara omkring 5 procent av budgeten på universiteten, men är ändå den största källan efter Vetenskapsrådet när det gäller externfinansiering (se bild).
I förhandlingen om Horisont 2020 hade Sverige som mål att öka satsningen på forskning och innovation – genom att flytta finansiering från andra områden inom EU, främst jordbruket, och utan att öka medlemsstaternas avgifter. Och lyckades.
– Vi har uppnått alla dessa mål! Budgeten tas för sju år framåt (2014-2020), vilket ger en stabilitet för forskningen. Forskning är avgörande. Hela världen förändras och Europa måste konkurrera med kvalitet, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Han understryker att Horisont 2020 måste vara attraktivt för de bästa forskarna och inte kosta för mycket i administration. European Research Council, ERC, kommer att spela en större roll framöver och driva kvalitet.
– Programmet är viktigt för forskning och innovation i Sverige och Europa, och erbjuder en stor möjlighet för svenska forskare och utvecklingsföretag. Så mitt budskap till forskare och företag är: Delta i Horisont 2020!
Läs också i Curie:
EU-medel till forskning
2013 betalade Sverige 37 miljarder kronor till EU:s budget och fick tillbaka drygt 11 miljarder. Sveriges andel av de 28 medlemsländerna utgör knappt 3 procent av EU:s årliga budget på totalt cirka 1 300 miljarder kronor. Det mesta går tillbaka till medlemsländer i form av stöd till jordbruk, forskning med mera.
Även om EU-medlemskapet innebär en nettokostnad på drygt 25 miljarder, får Sverige tillbaka mer än man lägger inom just forskningsområdet. Inom sjunde ramprogrammet, FP 7, gick 3,8 procent av forskningsmedlen till svenska deltagare, vilket placerar oss på nionde plats. Om man tar hänsyn till befolkningsstorleken, hamnar vi istället på delad fjärdeplats tillsammans med Storbritannien, efter Israel, Schweiz och Nederländerna.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 29 januari 2025
Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...
Krönika 29 januari 2025
Det är svårt att sticka ut om det finns en massa krav i utlysningstexten. Istället borde vi göra det enklare − både att söka och granska, skriver Karl Wennberg.
Nyhet 28 januari 2025
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...