Anna Fabel studerar kulturvård på mastersnivå vid Göteborg universitet.
NYHET
Anna Fabler ny krönikör i Curie
Som sjuåring spikade hon ihop sin egen vävram och erhöll i vuxen ålder ett gesällbrev inom ett textilt hantverksskrå. Anna Fabler skriver om hur hon utformar sin masterutbildning i kulturvård vid Göteborgs universitet och vill få fler intresserade av hur kulturvårdare arbetar.
Vad studerar du?
Jag studerar på masterprogrammet vid institutionen för kulturvård i Göteborg, första terminen.
Hur blev du intresserad av ämnet?
Jag vet nu att jag alltid varit kulturvårdare, men inte alltid satt den etiketten på mig själv. Helt enkelt för att jag inte känt till disciplinen. Ett spontant tidigt hantverksminne är att jag i sjuårsåldern spikade ihop en egen vävram av pinnar, monterade varp av garn och tuskaftvävde (enklaste dagisvävstilen) med färskt gräs som inslag. Fascinerad av att åstadkomma ett ”tyg” av dessa lösa delar (pinnar, spik, garn och gräs) tyckte jag att min ”gräsmatta” var ett mästerverk. Jag erhöll sedan i vuxen ålder gesällbrev inom ett textilt hantverksskrå, men gillar både teori och praktik. Att skriva och läsa om, samt förstå och praktisera olika traditionella hantverk. Jag är även nyfiken på kulturhistoriska kontexter, till exempel friluftsmuseer och vad de förmedlar i form av iscensatta miljöer och föremålssamlingar. Detta kommer jag att undersöka i min kommande D-uppsats. Att bevara, bruka och hållbart utveckla våra kulturarv, såväl de materiella som de immateriella, är något som verkligen engagerar mig!
Vad gör du helst när du är ledig?
Just nu är jag i startfasen av ett författaruppdrag som kommer att pågå under hela nästa år, parallellt med mina studier. Detta är ett uppdrag jag jobbat länge för så det känns väldigt roligt, men också pirrigt. Jag har förhållandevis fria händer och en entusiastisk förlagsredaktion till god hjälp. Nyckelord är görande, grönt, komposterbart, tradition, slöjd och hantverk.
Vad läste du senast?
Aktuell kurslitteratur som anknyter till hållbar utveckling och kulturvård. Via kurslitteratur har jag även hittat Virginia Woolfs Moments of Being, samt Marcus Perssons Mellan människor och ting som jag ser mycket fram emot att läsa. Nöjesläsningen utgörs dock av Vilhelm Mobergs tetralogi om utvandrarna som jag ständigt återkommer till. Jag samlar på hans böcker, och ser hans litteratur som en del av min mentala trädgård; platser att utforska och liv att ta del av. Favoriten är nog den självbiografiska Berättelser ur min levnad; magisk.
Vad tänker du skriva om?
Hur jag med avstamp i mina tidigare kunskaper kommer att forma min masterutbildning. Vilket kan bli intressant då jag är den första från mitt kandidatprogram (ledarskap i slöjd och kulturhantverk) som faktiskt fortsätter att läsa på masternivå.
Vilka är dina förväntningar på att skriva i Curie?
Mina inlägg blir en virtuell flaskpost, jag är beredd på all slags respons. Eller ingen alls. För egen del ser jag det som en stimulerande utmaning. Men såklart hoppas jag på att synliggöra ämnet kulturvård och få fler intresserade av hur vi kulturvårdare arbetar.
Du kanske också vill läsa
Debatt 20 november 2024
Dagens system för att finansiera högre utbildning har mer än 30 år på nacken. Nu ska resurstilldelningen reformeras och Svenskt Näringsliv har fem förslag till regeringen på hur de...