Behöver den akademiska friheten i Sverige öka?

Centerpartiet (C)

Ja, den akademiska friheten måste stärkas. Det främsta hotet är den politiska styrningen, särskilt via finansieringssystemet där politiskt beslutade satsningar begränsar forskares och lärosätens oberoende.

För att öka friheten vill vi reformera finansieringssystemet med mer direkta anslag, minska antalet statliga forskningsfinansiärer och se över lärosätenas associationsformer, exempelvis genom att fler kan bli stiftelser. Detta minskar den statliga detaljstyrningen och stärker lärosätenas autonomi. Makt ska flyttas från politiker till professionen, för utan oberoende forskning kan vi inte lösa morgondagens problem.

Krist­demokraterna (KD)

Den akademiska friheten är i grunden stark, men har delvis pressats, både organisatoriskt och av kortsiktig forskningsfinansiering. Vi vill värna och stärka den akademiska friheten genom tydligare skydd för forskningens oberoende och mer långsiktiga basanslag. Mer långsiktighet ger forskare utrymme att utveckla idéer, kvalitet och ansvar.

Liberalerna (L)

Ja, Liberalerna vill grundlagsskydda den akademiska friheten. I en tid där akademisk frihet ifrågasätts på flera håll blir det allt viktigare att slå vakt om den. Regeringen har, med Liberalerna i spetsen, därför tillsatt två utredningar: en som ser över hur lärosätenas självständighet kan stärkas, och en som fokuserar på den enskilda forskarens möjlighet att bedriva fri forskning. För oss är det självklart att akademin ska stå fri från politisk, ideologisk och annan otillbörlig påverkan.

Miljöpartiet (MP)

Ja, den akademiska friheten behöver stärkas. Varannan lärare, forskare och doktorand anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten idag är utmanad. Det i särklass vanligaste skälet till att den akademiska friheten anses utmanas är genom politisk påverkan samt genom hur forskningsfinansieringssystemet är uppbyggt och fungerar.

Forskningens frihet skyddas i grundlagen, men den akademiska friheten är mer omfattande än så. Den rör även finansiering, organisering, studenternas frihet, högre utbildning och utnämningar. Den omfattar även studenterna. Därför vill vi skydda även de aspekterna av den akademiska friheten i grundlagen.

Moderaterna (M)

Ja. Forskning som styrs av politiska trender ger sällan de genombrott vi behöver. Alltför många forskare upplever idag att friheten är inskränkt av detaljstyrning och byråkrati. Ett konkret exempel är forskare som vittnar om att de behöver anpassa sina ansökningar efter politiska prioriteringar snarare än vetenskapliga frågeställningar. Det är olyckligt och vi måste ta det på allvar.

Därför vill vi minska styrningen via regleringsbrev och säkerställa att ansökningar om forskningsmedel bedöms utifrån vetenskaplig kvalitet snarare än politisk hänsyn. Vi ser också med stort intresse på vad den pågående utredningen om akademisk frihet kommer fram till.

Social­demokraterna (S)

Den förra S-regeringen stärkte den akademisk frihetens ställning i lagen och vi vill fortsätta, bland annat genom att investera i den fria forskningen och högre utbildningen över hela landet. Vi ska fortsätta stå upp för den akademiska friheten i Sverige och världen.

Forskningen måste ges goda förutsättningar för fritt kunskapssökande. Idag fördelas resurser till akademin på ett skevt sätt. Vi vill se en mer långsiktig och stabil finansiering av lärosätena i hela landet. Vi vill stärka basanslagen, det är viktigt för både forskarnas trygghet och möjligheten att bedriva grundforskning. Konkurrensutsättningen innebär minskad akademisk frihet och att forskare får lägga mer tid på att skriva ansökningar, hantera byråkrati, istället för att forska.

Sverige­demokraterna (SD)

Den akademiska friheten har inte minskat på ett påtagligt sätt. Vi i Sverigedemokraterna vill gärna se en ökning av den akademiska friheten för främst lärare, som exempelvis måste få sätta sina egna litteraturlistor. Det ska vara högt i tak på våra lärosäten, man kan inte alltid vara politisk korrekt.

Vänsterpartiet (V)

Vi ser att den akademiska friheten generellt är ganska bra men det finns förbättringspotential. För oss handlar akademisk frihet både om forskning, utbildning och fristående lärosäten. Att universitet och högskolor har självbestämmande är till för att säkerställa att forskningen och utbildningen är fri från otillbörlig styrning och fritt kan generera och sprida kunskap. Universitetens och högskolornas verksamhet är viktig i ett demokratiskt samhälle. Vänsterpartiet vill därför utreda grundlagsändring som ett sätt att stärka den akademiska friheten. Men i grunden ser vi att offentligt ägda lärosäten med allmänhetens rätt till insyn som en garant för akademisk frihet.

Vi tycker även att Styr- och resursutredningen Länk till annan webbplats. hade ett intressant förslag: att ersätta forskningspropositionen vart fjärde år med en gemensam proposition om både utbildning och forskning för samma tidsperiod på fyra år. Det skulle innebära en mer indirekt politisk styrning av utbildningen än idag.