Annelie Bränström-Öhman utanför Monk’s House, Virginia Woolfs bostad i East Sussex. Foto: Privat
NYHET
Annelie Bränström-Öhman ny krönikör i Curie
Hon skriver om Sara Lidmans känsla för snö och betydelsen av att höja skrivandets status i akademin. Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. På sin fritid ägnar hon sig åt läsning och yoga men älskar också promenaderna med familjens golden retriever Legolas.
Vad forskar du om?
I min litteraturvetenskapliga och genusvetenskapliga forskning har jag mestadels rört mig mellan emotionsstudier, främst om erotisk kärlek i litterär gestaltning, kreativt akademiskt skrivande och Sara Lidmans författarskap. Just nu håller jag på med ett projekt om "litterära kläder", om tygspår och språkdräkter i modern skönlitteratur.
Hur blev du intresserad av ämnet?
Egentligen redan som barn, uppvuxen med en mamma som läste romaner och sydde fantastiska klänningar med samma inlevelse. När jag stötte på ordet "klänningsmedvetenhet" hos Virginia Woolf förstod jag att det var det jag sökte. Sedan dess har jag följt tygspår och synat språkdräkter i stil och sömmar hos flera författare, vilket ledde fram till boken I rött, svart och vitt. Om Sara Lidmans språkdräkter (Ellerströms, 2023). Och jag är inte färdig än!
Vad gör du helst när du är ledig?
Som läsande människa är ju en litteraturvetare egentligen aldrig ledig... Allt, romaner, poesi, teori, fiktioner i andra genrer, kan ju potentiellt ge idéer till kulturartiklar, ny forskning och emellanåt litterära texter. Men: jag älskar också promenaderna med vår golden retriever Legolas, en stunds yoga och att sedan landa i soffan framför filmer och tv-serier (fiktionerna, igen!)
Vad läste du senast?
Agneta Starks & Sven Lindqvists fantastiska brevsamling Nöj dig aldrig, skrev du. Brev om arbete, samhälle & kärlek 1978 – 1986 (Nirstedt).
Vad tänker du skriva om?
Jag vill skriva om skrivande – om betydelsen av att höja skrivandets status som en oumbärlig del av all akademisk professionalitet. Och därmed synliggöra skrivandets kreativa och intellektuella potential i utbildning och forskning. Därutöver också, något om Sara Lidmans känsla för snö och, förstås, om konsten att skriva en klänning och sy en text.
Vilka är dina förväntningar på att skriva i Curie?
Jag läser själv alltid krönikorna i Curie. I sin nätta form ett så viktigt forum för att låta många röster och akademiska temperament höras. Krönikan är en av de bästa genrerna för att veckla ut en tanke eller två, pröva en fråga och försöka landa i ett förslag till svar.
Du kanske också vill läsa
Ingen information tillgänglig