Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Närbild på man i glasögon, i bakgrunden syns avbildningar av hjärnor.

Freddy Ståhlberg är chef för Lund University Bioimaging Center. Foto: Kennet Ruona

NYHET

Bildmedicin för hela landet

I Lund finns Sveriges största samling av toppmodern utrustning för att se in i människor, djur och vävnader. Nu blir samlingen ännu större med landets starkaste magnetkamera för humanstudier. Den nya magnetkameran blir en nationell resurs som kan användas av alla forskare i landet.

Bildmedicin, bioimaging, blir allt viktigare för den medicinska forskningen. Utan att operera kan man titta in i en kropp eller vävnad med hjälp av tekniker som magnetresonans (MR), positronsemissionstomografi (PET) och datortomografi (CT).

Det är till stor hjälp vid utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar. Försöksdjur kan användas flera gånger och det går att studera funktioner i en kropp, inte bara strukturer. Det är viktigt eftersom funktionerna ändras snabbare vid sjukdom och behandling.

Unik i landet

Idag spelar bildmedicinen störst roll för forskning inom neurologi och cancer, men den används även för att studera exempelvis muskel- och skelettsjukdomar, diabetes och hjärtsjukdomar. I Lund öppnades nyligen Lund University Bioimaging Center.

– Ser man till var och en av de apparater vi har nu, kan man hitta dem även på andra ställen i Sverige. Men summan av maskinerna är unik i landet, säger Freddy Ståhlberg, professor i medicinsk MR-fysik och centrets chef.

Hittills har centret finansierats av Lunds universitet, Wallenbergstiftelsen, Region Skåne och ett antal andra anslagsgivare. Här finns splitternya magnetkameror för vävnadsprover, djur och människor, och två scanningsutrustningar av typerna PET/CT och SPECT/CT för djurförsök.

Till självkostnadspris

Samtidigt upphandlas ännu en magnetkamera som blir den enda i sitt slag i Sverige. Den är för humanstudier med en fältstyrka på 7 Tesla. Kameran finansieras av Vetenskapsrådet och kommer att vara en nationell resurs som används på lika villkor av landets forskargrupper.

Även resten av apparaturen är tillgänglig för forskare från hela Sverige. Eftersom Lunds universitet delfinansierat den är dock taxorna en aning högre för grupper från andra lärosäten.

– Men allt sker i praktiken till självkostnadspris. Vi försöker ligga så lågt vi bara kan, säger Freddy Ståhlberg.

Vissa av maskinerna är redan fullt uppbokade för en tid. Den främsta flaskhalsen är tillgången på kompetent personal. Apparaturen är avancerad och besökande forskargrupper måste få hjälp av centrets anställda när de utformar och genomför sina försök.

Säkerhet sätter gränser

Freddy Ståhlberg räknar med ett mycket stort intresse även för högfältskameran. Sju Tesla är den högsta fältstyrka som används på människor idag. Kraftigare fält betyder bättre och skarpare bilder, men teknik och säkerhet sätter gränser.

– Det är svårt att tillverka så här starka magneter med tillräcklig diameter för att en människa ska få plats i dem. Dessutom rekommenderas 8 Tesla som en övre gräns vid humanstudier, säger Freddy Ståhlberg.

Redan planerar han för centrets nästa steg. En trend inom bildmedicin är att kombinera flera tekniker inom samma instrument. Med pengar från Vetenskapsrådet bygger Uppsala universitet redan en anläggning för kombinerade MR/PET-studier, så Lund väljer en annan väg.

– Vi kommer att försöka bygga in SPECT-tekniken i vår MR-kamera. Det är vårt nästa mål, säger Freddy Ståhlberg.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 21 januari 2025

Siv Engelmark

Experiment i rymden kan ge svar på frågor som inte går att undersöka på jorden. Nu ökar intresset för forskning i tyngdlöshet. Fyra svenska experiment fanns ombord på en forsknings...

Nyhet 19 november 2024

Anders Nilsson

Tetra Pak och AstraZeneca är två stora företag som redan planerar för att använda neutronkällan ESS när den står färdig i Lund. Men generellt behöver svensk industris kunskaper om ...

Krönika 11 november 2024

Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning.