Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Betala dyrt för att visa upp din forskning

Somliga tidskrifter marknadsför sig mot forskare med löften om att nå europeiska beslutsfattare och forskningsfinansiärer. Men smakar erbjudandet så kostar det. Curie tar sig en närmre titt.

För forskare blir det allt viktigare att synas i andra sammanhang än endast vetenskapliga tidskrifter. Det gäller att visa upp sig för allmänheten och för potentiella finansiärer och politiker.

Finns genvägar in i maktens korridorer? Företaget Reasearch Media Ltd ger ut tidningen International innovation, som beskrivs som open access och en portal för spridning av forskningsresultat. Enligt företaget läses tidningen av såväl forskningsfinansiärer som tunga beslutsfattare inom EU. Forskare, byråkrater och politiker inbjuds att publicera sig i intervjuform eller i forskningsreportage.

Det kostar dock att medverka. Generellt mellan 20 000 och 30 000 kronor, men även uppåt 70 000 kronor. Underlaget till artikeln skrivs till stor del av den intervjuade själv, eftersom frågorna vanligen ställs per e-post. Artiklarna utsätts inte för kritisk granskning av externa experter och är inte open access i gängse vetenskaplig mening.

Enligt Jenny Björkman, informationsansvarig på Riksbankens Jubileumsfond, har forskare som är finansierade av fonden blivit kontaktade per telefon och e-post av International Innovation.

– Först i slutet av i samtalet framkommer att det kostar att bli intervjuad och att det rör sig om en mycket kort text, närmast en annons, säger Jenny Björkman.

Används i marknadsföringen

Flera beslutsfattare och chefer i höga svenska positioner har blivit intervjuade i International Innovation kostnadsfritt. Både institutionerna där de arbetar och personerna själva används sedan i marknadsföringen. En av dessa personer säger till Curie att vederbörande upplever detta som ”väldigt frustrerande” eftersom det är ”reklam” som hen inte alls står bakom.

– Det är svårt att säga nej, för tidningens företrädare framställer det som en ynnest att få bli intervjuad. Problemet är att företrädarna för de svenska forskningsfinansiärerna används som intäkt för att tidningen skulle vara seriös, säger Jenny Björkman.

Även Tina Zethraeus, kommunikationschef vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är kritisk. Hon avråder alltid forskare från att nappa på förfrågningarna.

– Det är kvalificerade pengar i sjön. Den som tror att det är därifrån som toppolitiker inom EU får sin information underskattar nog våra folkvalda, säger Tina Zethraeus.

Minister skulle intervjuas

En längre artikel om Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences, SSEESS finns publicerad i septembernumret av International Innovation. SSEESS är ett partnerskap mellan Kungliga Vetenskapsakademien, Fas, Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova och Sida. Dan Wilhelmsson, vetenskaplig koordinator på SSEESS, minns att artikeln enligt beskrivningen skulle ”nå den politiska sfären inom EU” och att miljöminister Lena Ek också skulle intervjuas.

– I jämförelse med andra områden höjer man nog inte lika mycket på ögonbrynen inom forskningen om tidskrifter tar betalt för att publicera. Dels med tanke på open access-systemet och dels för att det är vanligt att man får betala om man vill inkludera mer än en viss mängd diagram, färgfigurer och så vidare. Inom andra typer av tidskrifter får man ju istället betalt för att bidra med innehåll, säger Dan Wilhelmsson.

Simon Jones, företrädare för Research Media Ltd, beskriver tidningen Internatinal Innovation som en hybrid mellan journalistik, redigering, reklam, public relations och kommunikationsrådgivning. Kostnaden för att publicera sig ligger kring £2350.

Syftet med tidningen är att ge forskare möjlighet att nå bredare publik än vad som vanligtvis är fallet vid vetenskaplig publicering. International Innovation är inte tänkt att ersätta vetenskapliga tidskrifter eller traditionell press. Man tar starkt avstånd från varje form av oetisk marknadsföring gentemot forskare.

Hur stor trafik sajten drar, eller antal tidskrifter som distribueras per upplaga vill Simon Jones inte svara på eftersom det är affärsmässigt känslig information. International Innovation når enligt egna uppgifter mer än 30 000 läsare.

Måste stå fri

Juridiskt sett är gränsen mellan marknadsföring, reklam och journalistik inte alltid självklar. En tidning kan innehålla material av alla typer, redaktionellt material såväl som textreklam. Därtill finns relevanta pressetiska överväganden.

– En journalistisk tidskrift måste stå fri och självständig i sin rapportering. Utomstående ska inte heller på otillbörligt vis kunna påverka det som publiceras, säger Kerstin Neld, vd för branschorganisationen Sveriges Tidskrifter.

Hon tror inte att en tidning som International Innovation skulle beviljas medlemskap i Sveriges Tidskrifter, eftersom själva affärsmodellen gör det svårt att hävda självständighet och utformningen angränsar mot textreklam.

Men att somliga forskare vill betala för ett reportage i en tidskrift som International innovation, varför är det egentligen ett problem?

– Jag tror att forskarna kan ha blivit vilseledda. Men problemet för oss på Riksbankens Jubileumsfond är om de pengar som vi anslagit till forskning går till vad som bör ses som en annons, för det är inget som vi finansierar. I vissa fall verkar forskarna dessutom vilja klassa det som en open access-publicering, vilket ju också Innovation International hävdar att det är, men det är inte så våra medel till open access ska användas, menar Jenny Björkman.

Research Media Ltd.

Omsättning: £371 000

Vinst efter skatt: £225 000,

Distributionskostnader: £2000.

Två delägare

Ingen information om antalet anställda

Data 2010, källa: Bureau van Dijk

Open Access

Allt fler forskningsfinansiärer ställer också krav på att resultat ska publiceras i tidskrifter som i sin helhet är öppet tillgängliga, så kallat open access. Ofta krävs att artikelförfattarna betalar en avgift om artikeln accepteras, vilket tas ut istället för bland annat prenumerationsavgift.

Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet är bara två av många finansiärer som ger bidrag för sådan publicering, eftersom institutionerna vill främja trenden mot ökad tillgänglighet av forskningsresultat.

Ofta finns tidskrifterna endast i digital upplaga.

Du kanske också vill läsa

Krönika 26 november 2024

Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...

Nyhet 5 november 2024

Redaktionen

Hot och angrepp. Dubbla yrkesroller. Ett växande berg av administration och akademiskt hushållsarbete som inte ger meriter. Vilka möjligheter har egentligen dagens forskare att ägn...

Debatt 4 november 2024

Janne Flyghed, Stockholms universitet

Dramatiskt skärpta straff och anonyma vittnen. Så vill regeringen minska brottsligheten och motverka de kriminella gängen, trots att det saknas belägg för att åtgärderna har någon ...