Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Vy från serverhall

Den snabba ökningen av användare inom exempelvis Life Science gör att datamängderna ökar. För att möta en växande efterfrågan på hanteringen av storskalig datalagring och beräkningar inom svensk forskning behövs en ny organisation.

NYHET

Beslut om datorinfrastruktur ska möta framtidens krav

Vetenskapsrådet har beslutat att etablera en ny organisation för att möta det växande behovet av storskalig beräkning och datahantering inom forskningen. I dagsläget sköts dessa tjänster av den nationella datorinfrastrukturen SNIC som nu ska ersättas eftersom organisationen inte längre anses leva upp till kraven.

I mitten av juni 2021 meddelade Vetenskapsrådet att man inte kommer fortsätta att finansiera SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing) efter år 2022. Istället ska en ny, mer centraliserad organisation etableras.

Bakgrunden till beslutet är att SNIC:s organisationsform bedöms fungera dåligt. Detta framgick av en utvärdering som gjordes år 2020

”Vi behöver bygga upp kapaciteten”

Bakom datorinfrastrukturen SNIC står idag ett konsortium av tio lärosäten med Uppsala universitet som värduniversitet. Verksamheten finansieras gemensamt av lärosätena och Vetenskapsrådet. Ledningen för SNIC finns vid Uppsala universitet, men datorer och personal är spridda vid olika lärosäten.

Porträtt av Irene Wennemo

Irene Wennemo. Foto: Linnéa Carlsson

Att kunna erbjuda forskare datahanteringstjänster lokalt har tidigare varit viktigt för tillgängligheten. Teknikutvecklingen har dock gjort att placeringen av utrustningen inte längre bedöms som lika viktig. Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer, RFI, menar istället att en mer centrerad organisation bättre kan möta den växande efterfrågan på tjänsterna.

− Vi ser till exempel en snabb ökning av användare inom Life Science och jag tror bara att vi är i början av den utvecklingen. Datamängderna kommer öka snabbt och vi behöver bygga upp kapaciteten, säger Irene Wennemo, ordförande för RFI.

Genom att samla teknik och personal på en plats bedömer man att resurserna kommer att kunna användas mer effektivt.

Processen väcker frågor

Det råder bred enighet om att det behövs en ny organisation för att hantera storskalig datalagring och beräkningar inom svensk forskning. Processen kring den pågående förändringen har dock väckt frågor, inte minst inom SNIC.

Porträtt av Hans Karlsson

Hans Karlsson. Foto: Mikael Wallerstedt

− Beskedet om omorganisation kom helt utan förvarning och har skapat stor oro bland våra anställda och inom svensk forskning. Vi ser fortfarande inte vart vi är på väg, säger Hans Karlsson, som är föreståndare för SNIC.

Irene Wennemo betonar att processen mot en ny organisation inte innebär en nedskärning.

− Tvärtom ser vi ett växande behov och vi har utifrån våra utvärderingar gjort bedömningen att den nuvarande modellen lägger hinder i vägen för en expandering. En mer centrerad organisation möjliggör större satsningar än idag.

Hans Karlsson delar RFI:s analys att det behövs en ny organisation.

− Däremot är jag kritisk till hur RFI har skött processen.

Porträtt av Ingela Nyström

Ingela Nyström. Foto: Mikael Wallerstedt

Han och SNIC:s styrelseordförande Ingela Nyström önskar att förändringen hade genomförts med större transparens och dialog från Vetenskapsrådets sida.

− Jag är väldigt förvånad över att RFI gjorde så här. Jag blev tvungen att gå ut med ett tråkigt besked till medarbetarna sent en fredag eftermiddag och det hade man kunnat undvika, säger Ingela Nyström.

Hon och Hans Karlsson tycker inte heller att RFI har gjort en tydlig konsekvensanalys innan man tog beslutet att etablera en ny organisation.

Måste ta större ansvar

Användarundersökningar visar att användarnöjdheten inom SNIC är stor. Men att de forskare som använder SNIC är nöjda räcker inte, menar Irene Wennemo.

− Vi måste ta ett större ansvar och möta den ökade efterfrågan.

Från RFI upplever man inte beskedet om stoppad finansiering som plötsligt. Irene Wennemos bild är att det har funnits en dialog mellan RFI och SNIC.

− Det har gjorts utvärderingar som har visat på brister i organisationen, och det handlar om brister som inte ligger hos SNIC utan i själva organisationsformen. Vi upplever att vi har haft en dialog om detta under lång tid. Jag säger inte att någon har rätt eller fel här, bara att vi har uppfattat processen olika, säger hon.

Underlättar internationella samarbeten

Irene Wennemo konstaterar också att en centrerad organisation kommer att fungera bättre i internationella sammanhang.

− Det ger ett tydligare ansikte utåt mot internationella aktörer. Vi ser att den nuvarande modellen för med sig ett otydligt ansvarstagande.

Hans Karlsson tycker att den främsta svårigheten vid internationella samarbeten med den nuvarande organisationen är att SNIC har svagt mandat från Vetenskapsrådet.

− Vi har inte kunnat agera på egen hand utan det är Vetenskapsrådet som äger frågan. Där ser vi en skillnad jämfört med motsvarande organisationer i andra nordiska länder. De har ett tydligare mandat och det är viktigt för en framtida organisation, säger han.

Många frågor under Vetenskapsrådets hearing

I mitten av oktober arrangerade RFI en hearing för att informera om och ta emot synpunkter gällande SNIC och etableringen av en ny organisation. Omkring 170 personer deltog och det ställdes många frågor i chatten.

