Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Kvinna lyfter ett litet barn i supermandräkt mot himlen. Träd i bakgrunden. 

Två år efter första barnet publicerar papporna 40 procent mer än mammorna. Skillnaderna finns inom alla discipliner. Foto: Valeria Zoncoll / Unsplash

NYHET

Att få barn ökar publiceringstakten − fast bara för män

När forskare får barn påverkas deras karriärer, men könsskillnaderna är stora, enligt en ny studie. Pappornas publiceringstakt ökar efter att första barnet fötts medan mammorna ligger kvar på samma nivå. Två år efter första barnet publicerar männen 40 procent mer än kvinnorna.

Porträttbild av Olof Ejermo.

Olof Ejermo. Foto: Håkan Röjder

Han leder ett forskningsprojekt som undersöker hur kvinnors och mäns forskarkarriärer påverkas av att bli förälder. De första resultaten har nyligen publicerats i rapporten Forskning eller familj? och Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, är förvånad över vad studien visar.

− Jag förväntade mig att hitta skillnader men att gapet är så stort var överraskande, säger han.

I studien granskas könsskillnader i lön och publiceringstakt, och framför allt siffrorna för det senare sticker ut. Även när det gäller lönerna tappar kvinnor jämfört män i samband med första barnet, men skillnaderna är små jämfört med samma siffror för arbetsmarknaden som helhet.

Jag förväntade mig att hitta skillnader men att gapet är så stort var överraskande.

Lönegapet minskar också över tid, vilket inte gäller för gapet i publiceringstakt. Det fortsätter tvärtom att växa. Två år efter första barnet publicerar papporna 40 procent mer än mammorna och efter nio år är gapet hela 80 procent. Skillnaderna finns inom alla discipliner.

− Just publiceringstakten är ett bra karriärsmått, för publiceringarna är viktiga för att gå framåt i karriären, säger Olof Ejermo.

I studien har han länkat registerdata för forskare till publiceringsdatabasen Scopus. Forskningen är unik genom att datan spänner över många år och omfattar många personer, totalt 12 000 förstagångsföräldrar under perioden 1996-2013. Att materialet inte sträcker sig fram till nutid beror på att datainsamlingen från början gjordes inom ramen för en tidigare studie.

Skilda förutsättningar för män och kvinnor

Datan i Olof Ejermos studie är omfattande och visar på skilda förutsättningar för kvinnor och män inom akademin. Men materialet kan inte ge några raka svar på vad gapet i publiceringstakten beror på. Det går att göra olika tolkningar.

Olof Ejermo har jämfört kurvorna över mäns och kvinnors publiceringar med uttagen från föräldraförsäkringen, och konstaterar att mäns ökade uttag av föräldradagar inte har minskat gapet i publiceringstakten. Gapet har tvärtom ökat under samma period.

− Det finns kanske en förhoppning om att skillnaderna i mäns och kvinnors akademiska karriärer utjämnas i takt med att föräldraledigheten blir jämställd, men så enkelt verkar det inte vara enligt den här datan.

Ojämställda villkor inom akademin

Porträttbild av Sanna Wolk.

Sanna Wolk. Foto: Håkan Lindgren

Sanna Wolk är förbundsordförande för Sveriges universitetslärare och forskare, SULF. Hon tycker att resultatet från Olof Ejermos studie visar att det inte är hur man tar ut föräldraledighet som är avgörande för kvinnors karriärsutveckling. Att karriären inte tar fart för nyblivna mammor på samma sätt som för nyblivna pappor kopplar hon till kulturen och de ojämställda villkoren inom universitetsvärlden.

− Strukturen inom akademin är skapad av män, för män och vi vet sedan tidigare att kvinnor missgynnas på olika sätt. Kvinnor har till exempel mindre tid för forskning, mer administrativa uppgifter, mer undervisning, sämre arbetsmiljö.

