Aktiva elever presterar bättre

Lina Bunketorp Käll är forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet. Hon har nyligen avslutat en studie kring sambandet mellan barns fysiska aktivitet och deras skolresultat.

Studien utgick från en skola i Mölndal, där femteklassarna sedan 2004 fått två extra lektioner med lek och rörelse i veckan. Forskarna jämförde i vilken grad eleverna uppnådde de nationella målen i matte, svenska och engelska fyra år före förändringen och fem år efter. I gruppen ingick 408 barn.

Resultaten jämfördes också med kontrollgrupper i tre andra skolor som inte fått motsvarande fysisk aktivitet. De sammanlagda resultaten pekar på att skolresultaten i alla de tre ämnena påverkas positivt av ökad fysiskt aktivitet. Också data kring könsskillnader och mental hälsa hos de barn som fått extra idrott har samlats in och kommer att presenteras så småningom.

Förbättra barns lärande

– Ska vi förbättra barns lärande måste vi ta till olika medel och jag skulle värdesätta om lärarna generellt hade större kunskap om hur barns hjärnor utvecklas och kan stimuleras, säger Lina Bunketorp Käll.

Fysisk aktivitet har effekt på nycellsbildning, ökar produktionen av kroppens ”må-bra-hormoner” och innebär att hjärtat pumpar ut blodet i kroppen snabbare. Ökat blodflöde till hjärnan gör att nervcellerna får mer syre, vilket behövs för att upprätthålla inlärningsfunktioner.

– Sitter man mycket stilla i skolan så försämras blodflödet kraftigt.

Hon menar att en viss effekt troligen också kan uppnås med avbrott för fysiska aktiviteter i klassrummet och med estetiska lärprocesser som dansmatte.

– Det finns inget exakt svar på när kopplingen mellan fysisk aktivitet och inlärning är som starkast, men i princip är hjärnan mest formbar under de tidiga barnaåren, säger hon.

Ny sorts hjärnträning

En ny variant av hjärnträning, som tränar motorik och kognition med kroppen som redskap, är en annan intressant möjlighet, enligt Lina Bunketorp Käll. Nu vill hon och hennes kolleger gå vidare för att undersöka om hjärnan med hjälp av denna nya sorts hjärnträning faktiskt kan omforma sig till att bli mer effektiv i lärandesituationer.

– Vi har sökt pengar för att kunna gå på djupet i en ännu mer väldesignad, randomiserad studie där vi slumpar barn till olika grupper, säger hon.

Lina Bunketorp Källs webbsida på Göteborgs universitet. Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Vilken ny kunskap behöver skolan?