Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Fågelskådare står uppställda  på rad med sina kikare och tittar på fåglar.

Fågelskådning i Ottenby. Många fågelskådare är involverade i medborgarforskning. North America Breeding Bird Survey toppar listan över projekt med flest publikationer, 181 stycken. Startade 1966 för att ta reda på hur fågelar påverkas av bekämpningsmedel. Foto: Hans Högberg/IBL Bildbyrå

NYHET

Allt fler deltar i forskningen

Medborgarforskning är mer inne än någonsin. Allt fler forskare involverar allmänheten för att samla data eller klassificera objekt. Och grupper av medborgare driver egna projekt för att exempelvis bilda opinion i miljöfrågor. Men vem är då forskare och hur påverkar det forskningen?

Räkna fåglar, klassificera galaxer, mäta luftkvalitet eller studera malariaprover. Det är några av de hundratals forskningsprojekt där privatpersoner deltar. Medborgarna kan bidra med sådant som forskarna inte hinner med och projekten kan spridas över flera år och flera länder.

Men finns det ingen risk att det blir fel när outbildade ska göra samma sak som forskare? Och hur kommer forskarnas roll att påverkas? Om det här vet vi ännu inte så mycket, eftersom det finns så få studier om medborgarforskning, eller Citizen Science som det också kallas.

– Jag tror inte att det kommer att påverka forskarna så mycket i grunden. Medborgarna är bara med i en liten del av den långa forskningsprocessen, den som handlar om insamling och klassificering av data, säger Dick Kasperowski, vetenskapsteoretiker och universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Han menar att även om privatpersoner bidrar kommer de aldrig att få samma roll och ansvar som forskaren. En stor del av arbetet måste forskaren ändå göra själv: formulera hypotes, designa projekt, välja metod, analysera material och författa rapporter. Och vem som helst kan inte med fog kalla sig forskare, det finns standarder som måste följas internationellt för att man ska få ut sin examen.

Studerar medborgarforskning

Dick Kasperowski leder en av få forskargrupper som studerar medborgarforskning, i projektet Mobilising Citizens in Science. Det involverar forskare från pedagogik, vetenskapsteori och tillämpad IT och stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Citizen Science är inget enhetligt begrepp och alla projekt är inte vetenskapliga. De har kartlagt 500 medborgarforskningsprojekt och kategoriserat dem i tre typer.

Dels projekt där forskaren bjuder in och vill ha hjälp. Dels projekt som startas som en medborgarrörelse grundad på exempelvis oro för miljörisker. Och dels projekt som är en hybrid av dessa två, där medborgare initierar projekt men där vetenskapliga laboratorier analyserar data.

Många fågelskådare

Av de projekt som publicerar vetenskapliga rapporter ligger anrika North America Breeding Bird Survey i topp vad gäller publikationer, 181 stycken. Det startade 1966 för att ta reda på hur fågelpopulationer påverkades av bekämpningsmedel, inspirerat av Rachel Carsons bok Tyst vår. Projektet involverar många fågelskådare.

– Många av de framgångsrika projekten har vävts ihop med redan existerande nätverk utanför forskningen.

Näst flest antal publikationer har Galaxy Zoo, baserat i Oxford, där hundratusentals astronomiintresserade har hjälpt forskarna att klassificera galaxer. Endast några få projekt har sin bas i Sverige, de mest kända är SLU:s Artportalen där alla kan rapportera fynd om svenska arter, såväl flora som fauna. Och Massexperimentet där elever studera mikroorganismer i jorden genom att gräva ner tepåsar och kolla nedbrytningen.

Tolvåring lika skicklig som professor

En vanlig farhåga är: ”tänk om det blir fel?” Kan någon som inte är vetenskapligt utbildad verkligen göra samma arbete som en forskare?

– Man måste inte kunna något om astronomi för att klassificera galaxer. Det räcker med att du tycker att bilderna är fina eller att det är spännande.

Dick Kasperowski förklarar att bidrag från allmänheten ofta handlar om mönsterigenkänning och där kan forskare och icke utbildade vara jämställda. En tolvåring kan vara lika skicklig som en professor.

En förutsättning är att många privatpersoner granskar samma sak. Om alla klassificerar en galax likadant är det troligen rätt. Dessutom kan stickprov göras på enskildas observationer.

Om vissa observationer sticker ut kan de tyda på en ny upptäckt. Ett känt exempel är den nederländska läraren Hanny van Ankel som observerade något hon inte kände igen, vilket ledde till att astronomerna upptäckte ett nytt fenomen som döpts efter henne. Den anomalin hade en dator inte sett. Vissa projekt har låtit medborgare stå som medförfattare till rapporter men då som kollektiv, inte som individer.

Håller på att förändras

Inom medicinforskningen har det inte varit så vanligt med medborgardeltagande, men det är på väg att förändras.

– Man har varit rädd för att det ska bli fel, men det går att förhindra genom att bygga in fler kontrollinstanser.

Dick Kasperowski har nyligen varit i Madrid och besökt projektet Malaria Spot där forskarna skapar metoder för privatpersoner att studera blodprover för att hitta malariaparasiter. De har utvecklat fiffiga instrument, till exempel ett litet mikroskop som sätts på mobilen som sedan skickar hem data.

– Det finns ett väldigt driv mot att förenkla vetenskapliga instrument och utveckla olika typer av appar. Mobilen börjar bli en plattform för vetenskap.

Antalet medborgarforskningsprojekt har exploderat sedan 2010 och ett skäl är just den ökande tillgången på instrument. Ett exempel är Louisiana Bucket Brigade där man använder en enkel hink med insug för att samla in luftprover i ett område där människor blev sjuka av kemikalieutsläpp.

Hinken utvecklades av en medarbetare till Erin Brockovich, känd från filmen om henne med Julia Roberts. Denna billiga uppfinning gjorde att många fler kunde samla in prover och hinken är nu standardiserad.

Ny roll för biblioteken

3D-skrivarna som blir allt billigare ger också helt nya möjligheter att bidra till forskningen genom att privatpersoner kan skriva ut instrument.

Dick Kasperowski tror även att bibliotek och museer kommer att spela en viktig roll för att tillhandahålla forskningsinstrument, det finns redan sådana försök i USA.

– Biblioteken har alltid varit viktiga för folkbildningen, det är intressant att tänka sig bibliotek och museer som ställen där man i framtiden kan få låna olika typer av instrument.

Dick Kasperowskis webbsida på Göteborgs universitet Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:
Medborgare i vetenskapens tjänst (Curie)
BBC satsar på medborgarforskning (Curie) 
Elever fyller databas med höstfärger (Curie)

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...