Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Tre män står på gågatan och tittar upp mot kameran medan folk passerar förbi.

Jonas Landgren forskar tillsammans med Fredrik Bergstrand (tv) och Viktor Green (th) om hur myndigheter hanterar samhällstörningar och kriser och vilken teknik som kan stödja arbetet. Foto: Marie Ullnert

NYHET

Bättre krishantering med sociala medier

Nu blir också myndigheter allt mer aktiva inom sociala medier. Det kan bland annat leda till bättre och snabbare krishantering.

Vid jordbävningen i Japan 2011 raserades infrastrukturen totalt. Men det mobila internet fortsatte att fungera och läkare kunde därför använda Twitter för att kommunicera var mediciner kunde hämtas ut.

Efter kolerautbrottet i Haiti 2010 har forskning visat att mycket av den information om läget som samlades in på traditionellt vis, via laboratorier och läkare, reflekterades i sociala medier många dagar innan dess. När svininfluensan nådde sin kulmen 2009 kom det 10 000 nya inlägg i timmen om den på Twitter. Hur kan myndigheter använda sådan information i arbetet?

Mer kriskommunikation

– Vi ser att myndigheter börjar använda sociala medier mer för att kommunicera vid kriser. Men också för att upprätthålla dialog med medborgare och för att dra nytta av den information som finns därute, säger Jonas Landgren, Chalmers tekniska högskola, som forskar på hur myndigheter hanterar samhällsstörningar och kriser och vilken teknik som kan stödja arbetet.

Han exemplifierar med hur Skellefteå kommun agerade 2011 efter att man konstaterat att dricksvattnet var otjänligt på grund av en parasit. Kommunen lade då ut information på Facebook och Twitter och därmed kunde diskussioner med allmänheten komma igång.

– Det är ett bra sätt för myndigheter att fånga upp åsikter i samhället, den drabbades perspektiv kommer fram.

Tyvärr saknas det idag ofta verktyg för att ta in all information och hantera den på ett systematiskt, praktiskt och rättssäkert sätt. Det finns också juridiska aspekter att ta hänsyn till, som hur man kan lagra data eller hur namn får hanteras.

Jonas Landgren hoppas att några av de verktyg de tar fram för att forska om detta i förlängningen kan komma till användning hos myndigheter.

Skapar relation

Myndigheter använder också sociala medier för att skapa förståelse för den egna verksamheten. Jonas Landgren lyfter särskilt fram Polisen som han tycker har lyckats väldigt bra med detta.

– På Polisens sidor på Facebook synliggörs det vad polisarbete handlar om, det skapar en relation med allmänheten, särskilt tonåringar.

På Twitter finns till exempel Helena Lindberg, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som blandar inslag om jobbet med mer privata kommentarer. Det kan möjligen skapa gränsdragningsproblematik när rollerna på detta sätt vävs samman.

– Det är mest spännande och inget stort problem. Det som myndigheter ofta är oroliga för när de verkar genom sociala medier är direkta påhopp och att felaktig information ska spridas.

Nätet reglerar sig självt

Det blir visserligen svårt för myndigheter att ha kontroll över flödet i sociala medier. Men eftersom de flesta har personliga konton där det syns vem man är menar Jonas Landgren att nätet till stor del reglerar sig självt, det är ”self-policing”.

– Säg att Socialstyrelsen går ut med en rekommendation om vaccin och jag går in och säger att det är farligt. Detta kommer att få mothugg, det är inte ens säkert att Socialstyrelsen själva behöver bemöta det. En enskild individ får inte sådant genomslag som man tror.

Det som däremot kommer att innebära en stor förändring är den hastighet som informationen sprids med. Vid en trafikolycka i Östersund i år blev det tydligt att sociala medier snabbt når ut till många. Där var ungdomar på plats innan räddningspersonalen hunnit fram.

Läs också i Curie:

Sociala forskare ger ny forskning (Curie)

Så använder forskare sociala medier (Curie)

Du kanske också vill läsa

Nyhet 5 februari 2025

Natalie von der Lehr

Färre doktorandtjänster, en grundutbildning som inte lockar till forskning eller en migrationslag som gör det svårare att rekrytera utländska doktorander. Varför minskar egentligen...

Nyhet 28 januari 2025

Charlie Olofsson

Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...

Krönika 22 oktober 2024

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.