Vissa deltagare uttryckte en oro för att övergången till en centrerad organisation ska leda till att det lokala stödet vid lärosätena blir sämre.

− Det tror jag är en viktig fråga. Vi behöver titta närmare på vad som behövs lokalt och vad som kan finnas centralt, säger Irene Wennemo.

En annan oro som lyftes under hearingen är att förändringen ska innebära att större forskningsprojekt premieras framför små eller medelstora projekt.

− Det ser jag inte någon risk för egentligen, men det är bra att vi får de här synpunkterna, och vi har med oss det perspektivet, säger Irene Wennemo och tillägger att det också funnits möjlighet att mejla synpunkter till RFI.

Risk att kompetens går förlorad

Irene Wennemo tror att det viktigaste nu, i processen framåt, är att inte förlora den kompetens som finns vid SNIC. På SNIC befarar man dock att det är just det som håller på att hända på grund av den osäkerhet som råder.

− Våra medarbetare är attraktiva på arbetsmarknaden och jag ser en stor risk att de nu börjar se sig om efter andra jobb. Jag är rädd att vi kan få se en ”brain drain” som kommer att påverka svensk forskning negativt, säger Hans Karlsson som i förra veckan meddelade att han lämnar sitt uppdrag i förtid eftersom han inte längre har förtroende eller känner tillit för Vetenskapsrådet som huvudfinansiär av verksamheten.

Styrelseordförande Ingela Nyström beklagar även att det framåtblickande styrelsearbetet nu delvis är satt på paus.

− SNIC:s styrelse tar självklart ansvar för den tid som är kvar, men det är svårt när vi inte vet vad det är vi ska lämna över till.

Hon ser också en risk att processen mot en ny organisation ska leda till splittring mellan olika lärosäten, när man nu ska konkurrera om möjligheten att driva den nya organisationen. På RFI håller man på att förbereda en utlysning för att få in olika alternativ.

− Det är en dålig start på ett samarbete att man ska börja med att konkurrera, säger Ingela Nyström.

Hon pekar på erfarenheterna från år 2012 då flera universitet tävlade om att ta över den samordnande rollen för SNIC.

− Att få det nationella samarbetet att fungera blev en utmaning.

Vid RFI har man varit öppen för att hitta andra sätt att besluta om var den nya organisationen ska ligga, men eftersom det inte har kommit något samlat förslag från lärosätena går man nu vidare med utlysningen. En internationell panel kommer att ta ställning till de olika alternativen.

Planer på ny myndighet

Samtidigt som etableringen av en ny organisation sätts i rullning pågår en parallell politisk process som kommer att få betydelse för strukturen kring universitetens datahantering. I augusti presenterade regeringen en utredning om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur.

Där föreslås bland annat att en ny myndighet ska inrättas med ansvar över digital infrastruktur. En sådan lösning är man positiv till både på RFI och SNIC. Hans Karlsson och Ingela Nyström tycker att man borde invänta den politiska processen istället för att etablera en ny organisation som kanske snart måste rivas upp igen.

− Som jag ser det vore det bättre att få SNIC att fungera så bra som möjligt tills vi har en myndighet, säger Ingela Nyström.

På RFI ser man dock inte att man kan invänta den politiska processen, som kan ta flera år. Man framhåller även att etableringen av en ny, centrerad organisation kommer underlätta en eventuell övergång till en framtida myndighet.

− Det är uppenbart att organisationen som den ser ut nu är förknippad med stora problem, och de blir allt mer påtagliga, säger Irene Wennemo.

Utvärdering om SNIC:s organisationsform från 2020 (vetenskapsrådets webbplats) Länk till annan webbplats.

Regeringens utredning om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur från 2021 Länk till annan webbplats..

Detta har hänt

Den nationella datorinfrastrukturen SNIC bildades 2003. Hårdvaran bekostades av Vetenskapsrådet medan driften sköttes av de sex universitet som huserade datorerna: Chalmers, Lunds universitet, Linköpings universitet, KTH, Uppsala universitet och Umeå universitet.

Den nationella ledningen fanns initialt vid Vetenskapsrådet men år 2012 flyttades den till Uppsala universitet. Flytten föregicks av en utlysning där fyra olika universitet inkom med förslag.

År 2018 övergick SNIC till att bli ett mer tydligt nationellt samarbete mellan tio lärosäten. Därmed tillkom fyra universitet i konsortiet: Göteborgs universitet, Karolinska institutet, SLU och Stockholms universitet.

I mitten av juni 2021 meddelade Vetenskapsrådet att man inte kommer fortsätta att finansiera SNIC efter 2022. Istället påbörjas en process mot att etablera en ny, mer centraliserad organisation.

I augusti presenterade regeringen utredningen ”Organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur”. Där föreslås att en ny myndighet ska inrättas med ansvar för digital infrastruktur.

Relaterat innehåll

Nyhet 23 januari 2024

Siv Engelmark

I år skickas den första satelliten upp från den nya rymdhamnen på Esrange utanför Kiruna – den enda i Europa som kan sända upp satelliter i omloppsbana. Satsningen är ett av många ...

Debatt 15 maj 2023

Kajsa Weber

När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som m...

Debatt 12 april 2023

Björn Orring

Att digitalisera vårt kulturarv har stort värde för både forskning och demokrati. Men medan andra länder gör kraftfulla satsningar står Sverige och stampar. Nu är det dags för rege...