Strukturen inom akademin är skapad av män, för män och vi vet sedan tidigare att kvinnor missgynnas på olika sätt.

Hon utesluter inte att det kan vara så att kvinnor som får barn − i ännu större utsträckning än kvinnor utan barn − placeras i ett fack som gör att de får mer administrativa arbetsuppgifter och mindre tid för att forska.

− Kanske uppfattas det fortfarande som att kvinnor som får barn inte prioriterar karriären?

Hon tror att lärosätena behöver se till att kvinnor inte missgynnas efter föräldraledigheten utan får tid att söka medel och komma igång med forskningen. I slutändan är hon dock inte övertygad om att det verkligen är just första barnets födelse som gör att kurvorna över mäns och kvinnors publiceringstakt viker åt olika håll.

− Många forskare får barn i slutet av doktorandtiden och det är kanske just i den delen av karriären som män sticker iväg uppåt och kvinnor fastnar?

Pappor publicerar mest av alla

Olof Ejermo menar dock att det är just att bli förälder som är den avgörande faktorn. Sambandet mellan första barnets födelse och gapet i publiceringstakten är så pass tydligt att det inte går att dra någon annan slutsats. Samtidigt konstaterar han att kvinnor generellt har lägre publiceringstakt än män, oavsett om man är förälder eller inte.

Kurvan för just kvinnor som får barn viker dock av nedåt i relation till kvinnor utan barn och detta sker precis efter första barnets födelse. Bland män är förhållandet istället det omvända. Pappor har en högre publiceringstakt än män utan barn. Varför det är så framgår inte av studien.

− Skälet är förmodligen hur parbildningen går till. Det skulle kunna handla om att det är de mest produktiva männen som bildar familj, eller så får bilden av män som familjeförsörjare de här forskarna att bli extra effektiva, funderar Olof Ejermo.

Se till att det finns tid att söka medel

Porträttbild av Cecilia Engdahl.

Cecilia Engdahl. Foto: Erik Thor

Cecilia Engdahl, docent i experimentell autoimmunitet vid Göteborgs universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, tycker inte att det är särskilt förvånande att kurvan över kvinnors och mäns publiceringstakt viker åt olika håll i samband med första barnet.

− Jag trodde att man skulle se ett dropp för kvinnor precis då och åren därpå, för att man kanske får fler barn. Men inte att skillnaderna skulle finnas kvar under så lång tid och att gapet skulle fortsätta att öka.

Hon konstaterar att hon själv faktiskt är en del av den aktuella studiens underlag eftersom hon fick sitt första barn för 14 år sedan. För egen del upplever hon att hon har lyckats hålla en bra publiceringstakt, men att det inte alltid var lätt att få ihop alla delar av livet under småbarnsåren.

Cecilia Engdahl menar att det är viktigt att se över förutsättningarna för kvinnor som kommer tillbaka från föräldraledigheten, och till exempel se till att det finns tid att söka medel.

Föräldraledigheten har stor betydelse

Hon tycker dock inte att man utifrån den här studien kan dra slutsatsen att skillnaderna i hur kvinnor och män är föräldralediga helt skulle sakna betydelse för gapet i publiceringstakten.

Hon tror att föräldraledigheten har stor betydelse, fast på sätt som inte fångas upp av rapporten.

− Mammor är till exempel ofta hemma i början av föräldraledigheten medan pappor är hemma senare, när barnet har fått mer rutiner, och det tror jag har betydelse. Jag tror att pappor har lättare att smygjobba och hålla igång karriären under föräldraledigheten.

Jag tror att pappor har lättare att smygjobba och hålla igång karriären under föräldraledigheten.

Hon efterfrågar lösningar som underlättar för föräldrar att kunna jobba lite under barnets första år, då det inte finns möjlighet till offentlig barnomsorg.

− Jag tror inte nödvändigtvis att man behöver få förskoleplats innan barnet är ett år men kanske något stöd, så att man lättare kan anlita barnvakt ibland.

Fastnar i negativ spiral

Olof Ejermo tror att gapet mellan mammors och pappors publiceringstakt har flera orsaker. Han menar att det behövs mer forskning om såväl kvinnors hälsa efter första barnet som om förutsättningarna under föräldraledigheten, liksom om kvinnors villkor inom akademin.

Att gapet inte minskar med åren utan växer tror han kan bero på den starka konkurrensen inom akademin.

− För att gå framåt i karriären behöver du lyckas bygga en positiv spiral och jag tycker att den här datan visar att man kan hamna i en spiral i motsatt riktning. Om du inte får medel får du ta mer undervisning istället, och då hinner du inte söka medel och får svårt att öka publiceringstakten.

Just konkurrenstryckets betydelse är något han planerar att titta närmare på under de kommande åren.

− Det går till exempel att sätta den här datan i relation till söktrycket hos forskningsfinansiärerna, och se hur ökad konkurrens där påverkar olika forskargrupper.

Ökade basanslag för att minska gapet

Sanna Wolk ser ökade basanslag som ett sätt att minska konkurrensen och skapa bättre förutsättningar inom akademin. Uppfattningen att forskare presterar bättre om man tvingas tävla mot varandra om medel ser hon som en del av en maskulin akademisk kultur som missgynnar kvinnor.

− Vi vet att män trivs mer i miljöer som präglas av tävlan och konkurrens, och sporras av det i större utsträckning än kvinnor.

Om ditt team går vidare utan dig blir det så klart svårare att komma igång med forskningen när du är tillbaka.

Även Olof Ejermo ser ökade basanslag eller mer långsiktig forskningsfinansiering som lösningar, om det är så att konkurrenstrycket har en avgörande betydelse för att kvinnors publiceringstakt avtar efter första barnet. När hans forskningsprojekt avslutas, år 2027, hoppas han kunna svara på om det är så.

Hoppas bidra till jämställdhetsarbetet

De närmsta åren ska Olof Ejermo också försöka förstå om det har betydelse vilka typer av forskningssamarbeten man ingår i.

− Det skulle kunna vara så att män av någon anledning i större utsträckning än kvinnor behåller sina samarbeten under föräldraledigheten. Om ditt team går vidare utan dig blir det så klart svårare att komma igång med forskningen när du är tillbaka.

Han hoppas att datan som genereras i projektet ska bidra till jämställdhetsarbetet inom akademin genom att visa var lärosätena behöver sätta in åtgärder för att få en förändring.

Något han redan nu tycker är tydligt, är att universitetsledningarna och de ansvariga vid fakulteterna behöver tänka aktivt på hur man tar emot forskare som kommer tillbaka efter föräldraledigheten.

− Det är uppenbart att vi har många kvinnor inom akademin som inte fullt kommer till uttryck, och som tappar fart.

Läs mer:

Rapport från SNS: Forskning eller familj – hur påverkas den vetenskapliga produktiviteten av att bli förälder? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Hur går det med forskarkarriären efter föräldraledigheten? (Curie)

Krönika: Därför väljer många bort akademin för familjen (Curie)

Du kanske också vill läsa

Nyhet 5 november 2024

Natalie von der Lehr

Hur mår egentligen dagens doktorander? Och vilka är de största fallgroparna på vägen mot en doktorsexamen? Curie har pratat med tre forskarstuderande om doktorandlivets utmaningar ...

Nyhet 21 oktober 2024

Siv Engelmark

Han är doktor i molekylär medicin, uppfinnare och entreprenör. Simon Fredriksson gillar att forskningsidéerna blir till nytta. De produkter och tekniker han utvecklat har använts i...

Krönika 8 oktober 2024

Forskares prat om tur går stick i stäv med synen att framgång är ett resultat av prestation. Jonatan Nästesjö skriver om vilken roll turen spelar i akademin.